Vilken chockartad nyhet

Folkpartiets queerliberal och rabiate feminist Birgitta Ohlsson skulle tacka ”ja” till att bli ny EU-minister om hon fick frågan står det DN. Med de löner och de övriga förmåner som en sådan minister kan tänkas erhålla är vi alla oerhört skakade och förvånade att Ohlsson helt zonika skulle tacka ”ja” till en sådan post. Så här säger hon när DN intervjuar henne.

Jag skulle inte passa för alla ministerposter, men jag har suttit i riksdagen och i utrikesutskottet i åtta år och är partiets utrikespolitiska talesman, säger hon och nämner särskilt sitt engagemang för bistånd och mänskliga rättigheter.
Det är viktiga frågor i valet också. Jag anser att det är värderingar som vinner val.

Vilken oerhörd blygsamhet att erkänna sin begränsning när det gäller en post som t.ex. finansminister. Jag har aldrig hört Ohlsson uttala sig i någon utrikespolitisk fråga överhuvudtaget. Jag har däremot ofta hört henne i rabiata utfall när det gäller feminism och liknande frågor. Att bistånd och mänskliga rättigheter skulle ha någon avgörande betydelse i allmänna val måste vara en klockren och uppenbar lögn. Vi utgår ju ifrån att vi alla har mänskliga rättigheter i detta land.

Så mycket lögn och politiskt snömos i ett såpass kort uttalande, nog märks det att Ohlsson är en yrkespolitiker alltid.

Länk DN

Lite mer verklighet tack

Malin Siwe skriver en ledare i DN där hon påpekar att partitillhörighet inte är något att skämmas för. Som exempel tar hon dödsrunor där det kan stå att en människa tjänstgjort förtjänstfullt i någon nämnd men inte vilket parti vederbörande verkat i. Iakttagelsen är ju riktig och det är bra att Siwe tar upp frågan. Vi skall inte behöva skämmas för vår partitillhörighet, inte ens om vi tillhör ett parti som för närvarande befinner sig utanför riksdagen och knackar på dess port. Efter en utmärkt analys förfaller dock Siwe till en grov schablon och klyscha, så här skriver hon.

Människor är politiskt engagerade för att de vill få makt att förändra, vägen går genom partierna. Att ha makten är inget att skämmas för, tvärtom. Partierna måste gaska upp sig och inte gömma undan, eller helt glömma, att berätta om maktförhållandena.

Den amerikanske psykoanalytikern Karen Horney har sagt att en människas motivbild sällan eller aldrig är ren och enkel. Men Horney uttalade sig inte om politik när hon fällde uttalandet, när det gäller politiska karriärer så är Horneys uttalande ett kraftigt understatement. Sahlin har sagt otaliga gånger att hon vill ha makt, makt att förändra. I nästa andetag säger ofta Sahlin att det inte är fult att vilja ha makt.

Att just Sahlin ofta har sagt denna fras är inte så konstigt, hon är den politiker som tydligast strävat efter just ren makt och hög position. När Göran Persson valdes till partiledare och innan Toblerone-skandalen gjort Sahlin helt omöjlig som partiledare så gick hon emot all kutym och sade att hon ville bli partiledare. Varför frågade journalister, ”för det första så vill jag bli partiledare, Göran har ju själv sagt att han inte vill”. Det alla initierade visste var att man aldrig går ut och föregår ett beslut om partiledarposten på det sätt Sahlin gjorde. Persson följde regler som man alltid följer medan Sahlin bröt mot de informella men viktiga reglerna.

I dagens politiska system så finns det oerhört många andra skäl till att göra politiskt karriär än ”makt att förändra”. Som Isaksson beskriver i sin bok ”Den politiska adeln” så är politiken med dess utövare vår nutida adelsklass. Det är ett sätt att göra karriär och tjäna pengar. Det är prestige och titlar som står på spel. Det är förresten inte alltid man vill ”förändra” till det  bästa för allmänheten, det kan vara specialintressen och lobbygrupper man vill gynna i sin gärning. Detta känner säkert Siwe till men man kan ju inte skriva folk på näsan hur det egentligen förhåller sig.

Länk DN

Pär Nuder om ”det svenska”

Pär Nuder skriver i sin bok ”Stolt men inte nöjd” på sidorna 184 och 185 om ”svenskhet” och det som Nuder kallar högerextremism. Vad nu Nuder kallar högerextremism är lite svårt att veta, han definierar det inte själv i boken. Så här skriver han i alla fall, vi tar enskilda stycken och tittar på.

Jag tror att det är just detta – välfärden i vid mening – som många svenskar känner stolthet över och förknippar med Sverige. Det finns en stark förställning om att det är just jämlikheten och tryggheten som har skilt vårt land från stora delar av världen runt omkring oss.

Utan tvekan har Nuder en poäng här. Vi har föreställt oss vårt land som väldigt tryggt (ibland in absurdum) jämfört med andra nationer. Jämlikhet har vi också varit väldigt duktiga på enligt den uppfattning vi har om oss själva.  Sedan beskriver Nuder vissa konsekvenser med EU-medlemskapet och andra företeelser i tiden. Så här skriver han.

Konsekvenserna av den här utvecklingen blir att tilltron till det sociala medborgarskapet – det kanske svenskaste vi har – sakta men säkert urholkas. Samtidigt upplever många EU-medlemskapet – tvärtemot vad politikerna sade under folkomröstningen i mitten av nittiotalet – hotar det genuint svenska.

Ja Nuder själv säger ju att EU-belackarna åtminstone har delvis rätt. Det man upplever i sådana här sammanhang brukar ju vara rätt. Nuder skriver faktiskt att utvecklingen urholkar det ”sociala medborgarskapet”.  Sedan kommer då slutklämmen mot högerextremisterna, som han faktiskt delvis redan gett rätt. Så här skriver han.

Det är de här stämningarna som högerextremisterna försöker utnyttja. De har inte förstått vad det genuint svenska är – allas lika värde och rätt till liv i frihet och trygghet. Men så mycket förstår de att människor är oroliga för att rättvisan och tryggheten håller på att förtvina.  Det är den oron högerextremisterna vill exploatera.

Att beskylla sin politiska motståndare för att ”inte förstå det genuint svenska” är på sandlådenivå och hör inte hemma i ett seriöst politiskt samtal. Om man dessutom påstår att Mona Sahlin är expert på det ”genuint svenska” så riskerar skrattsalvorna att dåna, Sahlin själv har ju sagt att just detta är töntigt. När Nuder sedan börjar tala om ”liv, frihet och trygghet” så sjunker han riktigt djupt i politiskt snömos av lägsta kvalité. Vem är emot liv, frihet och trygghet? Det är just den minskade tryggheten i samhället och på gator och torg som etablissemanget kritiserats hårt för. Rättvisan och tryggheten håller på att förtvina ja, och i ett demokratiskt samhälle är medborgarna tillåtna att reagera på detta också.

Man får en stark känsla av att Nuder plötsligt berör ett allvarligt och verkligt problem. Men det visar sig farligt att erkänna detta problem så Nuder vänder tillbaka till de simplaste slagorden och fraserna. Det är ju alltfler om inte längre köper dessa tomma fraser och slagord. Hela socialdemokratin har hamnat i en återvändsgränd som det kommer att bli mycket smärtsamt att ta sig ur.

Två artiklar på Newsmill

Jag läser lite yrvaket två artiklar på Newsmill denna morgon, det handlar om islamism i båda artiklarna. Först läser jag socialdemokraten Carina Häggs artikel där hon går till storms mot Abdirisak Waberi. Han är ordförande för islamiska förbundet i Sverige och samtidigt kandiderar han för moderaterna i Göteborg. Hägg menar att islamister medvetet nästlar sig in i politiska partier i Sverige för att påverka vår politik inifrån. Så här skriver hon i sin artikel.

Kadaffi Hussein beskriver i sin artikel hur de muslimska extremisterna skaffat sig inflytande genom att gå in som medlemmar i alla politiska partier. Det här visar hur lite kunskap de politiska partierna har om extrem islam. Vi har alla ansvar att se till att hålla extremister borta från politiskt inflytande.

Det är ett lite sent uppvaknande Hägg. Det var Åkesson som tog upp denna fråga när han debatterade med Olofsson och Centerns kandidat Aldebe. Dessutom har partiledaren Sahlin inte visat några tecken på att vara medveten om problemet förrän hon plötsligt dansade in på en fest i Rinkeby. Vi har ännu inte hört några uttalanden från Sahlin av någon större tyngd, den som möjligen gjort de kraftfulla uttalandena mot islamismen är Pekgul (som ju svårligen kan anklagas för islamofobi får vi förmoda). Så här skriver Hägg i sin artikel.

Några av dem som kommenterat artikeln tolkar Mona Sahlins närvaro [vid] festen som ett plötsligt uppflammande valtaktiskt intresse för integrationsfrågor betingat av [Sverigedemokraternas] framgångar.  

Exakt! På pricken vad jag och kanske 90 procent av svenska folket tror, lågt räknat. Sedan tar Hägg upp det faktum att Waberi gått med i en grupp på Facebook där man kräver Pekguls avgång. Så här skriver Hägg.

På Facebook har ett upprop startats som kan undertecknas av alla dem som inte vill att Nalin Pekgul ska vara S-kvinnors ordförande. Det officiella skälet till Facebook-sidan är att Nalin Pekgul, just här på Newsmill, skrivit en artikel där hon vänder sig mot Anna Ankas konservativa kvinnosyn. Över hundra män har undertecknat uppropet.

 

Tydligen så har Waberi undertecknat uppropet också, bland alla de andra männen som i sin stenåldersmässiga syn på kvinnan gått med i gruppen. Anna Anka är ett skämt, gruppen på Facebook är ett skämt och hundra män i en grupp på Facebook är en mycket, mycket liten grupp har jag förstått. Det var ett mycket dåligt argument att anföra mot Waberi, det måste finnas bättre. Varför inte undersöka vad den organisation, Islamiska förbundet, står för? Waberi är ju ordförande och måste kunna göras ansvarig för de åsikter och värderingar som organisationen representerar. Eller är det lite för politiskt farligt? Så här skriver Waberi på SvD.

Jag är för jämställdhet mellan könen. Svensk lagstiftning bygger på principen att även homo- sexuella ska ha samma fri- och rättigheter som andra och det tycker jag är bra

Det är fult att ljuga enligt kristendomen, det är ännu fulare att ljuga enligt den tradition vi hade innan vi kristnades. Men enligt islam är det ett verkligt svårt brott att ljuga (det kan vi sätta på plussidan för den religionen) så antingen talar Waberi sanning här i sitt uttalande eller så gör han sig skyldig till ett mycket svårt brott enligt alla muslimska riktningar. Jag har hört att det kan finnas kryphål i Koranen när det gäller att ljuga, detta om det gäller att bekämpa en fiende, men jag har inte själv kontrollerat detta. 

Klart är att det uppstått en intressant diskussion inom Socialdemokraterna när det gäller islam och dess inflytande i våra förorter, samt de riksdagsmän som representerar islam och som nu dyker upp i våra politiska partier. Vi minns också att Sahlin själv varit den främsta försvararen av islam i vårt land om vi tittar i backspegeln.

När vi så läser den sista artikeln i Newsmill så går där konstnären Vilks ut och berättar om de hot han och den danska tecknaren Westergaard utsatts för. Vilks har utsatts för hot p.g.a. den barnteckning där Muhammed ritades som rondellhund. Men var är stödet för Vilks undrar vi? Inte ett ord har nämnts om de hot som riktats mot Vilks av varken Hägg, Sahlin eller Pekgul. Ingen annan politiker i Sverige har höjt sin röst för att försvara Vilks som faktiskt blivit utsatt för dödshot. Är det för att Vilks är lite för svensk? Är det mer politiskt opportunt att försvara dansande ungdomar i Rinkeby än en medelålders konstnär från Värmland?

Länk Newsmill Hägg

Länk Newsmill Vilks

Länk Waberi SvD

Länk Aldebe Wikipedia

Journalistiken i samhället

I Wikipedia kan vi läsa vad journalistens roll skall vara i samhället och hur en journalist skall ställa sig till de olika maktcentra som finns i vårt samhälle. Det finns regler och en journalistisk etik som i princip alla journalister och deras organisationer ställt sig bakom världen över. Grundelementen i journalistens arbete har formulerats i en bok av Bill Kovach och Tom Rosenstiel. Dessa grundelement är alltså allmänt accepterade världen som formulerats i Kovachs och Rosentiels bok. Så här lyder grundelementen.

1. Journalistens första förpliktelse är mot sanningen.
   2. Journalistens första lojalitet är till medborgarna.
   3. Journalistens disciplin är verifiering.
   4. Journalisten måste hålla sig fristående från dem som ska bevakas.
   5. Journalisten måste agera självständig bevakare av makten.
   6. Journalisten måste ge ett forum för öppen kritik och kompromiss.
   7. Journalisten måste sträva efter att göra det viktiga intressant, och relevant.
   8. Journalisten måste hålla nyheterna överblickbara och proportionerliga.
   9. Journalisten måste tillåtas följa sitt personliga samvete.

Jag skulle kunna skriva en lång artikel här som alla förstår, men jag har avlagt nyårslöfte att fatta mig kort. Tar vi punkt ett så undrar vi om våra svenska journalister har hållit sig till denna punkt när de beskrivit vår immigrationspolitik.

Tar vi punkt två så undrar vi om våra skrivande och grävande journalister hållit sig till denna punkt i deras förhållande till SD, gentemot de andra nuvarande riksdagspartierna. Man kan få misstankar att vår journalistkår sprungit etablissemangets och riksdagspartiernas ärenden när de som av en sjuklig reflex, satt prefix framför Sverigedemokraterna. Vi har andra mycket märkliga beskrivningar av partiet som i princip ingen medlem känner igen sig i.

Vi går till punkt fyra. I klartext, journalister skall hålla samma avstånd till SD som de nuvarande riksdagspartierna. Här drabbas vi av vissa tvivel angående vår egen journalistkår. Det finns dem som tycker sig ha märkt ett närmare förhållande till de etablerade partierna.

Punkt fem, jag har lite svårt att inte börja skratta här. Har vår journalistkår agerat självständigt gentemot de nuvarande riksdagspartierna och det uppstickarparti som retat makten? Alla kan fritt tänka själva i denna fråga, det är under min värdighet att komma med några pekpinnar här.

Punkt sex! Här skall vi ändå själva vara objektiva och ärliga, det har faktiskt blivit bättre. Vi får ta tillvara de positiva punkter som finns.

Tittar vi på det sätt våra journalister arbetat de senaste åren när de bevakat det politiska spelet mellan riksdagspartierna och SD så undrar vi om journalisterna överhuvudtaget bryr sig om dessa grundläggande element och riktlinjer. Vi kan hitta så många allvarliga brister i den nyhetsbevakning som skett de senaste åren så det blir nästan skrattretande när vi läser om dessa grundprinciper.

Länk Wikipedia

Vargjakten

Hör på Aktuellt att en tredjedel av vargarna som skjutits har skadeskjutits. Skotten har tydligen tagit lite överallt. Låt oss vara ärliga, det här är lika illa som halalslakt. Jaktlobbyn är en sällsynt aggressiv och  framfusig lobbygrupp. När jag skrev en artikel om vargen här så fick jag fler arga mail än någon gång förut. Jägarna har verkligen kunnat utnyttja sina intressen. Det här anstår inte ett civiliverat samhälle anser jag.

Även Lars Vilks hotad

Nu har även konstnären Lars Vilks (den enda svenska nu levande konstnär jag gillar) blivit hotad. En man som pratade bruten svenska har ring från Somalia och hotat Vilks via telefon. Vilks var ju mannen som framställde Muhammed som rondellhund. Detta i en slarvig teckning som Vilks säkert gjorde på typ en minut. Ingen människa i sinna sinnens fulla bruk kan just identifera Muhammed i teckningen. Det skulle kunna vara vilken skäggig arab som helst på Vilks teckning, med hundkropp.

Mannen som hotade Vilks pratade bruten svenska och det understryker vad jag tidigare sagt. Det är vårt asylsystem som är det stora problemet. Hur och varför har mannen som hotade Vilks fått tillfälle att lära sig svenska, på en högskola i Mogadishu? Knappst.

Länk

Tänkvärd artikel på Newsmill av Peter Ingestad

Peter Ingestad har på Newsmill en gång för alla ”satt ned foten” som han säger. Artikeln är tänkvärd och innehåller en hel del sanningar men Ingestads formulering indikerar att detta är sista gången han vill diskutera problemet. Denna inställning håller inte när Ingestad själv säger att detta är kanske vårt största problem (enligt Ingestad, jag anser att det ÄR vårt största problem). Ingestad säger att han själv är för en generös immigrationspolitik, han är en av dem som tjänar på den. Så här skriver han.

Personligen är jag inte negativ mot invandringen. Bland infödda svenskar finns vinnare och förlorare. Jag tillhör de förstnämnda. Jag har tjänat på invandringen. Jag har en livsföring som inte exponerar mig mot brott, där invandrarna mycket riktigt är våldsamt överrepresenterade.

Vi noter att Ingestad inte på något sätt i artikeln talar om hur han tjänar på denna massinvandring. Det finna sannolikt en hel del företagare som genom en ökad konkurrens bland arbetstagarna kan tjäna på att sänka lönerna. Men dessa företagare räknar inte på att det totala skattetrycket också ökar och att samhällsservicen blivit sämre p.g.a. alla kostnader massimmigrationen fört med sig.

Ingestad verkar tro att överrepresentationen av brott är det enda, eller i alla fall huvudsakliga argumentet mot brott, så är det INTE! Det huvudsakliga argumentet är att immigrationspolitiken av dagens snitt är en vansinnig politik som inte löser problemen på något sätt i de länder som människor emigrerar från, samt att det skapar problem i vårt land. Om någon irakier emigrerar från sitt land för att slippa blir offer för en bomb (chansen torde ändå vara i klass med att dö i en bilolycka i vårt land) så innebär det bara att någon annan faller offer för samma bomb. Dessutom så hjälper vi till med någon form av etnisk rensning vilket ändå inte kan vara meningen med vår ”alla är lika mycket värda” politik. Som om inte allt detta vore nog så tömmer vi ju landet på de människor som skall bygga upp Irak, är inte landet värt att bygga upp så det blir drägligt att bo därför alla människor? Massimmigrationspolitiken är nästan rasistisk om man drar saken till sin spets.

Dessutom så skapar det problem i vårt land. Vi har aldrig sett den arbetskraftsbrist som politikerna talar om. Mitt under brinnande högkonjunktur så hade vi senast en arbetslöshet på 300,000 människor. Många av dem som kommer hit får aldrig ett anständigt jobb. När immigrationspolitiken blir för generös så skapas det också kulturella problem. Sverige förändras helt enkelt i en viss riktning när 100,000-tals människor från främmande kulturer immigrerar hit. Det är inte frågan om bättre eller sämre kulturer, det är frågan om stora förändringar som svenska folket i demokratisk ordning borde få rösta om samt debattera. Vi fick rösta om vänster eller högertrafik (fast regeringen lyssnade inte på utslaget från folket) vi röstade om kärnkraft och EU-medlemskap. Men det hölls aldrig någon folkomröstning när det gäller införandet av det mångkulturella samhället.

Läs i alla fall Ingestads artikel, det är den värd. Även om Ingestad har missat de främsta argumenten mot vår immigrationspolitik. Länk Newsmill Ingestad

Ett importerat problem

Det står ganska mycket i våra tidningar om muslimen som attackerade Muhammedtecknaren Kurt Westergaard just nu. När man läser artiklarna så kan man inte låta bli att dra slutsatsen att detta i grunden är ett importerat problem. Dessutom undrar man hur den man som attackerade Westergaard någonsin kunde få asyl och uppehållstillstånd. Den muslimska rörelsen al-Shabab hyllar attacken och uppmanar andra somalier i Danmark att försöka upprepa attentatet. Hur kan det ens finnas människor som stödjer al-Shabab i Danmark eller Sverige? Vilka har de flytt ifrån? Har de flytt ifrån en demokratisk och västorienterad regering?  Så här står det i SvD.

Den gripne har somalisk bakgrund och uppehållstillstånd i Danmark. Han har haft täta kopplingar till både den somaliska islamistmilisen al-Shabab och ledare för terrornätverket al-Qaida i Östafrika, uppgav PET i ett pressmeddelande. Mannen misstänks också för att under vistelse i Östafrika ha varit inblandad i terrorrelaterade aktiviteter.

Danmark torde ha en något striktare immigrationspolitik än Sverige men ändå så tar Danmark emot rena extremister. Det är en obegriplig politik både i Danmark och Sverige att asylansökningar inte avslås direkt från människor med minsta kopplingar till rörelser som al-Shabab. Så här står det slutligen i SvD när en talesman för al-Shabab gör ett uttalande.

- Det här är ett klart budskap till danska somalier om att döda den här mannen till varje pris. Även om man är dansk, så ska det inte utgöra något hinder för att göra det rätta, sade talesmannen.

En etnisk ”dansk” skulle aldrig komma på en så vansinnig tanke vilket pekar på att detta är ett självförvållat problem, som dessutom har skapats genom en obegriplig immigrationspolitik. På sätt och vis är det bra att talesmannen gör detta uttalande och att tidningarna publicerar det. Det visar att Migrationsverket beter sig kriminellt om de ger människor med kopplingar till dessa organisationer uppehållstillstånd. Migrationsverket i sin tur lyder de signaler och propåer som kommer från regeringen, som till syvende och sist bär det slutliga ansvaret.

Länk SvD

Länk DN

Mordförsöket på Westergaard

Ungefär 100 bloggar skriver om mordförsöket av en muslimsk utövare (eller vad vi skall kalla honom)på Westergaard, så jag väljer att inte skriva om det själv, om inte annat så av omtanke för läsarna. Ni uppskattar kanske inte att läsa samma nyhet 100 gånger. Jag länkar i stället till Gotiska klubben som har en föredömligt kort och kärnfull artikel i ämnet. Håll tillgodo!

Privat eller kommunal skola

I en debattartikel på DN-opinion så tar Mats Hasselgren (FP), som kallar sig oppositionsråd, upp frågan om skolan och övrig barnomsorgs privatisering. Hasselgren verkar och bor i Täby där moderaterna har egen majoritet och således kan göra som de vill. Följden har blivit privatiseringsvåg av skolor och barnomsorg i kommunen och nu drivs t.ex. inga förskolor utom en i privat regi. Det brukar talas om mångfald som något positivt i dessa sammanhang men om alla förskolor drivs i privat regi så har ju t.o.m. mångfalden försvunnit. Så här beskriver Hasselgren om Filippa Reinfeldts framfart i landstinget.

Ett antal kommuner och åtminstone ett landsting – med Filippa Reinfeldt i ledningen – driver linjen att privat drift per definition är bättre än kommunal. Dessa avknoppningar genomförs trots starka invändningar från jurister, politiker och företag som inte fått lägga anbud.

När inte ens alla företag får lägga anbud på de s.k. avknoppningarna så är det ju inte ens liberal politik. Denna typ av politik hör mer hemma i bananrepubliker när familjer styr och ställer som de vill. När en grupp människor fått en ideologisk uppenbarelse så brukar det ofta gå illa om man inte samtidigt tar hänsyn till verkligheten. Privat regi av företag på den öppna marknaden är per definition bättre än statlig regi, det innebär inte att samma förhållande gäller skolor, barnomsorg, sjukvård, pendeltåg eller t.ex. polisverksamhet. Det allmänna sköter bäst sådana verksamheter emedan företag som skall gå med vinst måste skötas i privat regi. Så här skriver Hasselgren i sin artikel.

Ett antal huvudsakligen moderata kommunpolitiker riskerar nu förtroendet för denna öppna marknad för välfärdstjänster. På nytt är det den ideologiska berusningen som ställer till det.

Men den här gången är det ideologiska axiomet att privat drift alltid är bättre än kommunal. 

Tyvärr så går det illa när människor låter sin ideologiska övertygelse gå ut över verkligheten, man låter kartan styra i stället för terrängen. En skola kan aldrig gå med verklig företagsekonomisk vinst om inte varje förälder betalar hela kostnaden, plus lite vinst för sitt barn. Nu är det alltid kommuninnevånarna som betalar kalasat och vinsten är att nationen Sverige får utbildad arbetskraft på lång sikt. 

Det är förmodligen den mest produktiva och lönsamma verksamhet som finns att driva skolor och utbilda vår befolkning. Kunskapen om hur skolornas verksamhet sköts bäst finns inte hos privata entreprenörer, den finns hos skolans anställda människor. Ett ökat självstyre för landets skolor skulle öka skolornas ”produktivitet” avsevärt. Mindre regler, lagar och påbud skulle direkt öka den mätbara produktiviteten (alltså hur mycket barnen lär sig) markant. Men några sådana förslag har varken kommit från moderaterna på riksnivå eller i Täby. Vidare så skriver Hasselgren så här i sin artikel.

Väl fungerande kommunal verksamhet inom vård, skola och omsorg säljs till underpris eller skänks bort till privata företag. Dessa företag kan göra snabba vinster genom att i sin tur sälja verksamheten till marknadspris.     

Det är ju kommuninnevånarnas pengar som man helt fräckt ger bort till någon privat entreprenör. Det är direkt stötande att på detta sätt skänka bort skattebetalarnas pengar, när man dessutom gör det på ett oseriöst sätt och låter någon bekant person ta över verksamheten utan någon offentlig konkurrens så måste man rimligtvis ha hamnat i lagens utmarker. Moraliskt är det direkt förkastligt och borde liknas vid stöld av offentlig egendom. Så här beskriver Hasselgren hur det gått till i Täby med denna avknoppning.

De företag som slussats in i gräddfilen har kunnat tillgodogöra sig under lång tid upparbetade värden och omsätta dessa värden i kontanter vid vidareförsäljning. I vissa fall har de också, till följd av att värdet av verksamheten nollsatts, kunnat ta ut snabba och orimliga vinster, till exempel inom förskoleverksamheten i Stockholm.

I begynnelsen var jag socialdemokrat på högerkanten, min släkt har i princip alltid varit hängivna socialdemokrater sedan urminnes tider. När jag sedan växte upp och blev äldre så såg även jag allt hyckleri och alla tomma ord som faktiskt blev allt vanligare i det parti som skulle verka och arbeta för den vanlige löntagaren. Det är faktiskt samma grupp som populärt denna höst har kallats ”verklighetens folk”, vilket vi i förstone har lite svårt att tro. När Socialdemokraternas verkliga politik mest liknade ett skämt vid lite djupare analyser så kunde i alla fall inte jag ansluta mig till Moderaterna just p.g.a. sådan här ”ideologisk berusning” som Hasselgren kallar det.

Varför skulle jag rösta på Filippa Reinfeldt parti? Hon skulle knappast sälja en skola till underpris om jag var intresserad, eftersom jag inte känner familjen. Hon tar mina skattepengar och ger dem till någon annan lite tillspetsat uttryckt. Så brukar det gå till i rena bananrepubliker. 

Vi har vi ännu inte ens nämnt den fullständigt perversa immigrationspolitiken. Tar vi med den också i bilden, samt en del andra egenheter så tonar ett samhälle fram som finns på visa håll i USA (dock bara fläckvis). Ett samhälle som präglas av slumområden där misär och skyhög brottslighet härskar. Där andra områden präglas av skyhög rikedom som vi sett i programmet ”Hollywoodfruar”. När avståndet blir för kort mellan dessa områden uppstår ”gated communitys” som faktiskt redan börjar växa upp i detta land, låt vara i en svensk variant. Detta är en politik för enskilda familjer, inte för en nation eller en befolkning.

Länk DN