tag:blogger.com,1999:blog-8597241.post114573146825468292..comments2023-10-05T15:56:35.933+02:00Comments on Robsten blog: Recension ”nionde april” tysklands invasion av NorgeRobstenhttp://www.blogger.com/profile/02938464474418099923noreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-8597241.post-1146152258998758842006-04-27T17:37:00.000+02:002006-04-27T17:37:00.000+02:00Ja, det mesta av malmen skickas via Narvik, då som...Ja, det mesta av malmen skickas via Narvik, då som nu. Men då precis som nu går det mesta av denna via Narvik exporterade malm inte till tyskland (jag arbetar i LKAB, min farfar som ännu lever var dessutom lokförare på malmbanan vid tiden för kriget). Luleå har alltid varit den huvudsakliga malmhamnen för skeppning till länderna kring bottenhavet, det är inget som ändrats "efter hand". Vid första världskriget var det däremot annorlunda, då hade man ständiga problem med isen i bottenviken, eftersom tillräckligt stora isbrytare då inte fanns (vid första världkriget skickade USA bla. fläsk till Malmfälten för att "hålla igång gruvorna", många äldre (80+) personer här uppe talar fortfarande om amerikafläsk).<BR/><BR/>Tyskarna förstörde således inte malmhamnen i narvik av rädsla att exporten till tyskland skulle bli beskuren. Rätt logiskt.. De gjorde det för att skära av den svenska exporten till storbrittannien och amerika. En annan anledning till invationen av Norge var att norges geografi erbjöd rätt väl skyddade hamnar i fjordarna. <BR/><BR/>Adolf var inte direkt intresserad av de nordiska länderna för utökat "lebensraum", vi var ju dessutom redan goda vänner med tyskland sedan länge, arier, broderfolk osv., vi tyckete också i likhet med Adolf att tyskland behandlats högst styvmoderligt vid Versallies-freden efter första världskriget (grundanledningen till eländet - ett kuvat folk väljer ledare därefter). Häri ligger antagligen en delförklaring till att Norge inte såg sig som hotade. Men sen brakade helvetet lös. Vår malm blev sas. vårt grannlands olycka<BR/><BR/>Sverige gjorde också ett tafatt försök att bryta linjen till Narvik efter tyskarnas intåg. Norddalsbron efter malmbanan mot Narvik tillkom på militärens begäran redan vid byggandet (det behövdes egentligen ingen bro med initialt tänkt sträckning), men militären ville ha en tillräckligt stor bro som kunde sprängas och därmed bryta linjen vid krig. Mycket riktigt, i april 1940 skulle skulle bron sprängas. Man försökte, men bron var stadigt byggd och tillgången på sprängmedel var så begränsad att bron endast fick smärre skador. Redan 10 dagar efter sprängningen kunde tyskarna rulla, lätta godsvagnar (i jämförelse med malmvagnar) över bron.. Om denna "brist" på sprängmedel var riktig eller berodde på "brun" svensk militär.. därom tvista de lärde. <BR/><BR/>//steelneckAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8597241.post-1146117325754450742006-04-27T07:55:00.000+02:002006-04-27T07:55:00.000+02:00Jag besöker inte Jinges blogg efter att han filtre...Jag besöker inte Jinges blogg efter att han filtrerade bort en kommentar av mig som uppfyllde all tänkabr näretikett. Flera andra har råkat ut för samma sak. Vid tidpunkten för den tyska invasionen så skeppades den mesta malmen faktiskt från Narvik, det är ett historiskt faktum, boken tar upp flera källor som bevisar detta. Efter hand så ändrades utskeppningshamn till Luleå, vid denna tidpunkt så vill jag minnas att man hade problem med isen utanför Luleå bl.a.Robstenhttps://www.blogger.com/profile/02938464474418099923noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8597241.post-1146092448115113262006-04-27T01:00:00.000+02:002006-04-27T01:00:00.000+02:00De som skrev boken är lite ute å cyklar, att den s...De som skrev boken är lite ute å cyklar, att den svenska malmen spelade en stor roll är helt riktigt, det krävs ruskiga mängder stål för att bygga en krigsapparat, på den tiden var sverige en av världens största leverantörer av den varan. Men malmen som exporterades till tyskland skeppades i första hand från Luleå precis som idag, för det första är det närmare, för det andra så är det för grunt i öresund för stora atlantgående malmbåtar (järnmalm är TUNGT) och små båtar är föga lönsamt. Dessutom fanns det ju en andra sida i kriget, de behövde också järnmalm. Det ligger lika många båtar med svansk järnmalm i atlanten som det gör i bottenhavet, de allierade sänkte båtar på väg till tyskland med svensk malm i botthavet, tyskarna torpederade de i atlanten. En av de första sakerna som gjordes av tyskarna i norge var att spränga sönder malmhamnen i Narvik, detta skedde den 22 april 1940 (Narvik invaderades den 9:e), så att inga fler båtar kunde lastas där. Således inga till tyskland heller.. <BR/><BR/>Tyskland gjorde också försök att förvärva gruvindustri i sverige, Freja gruvan utanför Koskullskulle (Gällivare kommun) var faktiskt i tysk ägo ett tag. Men man insåg antagligen den taktiska nackdelen i detta, för om sverige inte varit tillräckligt neutralt och de svenska gruvorna hade kommit under tysk kontroll,.. vad hade de allierade bombat då? Jo malmbanan till Luleå - ett lätt mål = No more tanks, submarines and warships for mr. Adolf. <BR/><BR/>Sverige hade en svår balansgång, men mot krigets slutfas, när tyskland var ansatt från alla håll, så bedömdes att leveranserna till tyskland kunde upphöra ostraffat. Adolf var sas. fullt upptagen med annat.. Så skedde också. <BR/><BR/>Jag skrev fö. <A HREF="http://www.jinge.se/index.php/allmnt/goran-persson-ar-ryggradslos.htm#comment-26340" REL="nofollow">en kommentar om precis detta</A> på jinges blogg den 11 april, vill minnas att jag skrivit tidigare lite om detta här på din blogg. <BR/><BR/>//steelneckAnonymousnoreply@blogger.com