Efter domarna i det s.k. Kungsgatanmålet har åsikter framförts att straff inte skulle hjälpa dessa förövare, samt att fängelse skulle bidra till en fortsatt brottskarriär.
Ja, rent principiellt tycker jag att det ligger något i resonemanget. Jag tycker inte att man skall sätta en 17 årig förstagångsförbrytare i fängelse som gjort sig skyldig till stöld av bil, inbrott, smugglat in ett hekto hashis o.s.v. Har man däremot sparkat ihjäl någon som legat hjälplös på marken har man passerat gränsen, loppet är kört. Är gärningsmannen psykopat kan det kvitta. Är mannen normal så hjälper förmodligen ett fängelsestraff mot de skuldkänslor som måste uppträda hos en normal människa, han sonar i alla fall sitt brott. Det här med att man fortsätter med brott efter fängelsestraff stämmer till stor del, men det är inte hela sanningen. Får de inte fängelsestraff så fortsätter de i alla fall med brott när det gått såpass långt att man har ihjäl människor, det har vi sett otaliga bevis på när en del blivit dömda till vård inom socialtjänsten. En annan aspekt är att även om många fortsätter med brott efter ett fängelsestraff så är min uppfattning, (har ingen statistik men är uppväxt i stockholms södra förorter), att de inte gör sig skyldiga till samma idiotgrejor som de först gjorde. Översatt till Kungsgatan är det troligt att en del av gärningsmännen skulle fortsätta ett asocialt liv men inte sparkat ner människor på öppen gata längre.
Sedan ahr vi den allra viktigaste aspekten, samhället måste visa hur allvarligt vi ser på dessa brott och hur vi värderar människoliv, vi har inte bara gärningsmännen att tänka på utan deras kompisar också, gör ni något liknande är det kört, det är det samhället måste tala om.
Därefter har vi aspekten att lämpa dessa illdådsmän bort från allmänheten, vi har alla rätt att röra oss i det offentliga rummet utan att riskera bli ihjälslagna,vi kan inte ha en massa livsfarliga människor som drar omkring på stan.
Därefter har vi aspekten med den ökande globaliseringen, tyvärr, trodde du att denna inte hade några negativa konsekvenser med sig? Tyvärr, det är ett hårdare samhälle med internationella brottslingar att ta hänsyn till, de söker sig gärna till länder med låga straff.
tisdag, juli 26, 2005
söndag, juli 24, 2005
Talibanerna
Historik
År 1219 svepte Djingis Khan och hans mongoler genom Afghanistan. De lämnade skövlade städer och berg av döda kroppar efter sig. De lämnade dock ett bidrag till Afghanistans folk, dagens hazarer är ett resultat av äktenskap mellan mongolerna och lokalbefolkningen.
Under nästa århundrade skapade Timur Lenk, en av Djingis Khans ättlingar, ett imperium över Ryssland och Persien som han styrde från huvudstaden Samarkand i nuvarande Uzbekistan.
Under de följande 300 åren invaderade stammar från östra Afghanistan regelbundet Indien. År 1500 drevs Timurs ättling Babur bort från sitt hem i Ferghana-dalen i Uzbekistan. Då erövrade han i stället Dheli och Kabul. Han grundade mongoldynastin som skulle härska över Indien till britterna kom.
Alla dessa invaderande armeer skapade en komplex folklig och religiös blandning som gjorde det svårt att skapa en enhetlig Afghansk statsbildning.
Det var Pashtunerna i söder som grundlade den moderna afghanska staten, de gjorde de under 1700-talet när andra folkgrupper tillfälligt var försvagade.
Pashtunerna räknar sig som profeten Muhammeds ättlingar och ser sig därför som ett semitiskt folkslag, antropologer ser de dock som indieuropèer.
Islam har historiskt haft en fast förankring i Afghanistan, sharia låg till grund för all rättsskipning fram till 1925, då började kung Amanullah införa civil lagstiftning, staten tog över uppgiften att utbilda ulama, till qaza, islamiska domare. 1946 fick Kabuls universitet en shariafakultet, där integrerades de civila lagarna med sharia.
Denna blandning mellan det traditionella och det moderna personifierades av Muhammed Musa Shafiq, den siste premiärministern under den monarki somk störtades 1973.
Nutid
Sovjet drog sig tillbaka från Afghanistan 1989. Efter att sovjet dragit sig tillbaka uppstod ett enormt maktvacum i Afghanistan. Den gamla stamkulturen var sönderslagen med byälste som stakade ut riktlinjer för byn och stammen. CIA, Pakistan och Saudiarabien hade försett mujaheddin, (motståndsrörelsen), med vapen, i många fall med moderna, högeffektiva vapen såsom stingerrobotar. Följden blev att olika lokala krigsherrar försökre roffa åt sig så mycket makt de någonsin kunde, vapen och folk hade de, det fanns ingen centralmakt som kunde styra upp utvecklingen, avväpna folket samt oskadliggöra de lokala krigsherrarna.
Till saken hörde att U.S.A avsatt avsevärd hjälpunder konflikten med Sovjet, när Sovjet drog sig tillbaka så försvann U.S.A, de ras intresse avtog med rekordfart. U.S.A avsatte inga medel att återuppbygga landet som var totalt förött och slaget i spillror.
Afghanistan drabbades av totalt kaos och anarki, alla slogs mot alla, ingen bevakade folkets intressen och alla kämpade för sin egen makt. Folket led av denna anarki, svält drabbade en majoritet av befolkningen.
Det var i detta läge som Mohammed Hassan Rhemani och Mulla Omar grundade talibanrörelsen. De flesta som var med i starten av talibanrörelsen studerade på koranskolor, därav namnet "talib" som betyder "en som studerar islam", det betyder också "en som söker kunskap" till skillnad mot "mulla", vilket betyder,"en som ger kunskap". Den nymornade rörelsen kallade sig helt enkelt "taliban" som är en pluralform av "talib", detta för att visa distans till partpolitiken, de ville rensa upp snarare än att tillägna sig makt.
De flesta av medlemmarna från början var födda i pakistanska flyktingläger, gått i pakistanska koranskolor, samt fått militär utbildning i Pakistan. En följd av detta blev att en stor del av talibanrörelsen inte kände till sitt eget land, kände inte till sitt eget lands historia. De hade dock fått lära sig om det idealiska muslimska samhälle som skapades av profeten Muhammed för 1 400 år sedan.
Samtliga de som bildade talibanrörelsen var pashtuner och kom från södra Afghanistan.
Befolkninmgen i södra Afghanistan såg i början tallibanerna med ett visst mått av välvilja, de skapade ordning och en relativ säkerhet, det blev i alla fall ett slut på det totala kaos som rått innan. Denna tid var förmodligen den enda som talibanrörelsen kunnat slå igenom, detta p.g.a. det totala kaos som rått innan. Afghanistan har sedan urminnes tider varit islamitiskt, men religionen har alltid präglats av tolerans, detta var nödbvändigt p.g.a. den mosaik av folkslag och olika varianter på islam som funnits innanför Afghanistans gränser. Talibanerna skapade ett visst mått av ordning, därför blev de tolererade i de södra pashtunpräglade områdena av Afghanistan.
När talibanerna kom till de mellersta och norra områdena av Afghanistan blev det betydligt kärvare, befolkningen bestod inte längre av pashtuner, dessutom härskade den tadzjikiske generalen Ahmed Shah Massoud och den uzbekiske generalen Dostum här. Massoud höll Kabul och Rashid Dostum höll Mazar i Sharif.
Talibanerna hade hela tiden starkt stöd av Pakistan, hela vapenföråd flyttades från Pakistan över gränsen till Afghanistan, vapen som talibanerna fick till skänks. När Khandahar föll i talibanernas händer firade den pakistanska regeringen, chefen för pakistans underrättelsetjänst såg talibanerna vid detta tillfälle som "våra grabbar". Från början var Pakistans stöd orsakat av ett brinnande intresse från pakistans sida att öppna förbindelser genom Afghanistan, dessa handelsförbindelser var mycket viktiga för pakistans ekonomi. Pakistans regering med Bhutto i spetsen drag den slutsatsen att den enda kraft som kunde ena Afghanistan och öppna de stängda handlesvägarna var talibanerna.
Benazir Bhutto hade dock mage att offentligt förneka att Pakistan hjälpte talibanerna, detta gjorde hon i Manilla 1995, det måste nog anses vara en av de grövsta offentliga lögner som någonsin uttalats.
Saudiarabien stödde också talibanerna, detta hade mer med religiösa motiv att göra, dock skänkte den Saudiska kungafamiljen avsevärda belopp till talibanerna, de applåderade också när en nära bekant till kungafamiljen tog aktiv ställning för talibanerna, nämligen Usama bin Laden.
Norra alliansen bestående av hazarerna, Massoud,s styrkor samt Dostum,s styrkor stöddes av Iran och Ryssland, de skickade i sin tur vapen och pengar.
Till slut nådde talibanstyrkorna huvudstaden Kabul, detta blev en hård nöt för talibanerna att knäcka. Massoud bjöd hårt motstånd. Talibanerna anföll gång på gång, denna gång mötte de för första gången kvalificerat militärt motstånd dock, talibanerna misslyckades gång på gång, förlusterna för talibanerna blev för första gången höga. Pakistan som satsat på talibanerna blev oroliga, de försökte köpa över Dostum till den talibanska rörelsen, talibanerna vägrade dock att gå med på en sådan uppgörelse, de ansåg Dostum och hans styrkor för "otrogna". Pakistan och Saudiarabien ökade vapenleveranserna till de talibanska styrkorna, med påföljd att Iran och Ryssland ökade leveranserna till Massoud. I det här läget blev U.S.A på allvar oroade, de såg all inblandning utifrån som ett orosmoment för hela regionen, Hank Brown, medlem av senatsutskottet och expert på området åkte för att försöka medla mellan de olika fraktionerna i Afghanistan, dock utan resultat.
U.S.A under Clinton var ganska positivt inställd från början till talibanrörelsen, de var utmärkta som ett destabiliserande instrument mot Iran, detta skulle förändras med tiden, det var Clintons fru, Hillary och den amerikanska feministrörelsen som initierade hela omsvängningen av den amerikanska politiken.
Med Pakistans hjälp, (de släppte iväg talibankrigare från oväntat håll mot Kabul), så föll till sist Kabul. Massoud, som var en mycket skicklig fältherre, såg vartåt det barkade och hann dra bort sina styrkor innan han blev inringad.
Talibanernas första åtgärd var att döda den före detta presidenten Najibullah, de hängde upp honom i ett trafikljus tillsammans med hans bror, innan de ströps till döds blev de kastrerade.
Efter att talibanerna intagit Kabul införde de det strängaste islamska regelverkat i historien, detta försäkrade att de skulle få den lokala befolkningen emot sig ganska snart.
Efter detta anföll talibanerna Dostum,s styrkor i Mazar i Sharif, även där mötte de hårt motstånd, förlusterna blev betydande, de lyckades dock inte staden ganska snart. När de väl intagit staden blev de alltför sturska, de avväpnade hela befolkningen i staden, dock var det en grupp hazarer som vägrade låta sig avväpnas. Det hela utvecklades till en jättelik strid inne i staden. Nu var det så att talibanerna i huvudsak var landsbygdsmänniskor och mycket ovana vid stadskrig, de förlorade på det mest ovanliga sätt hela staden Mazar i Sharif.
Efter att talibanerna gått miste om staden och förlorat striderna inne i stadsbebyggd område så tog befolkningen hämnd på talibanerna, en formidabel slakt anställdes på de besegrade talibanerna.
Det var första gången talibanerna förlorade ett regelrätt slag, de skulle återkomma året därpå, då hade Pakistan även denna gång tömt sina koranskolor för att talibanerna skulle kunna mönstra tillräckligt många krigare. Denna gång intog de staden på ett mer definetivt sätt.
Nu var hämndens timme slagen för talibanerna som anställde en ännu värre slakt än den som förekommit på den själva året innan.
Striderna fortsatte dock, varken Massoud eller Dostum, (som tillfälligt fick lämna Afghanistan), gav upp. Rashid skrev som ett av de sista kapitlen i boken "Talibanerna", "kriget som aldrig tar slut". Nu tog kriget verkligen slut och talibanerna blev verkligen grundligt besegrade men det är en annan historia. Ingen människa med västerländska värderingar kan dock beklaga att talibanregimen föll.
Robsten.
Uppgifter hämtade ur Ahmed Rashids bok "Talibanerna"
År 1219 svepte Djingis Khan och hans mongoler genom Afghanistan. De lämnade skövlade städer och berg av döda kroppar efter sig. De lämnade dock ett bidrag till Afghanistans folk, dagens hazarer är ett resultat av äktenskap mellan mongolerna och lokalbefolkningen.
Under nästa århundrade skapade Timur Lenk, en av Djingis Khans ättlingar, ett imperium över Ryssland och Persien som han styrde från huvudstaden Samarkand i nuvarande Uzbekistan.
Under de följande 300 åren invaderade stammar från östra Afghanistan regelbundet Indien. År 1500 drevs Timurs ättling Babur bort från sitt hem i Ferghana-dalen i Uzbekistan. Då erövrade han i stället Dheli och Kabul. Han grundade mongoldynastin som skulle härska över Indien till britterna kom.
Alla dessa invaderande armeer skapade en komplex folklig och religiös blandning som gjorde det svårt att skapa en enhetlig Afghansk statsbildning.
Det var Pashtunerna i söder som grundlade den moderna afghanska staten, de gjorde de under 1700-talet när andra folkgrupper tillfälligt var försvagade.
Pashtunerna räknar sig som profeten Muhammeds ättlingar och ser sig därför som ett semitiskt folkslag, antropologer ser de dock som indieuropèer.
Islam har historiskt haft en fast förankring i Afghanistan, sharia låg till grund för all rättsskipning fram till 1925, då började kung Amanullah införa civil lagstiftning, staten tog över uppgiften att utbilda ulama, till qaza, islamiska domare. 1946 fick Kabuls universitet en shariafakultet, där integrerades de civila lagarna med sharia.
Denna blandning mellan det traditionella och det moderna personifierades av Muhammed Musa Shafiq, den siste premiärministern under den monarki somk störtades 1973.
Nutid
Sovjet drog sig tillbaka från Afghanistan 1989. Efter att sovjet dragit sig tillbaka uppstod ett enormt maktvacum i Afghanistan. Den gamla stamkulturen var sönderslagen med byälste som stakade ut riktlinjer för byn och stammen. CIA, Pakistan och Saudiarabien hade försett mujaheddin, (motståndsrörelsen), med vapen, i många fall med moderna, högeffektiva vapen såsom stingerrobotar. Följden blev att olika lokala krigsherrar försökre roffa åt sig så mycket makt de någonsin kunde, vapen och folk hade de, det fanns ingen centralmakt som kunde styra upp utvecklingen, avväpna folket samt oskadliggöra de lokala krigsherrarna.
Till saken hörde att U.S.A avsatt avsevärd hjälpunder konflikten med Sovjet, när Sovjet drog sig tillbaka så försvann U.S.A, de ras intresse avtog med rekordfart. U.S.A avsatte inga medel att återuppbygga landet som var totalt förött och slaget i spillror.
Afghanistan drabbades av totalt kaos och anarki, alla slogs mot alla, ingen bevakade folkets intressen och alla kämpade för sin egen makt. Folket led av denna anarki, svält drabbade en majoritet av befolkningen.
Det var i detta läge som Mohammed Hassan Rhemani och Mulla Omar grundade talibanrörelsen. De flesta som var med i starten av talibanrörelsen studerade på koranskolor, därav namnet "talib" som betyder "en som studerar islam", det betyder också "en som söker kunskap" till skillnad mot "mulla", vilket betyder,"en som ger kunskap". Den nymornade rörelsen kallade sig helt enkelt "taliban" som är en pluralform av "talib", detta för att visa distans till partpolitiken, de ville rensa upp snarare än att tillägna sig makt.
De flesta av medlemmarna från början var födda i pakistanska flyktingläger, gått i pakistanska koranskolor, samt fått militär utbildning i Pakistan. En följd av detta blev att en stor del av talibanrörelsen inte kände till sitt eget land, kände inte till sitt eget lands historia. De hade dock fått lära sig om det idealiska muslimska samhälle som skapades av profeten Muhammed för 1 400 år sedan.
Samtliga de som bildade talibanrörelsen var pashtuner och kom från södra Afghanistan.
Befolkninmgen i södra Afghanistan såg i början tallibanerna med ett visst mått av välvilja, de skapade ordning och en relativ säkerhet, det blev i alla fall ett slut på det totala kaos som rått innan. Denna tid var förmodligen den enda som talibanrörelsen kunnat slå igenom, detta p.g.a. det totala kaos som rått innan. Afghanistan har sedan urminnes tider varit islamitiskt, men religionen har alltid präglats av tolerans, detta var nödbvändigt p.g.a. den mosaik av folkslag och olika varianter på islam som funnits innanför Afghanistans gränser. Talibanerna skapade ett visst mått av ordning, därför blev de tolererade i de södra pashtunpräglade områdena av Afghanistan.
När talibanerna kom till de mellersta och norra områdena av Afghanistan blev det betydligt kärvare, befolkningen bestod inte längre av pashtuner, dessutom härskade den tadzjikiske generalen Ahmed Shah Massoud och den uzbekiske generalen Dostum här. Massoud höll Kabul och Rashid Dostum höll Mazar i Sharif.
Talibanerna hade hela tiden starkt stöd av Pakistan, hela vapenföråd flyttades från Pakistan över gränsen till Afghanistan, vapen som talibanerna fick till skänks. När Khandahar föll i talibanernas händer firade den pakistanska regeringen, chefen för pakistans underrättelsetjänst såg talibanerna vid detta tillfälle som "våra grabbar". Från början var Pakistans stöd orsakat av ett brinnande intresse från pakistans sida att öppna förbindelser genom Afghanistan, dessa handelsförbindelser var mycket viktiga för pakistans ekonomi. Pakistans regering med Bhutto i spetsen drag den slutsatsen att den enda kraft som kunde ena Afghanistan och öppna de stängda handlesvägarna var talibanerna.
Benazir Bhutto hade dock mage att offentligt förneka att Pakistan hjälpte talibanerna, detta gjorde hon i Manilla 1995, det måste nog anses vara en av de grövsta offentliga lögner som någonsin uttalats.
Saudiarabien stödde också talibanerna, detta hade mer med religiösa motiv att göra, dock skänkte den Saudiska kungafamiljen avsevärda belopp till talibanerna, de applåderade också när en nära bekant till kungafamiljen tog aktiv ställning för talibanerna, nämligen Usama bin Laden.
Norra alliansen bestående av hazarerna, Massoud,s styrkor samt Dostum,s styrkor stöddes av Iran och Ryssland, de skickade i sin tur vapen och pengar.
Till slut nådde talibanstyrkorna huvudstaden Kabul, detta blev en hård nöt för talibanerna att knäcka. Massoud bjöd hårt motstånd. Talibanerna anföll gång på gång, denna gång mötte de för första gången kvalificerat militärt motstånd dock, talibanerna misslyckades gång på gång, förlusterna för talibanerna blev för första gången höga. Pakistan som satsat på talibanerna blev oroliga, de försökte köpa över Dostum till den talibanska rörelsen, talibanerna vägrade dock att gå med på en sådan uppgörelse, de ansåg Dostum och hans styrkor för "otrogna". Pakistan och Saudiarabien ökade vapenleveranserna till de talibanska styrkorna, med påföljd att Iran och Ryssland ökade leveranserna till Massoud. I det här läget blev U.S.A på allvar oroade, de såg all inblandning utifrån som ett orosmoment för hela regionen, Hank Brown, medlem av senatsutskottet och expert på området åkte för att försöka medla mellan de olika fraktionerna i Afghanistan, dock utan resultat.
U.S.A under Clinton var ganska positivt inställd från början till talibanrörelsen, de var utmärkta som ett destabiliserande instrument mot Iran, detta skulle förändras med tiden, det var Clintons fru, Hillary och den amerikanska feministrörelsen som initierade hela omsvängningen av den amerikanska politiken.
Med Pakistans hjälp, (de släppte iväg talibankrigare från oväntat håll mot Kabul), så föll till sist Kabul. Massoud, som var en mycket skicklig fältherre, såg vartåt det barkade och hann dra bort sina styrkor innan han blev inringad.
Talibanernas första åtgärd var att döda den före detta presidenten Najibullah, de hängde upp honom i ett trafikljus tillsammans med hans bror, innan de ströps till döds blev de kastrerade.
Efter att talibanerna intagit Kabul införde de det strängaste islamska regelverkat i historien, detta försäkrade att de skulle få den lokala befolkningen emot sig ganska snart.
Efter detta anföll talibanerna Dostum,s styrkor i Mazar i Sharif, även där mötte de hårt motstånd, förlusterna blev betydande, de lyckades dock inte staden ganska snart. När de väl intagit staden blev de alltför sturska, de avväpnade hela befolkningen i staden, dock var det en grupp hazarer som vägrade låta sig avväpnas. Det hela utvecklades till en jättelik strid inne i staden. Nu var det så att talibanerna i huvudsak var landsbygdsmänniskor och mycket ovana vid stadskrig, de förlorade på det mest ovanliga sätt hela staden Mazar i Sharif.
Efter att talibanerna gått miste om staden och förlorat striderna inne i stadsbebyggd område så tog befolkningen hämnd på talibanerna, en formidabel slakt anställdes på de besegrade talibanerna.
Det var första gången talibanerna förlorade ett regelrätt slag, de skulle återkomma året därpå, då hade Pakistan även denna gång tömt sina koranskolor för att talibanerna skulle kunna mönstra tillräckligt många krigare. Denna gång intog de staden på ett mer definetivt sätt.
Nu var hämndens timme slagen för talibanerna som anställde en ännu värre slakt än den som förekommit på den själva året innan.
Striderna fortsatte dock, varken Massoud eller Dostum, (som tillfälligt fick lämna Afghanistan), gav upp. Rashid skrev som ett av de sista kapitlen i boken "Talibanerna", "kriget som aldrig tar slut". Nu tog kriget verkligen slut och talibanerna blev verkligen grundligt besegrade men det är en annan historia. Ingen människa med västerländska värderingar kan dock beklaga att talibanregimen föll.
Robsten.
Uppgifter hämtade ur Ahmed Rashids bok "Talibanerna"
söndag, juli 17, 2005
Historia-Talibanerna
Talibanernas metoder för att kväsa en motsträvig befolkning var av ett slag som får det att vända sig i magen på vanliga människor. När de intagit Mazar i Sharif stängde de in Hazarer i conteinrar som de ställde ut i öknen, där fick hazarerna dö en plågsam död, eller så kastrerade de hazarerna, lämnades att förblöda, en annan metod var att skära halsen av dem. I upphetsningen så tog de död på alla möjliga folkslag vid invasinen av Mazar i Sharif, t.o.m. Iranska regeringsrepresentanter strök med av bara farten. Alla dessa illdåd godkändes av mulla Omar enligt Rashid, han har belägg för detta också, all kommunikation skedde via radio som avlyssnades av halva världen. När så U.S.A blev irriterade på talibanerna för att de vägrade lämna ut Bin Ladin, så anklagade Omar Clinton och amerikanarna för att vara ohederliga samt vara de största terroristerna, det sagt av en man som gett order om conteinermetoden samt att slänga ner besegrade soldater i brunnar som sedan fylldes med jord av bulldozers. Jag undrar om Schyman visste vad hon talade om när hon jämförde den svenske mannen med talibanerna.
Förövrigt hade talibanernas maktövertagtande varit omöjligt utan Pakistans hjälp. Massiv hjälp till talibanerna skedde av materiel och människor, varje gång det gick illa för talibanerna tömdes pakistanska koranskolor, eleverna skjutsades till den talibanska fronten, detta skedde gång på gång. Benazir Bhutto hade mycket att stå till svars för.
Förövrigt hade talibanernas maktövertagtande varit omöjligt utan Pakistans hjälp. Massiv hjälp till talibanerna skedde av materiel och människor, varje gång det gick illa för talibanerna tömdes pakistanska koranskolor, eleverna skjutsades till den talibanska fronten, detta skedde gång på gång. Benazir Bhutto hade mycket att stå till svars för.
Bennazir Bhutto och talibanerna
Jag kom ihåg när Banzir bhutto ställde upp för val i Pakistan, (88). Det var med pompa och ståt, hon blev rejält hyllad här i väst och i Sverige, hon blev den förste kvinnliga ledaren i ett muslimskt land, hon var utbildad i Oxford, hennes pappa var regeringschef men avrättades på något oklara grunder, hon var "good looking", hon hade allt för att de västerländska medierna skulle dra på stora hyllningstrumman. Jag vet inte riktigt vad hon uträttade i sitt hemland, kanske hon var bra, kanske inte. De ivriga västerländska medierna var plötsligt inte så ivriga längre, rapporterna blev få.
Dock! Det var Benazir Bhutto som (94) indirekt såg till att talibanerna fick makten i Afghanistan. Bhutto stödde talibanerna, (som till stor del kom från pakistanska koranskolor), mot lokala kriksherrar. Detta gjorde hon för att Pakistan var i ett förtvivlat behov av en genomfartsled genom Afghanistan, denna led omöjliggjordes av de stridande lokala krigsherrarna, som aldrig slöt fred eller samarbetate med någon på ett konstruktivt sätt. Lösningen för Pakistan blev de som nu kallas talibanerna.
Dock! Det var Benazir Bhutto som (94) indirekt såg till att talibanerna fick makten i Afghanistan. Bhutto stödde talibanerna, (som till stor del kom från pakistanska koranskolor), mot lokala kriksherrar. Detta gjorde hon för att Pakistan var i ett förtvivlat behov av en genomfartsled genom Afghanistan, denna led omöjliggjordes av de stridande lokala krigsherrarna, som aldrig slöt fred eller samarbetate med någon på ett konstruktivt sätt. Lösningen för Pakistan blev de som nu kallas talibanerna.
måndag, juli 11, 2005
Förövarna av terrorattacken i London
Jag har hört åsikter att attentatet i London 7 Juli skulle bero på invasionen av Irak, en invasion jag var emot från början. Attentatet försvarars/förklaras med någon slags självförsvarsprincip, p.g.a. de invasionsstyrkor som ockuperat Irak skulle det vara rättfärdigat med aktioner mot vissa västländer.
Brittiska experter tror att förövarna är inhemska välutbildade muslimer. Då faller teorin att det handlar om något slags självförsvar för invasionen av Irak, enligt mig i alla fall. De som utförde attacken kanske inte ens kommer från Irak, de har frivilligt emigrerat till väst, utnyttjat englands utbildningssystem, därefter utför de detta attantat! De har alltså själva valt att bo i väst, föredragit ett sekulariserat samhälle framför de rent muslimska samhällena, utnyttjat de västerländska utbildningssystemet framför koranskolor, allt försvar faller därmed.
DNlink
Brittiska experter tror att förövarna är inhemska välutbildade muslimer. Då faller teorin att det handlar om något slags självförsvar för invasionen av Irak, enligt mig i alla fall. De som utförde attacken kanske inte ens kommer från Irak, de har frivilligt emigrerat till väst, utnyttjat englands utbildningssystem, därefter utför de detta attantat! De har alltså själva valt att bo i väst, föredragit ett sekulariserat samhälle framför de rent muslimska samhällena, utnyttjat de västerländska utbildningssystemet framför koranskolor, allt försvar faller därmed.
DNlink
fredag, juli 08, 2005
Terrorismens orsaker, föds man till terrorist?
Naturligtvis föds man inte till terrorist. Omständigheterna till att människor väljer att bli terrorist skulle vara mycket intressanta att undersöka faktiskt. En del människor pekar på orättvisor som orsak, vilket kan vara en avgörande faktor. Denna faktor ensam räcker som alla förstår inte, terrorister rekryteras inte från de fattigaste områdena på jorden, inte alla väljer att bli terrorister heller, inte från någon miljö. Hörde senast i går någon analytiker som påpekade att terroristerna som slår till i Europa huvudsakligen rekryteras från de europeiska universiteten, där stämmer alltså inte orättvisor en avgörande roll, inte personligta orättvisor i alla fall. Jag undrar om religionen spelar någon roll, det verkar ju som om just Islam genererar en hel del terrorism, dock kommer en hel del terrorism också från andra områden som inte står under islamskt inflytande, vi har t.ex de katolska terroristerna som gick under namnet IRA, vi har de centraleuropeiska terroristorganisationerna Baader-Mainhof. Så något entydigt svar finns inte, jag eftersöker dock en något mer djupgående analys än påståendet att enbart "orättvisor skulle skapa terrorism, det stämmer helt enkelt inte. Baader-Mainhof ligans medlemmar kom huvudsakligen från medelklass / överklass.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)