torsdag, november 17, 2011

Privatisering med ideologiska förtecken


Vårdskandalerna står som spön i backen denna höst. Attendo Care har ofta varit i skottgluggen samt det faktum att våra skattemedel fört utomlands genom s.k. riskkapitalbolag. En del rapporter har säkert varit överdrivna, som alltid kan inte media kalibrera sina reportage efter verkligheten. Allmänheten kan se hur utvecklingen går åt fel håll i åratal innan media ens noterar problemen, men när media väl uppmärksammar problemen är det ingen hejd på eländet och överdrifterna är legio. När det gäller det privatiserade pendeltågseländet kan dock problemen inte överdrivas, inte ens av svensk media. Så här står det i DN om de senaste vårdskandalerna.


Programmatiska motståndare till privata bolag i offentlig verksamhet utnyttjar publiciteten till att försöka få stopp på valfriheten. Det vore förödande om de skulle lyckas med det.   


På samma sätt har "programmatiska" motståndare till verksamheter i allmän regi drivit fram privatiseringar där det helt enkelt inte fungerar. Om det bara var en fråga om valfrihet skulle ju de gamla på Attendo Care bara byta vårdbolag, varför gör de då inte det? Därför att man helt enkelt inte kan byta vårdbolag p.g.a. en massa praktiska problem. En elev som valt en friskola kan inte byta skola efter fyra veckor bara för att han upptäcker att skolan inte håller måttet. Jag själv kan inte byta pendeltågsbolag för att jag upptäcker att vartannat tåg är inställt och de tåg som går är en haltimme försenat. Exakt vad har jag för valfrihet? Att ta taxi? Ja, men den valfriheten har jag ju om pendeltågen skulle drivas i landstingsregi också. Så här står det vidare i artikeln.


Är det verkligen rimligt att Stockholms stad fryser alla centrala upphandlingar inom äldreomsorgen tills vidare? Att säga upp avtalet med Carema kan vara befogat, men totalstopp är en överreaktion. Många privata äldreboenden fungerar mycket bra, och den offentliga verksamheten är sannerligen inte bättre rent generellt.


Varför skulle ett totalstopp vara en överreaktion? Här drivs DN:s ledarredaktion tydligt av ideologiska förtecken. Allt skall helt enkelt privatiseras och verksamhet i kommunal eller statlig regi ses som en styggelse, trots att det ibland (inte alltid) fungerar bättre för brukarna. Det är tydligt att det knappast är brukarnas väl och ve som står i fokus, från någon part i denna så ideologiska fråga. Ett totalstopp av upphandlingar skulle vara tillfälligt, tills man kunde försäkra sig om kvaliteten på upphandlingarna, ändå så tycker ledarredaktionen att det skulle vara en "överreaktion". 


Vad jag vet har det inte gjorts någon undersökning av om verksamheter drivs bättre i offentlig eller privat regi, i alla fall inte inom vårdsektorn. Inom skolan har det gjorts några få undersökningar. Som Laura Hartman på SNS konstaterade så var skolor i offentlig regi jämbördiga med de inom privat regi. SNS:s konstaterande orsakade ett ramaskri från näringslivet och det slutade med att Hartman och en del andra på SNS fick sluta sina anställningar. 


På SvD publicerar en rad socialdemokrater en artikel där de kritiserar borgerliga politiker efter de senaste vårdskandalerna. Artikeln är tydligt ett försök att kamma hem de politiska poäng som erbjuds, vilken väl i den uppkomna situationen kan anses naturligt. Socialdemokraterna har ju själva drivit fram en privatiseringsvåg som de borgerliga tagit över och drivit ännu längre. Just därför aktar de socialdemokratiska undertecknarna sig för att kritisera privatiseringarna allt för hårt.  


Att driva en verksamhet i privat regi är inte fel i sig, fungerar verksamheten bättre i privat regi så varför inte driva den på detta vis? Det finns inget egenvärde i att driva en verksamhet i kommunal eller statlig regi. Det finns heller inget egenvärde i att driva en verksamhet i privat regi, som Alliansen ger tydliga uttryck för. Inom vissa kommunikationsverksamheter som pendeltågstrafiken är det mycket tydligt att pengar som skulle gått till underhåll har gått till vinster. Vi resenärer tjänar inget på eftersatt underhåll och en så slimmad organisation att ett sjukdomsfall innebär inställda tåg och totalkaos för trafiken. Aktieägare tjänar några kronor på utdelningar, samtidigt som hela samhället förlorar miljarder p.g.a. förseningar som främst vintertid är legio alla dagar i arbetsveckan. Man borde inte behöva vara ett snille på matematik för att kunna räkna ut slutnotan för samhället och i slutändan oss alla. 

Länk DN

Länk SvD

4 kommentarer:

Nisse sa...

Den som förespråkar privatisering av ideologiska skäl gör det antagligen oftast utifrån en övertygelse om att centralstyrning är en dödsdömd idé om det inte finns obegränsade ekonomiska resurser. Historien i länder med olika syn på detta världen över har väl visat att det ligger något i den tron.

När det gäller järnväg är frågan betydligt mer komplicerad än statligt eller privat ägande. T.ex är SJ ett statligt ägt företag där vinstkraven är högre än i de flesta privata transportföretag, och likaså är Trafikverket, som äger och underhåller hela den infrastruktur som tågen rullar på, helstatligt.

Anonym sa...

Attendo Care?

z999 sa...

@Nisse:
"Den som förespråkar privatisering av ideologiska skäl gör det antagligen oftast utifrån en övertygelse om att centralstyrning är en dödsdömd idé om det inte finns obegränsade ekonomiska resurser. "

Det tankesättet kan man ju förstå. Men det förutsätter att kunden är den som köper varan, inte att staten/kommunen/landstinget är den riktiga kunden.

Dagens upphandlingssystem innebär ju att man grumlar ansvaret. Kunden vet alltså inte vem som äger pendeln till exempel. Privat verksamhet i skyddad verkstad är vad som gäller nu och det är det absolut sämsta ur kundens synvinkel.

z999 sa...

Missförhållandena inom äldrevården kände jag till sedan flera år tillbaka. Känns konstigt när de lanseras som en nyhet.