Både DO och regeringen har problem med niqab

I går så framträdde DO Katri Linna i Aktuellt tillsammans med Folkpartiets Lotta Edholm. Bakgrunden är att en kvinna som bär niqab inte kunnat slutföra sin utbildning och därmed lämnat in en anmälan om diskriminering. Linna hade märkbart svårt att motivera sitt ”ickebeslut” och krumbukterna blev märkbara för de flesta TV-tittare. Vad Linna egentligen menar är svårt att få grepp om. Den niqabförsedda kvinnan fick gå den teoretiska delen av utbildningen, däremot vägrade enskilda skolor henne från att göra praktik. Att döma någon för diskriminering är både svårt och, om vi skall vara ärliga, politiskt improduktivt. Så här står det i en DN-artikel om Linnas beslut (eller ickebeslut).

Ullenhag tror att rektorer och lärare kommer att tolka DO:s besked som att lagen inte är tydlig nog för att ge stöd för att förbjuda heltäckande klädsel.

– Vi vill se över lagen så att de ska kunna fatta ett sådant beslut, sade Erik Ullenhag.

Det innebär att de fyra regeringspartierna inte är överens i frågan ännu. I somras sade FP-ledaren Jan Björklund att han ville se en lagstiftning mot niqab i skolan. 

Att Linna inte gav ett klart besked i frågan som gav skolorna rätt att förbjuda undervisning med niqab var väntat, hon har alltid tagit ställning i motsatt riktning tidigare. Den enda som uttalat sig tydligt i frågan är den f.d. majoren Björklund. Regeringspartierna är inte överrens i frågan eftersom Moderaterna stretar emot en ändring i lagstiftningen, ett mycket märkligt ställningstagande. Ett mönster börjar framträda där regeringspartierna aldrig är överrens i politiskt känsliga frågor, men där alltid ett alliansparti kliver ut och sticker ut hakan. Man får känslan av att det är en planerad strategi av samtliga partier i Alliansen. Så här står det i dagens DN-ledare.

Ingenting i det hon [Linna] skriver utgör någon godtagbar förklaring till att myndigheten tog nästan två år på sig för att komma fram till en slutsats om anmälan mot Västerorts vuxengymnasium.

Jo, självklart underlättade det för Linna att eleven redan gått färdigt sin utbildning när hennes utslag kom. Det hela var en uppenbar taktik att göra det lättare för sig och samtidigt sitta på så många stolar som möjligt. Vidare i artikeln står det så här.

I årets valrörelse gjorde utbildningsminister Jan Björklund ett stort nummer av att rättsläget skulle vara oklart. Men det är det inte. Rektorer har de befogenheter de behöver för att kunna ingripa när de bedömer att elevers klädsel utgör ett hinder i utbildningen.

Om nu rättsläget inte är oklart, som DN:s redaktion påstår, så undrar vi varför Linna tar två år på sig för att komma med ett utslag i frågan, och att beslutet ändå är svävande när det väl kommer. En klar lagstiftning skall inte kunna diskuteras på det sätt som gjorts i detta fall. Är det lagstiftarna som misslyckats? Hur svårt kan det vara att på normal kanslisvenska skriva att rektorer har befogenhet att stänga av elever som täcker ansiktet, antingen det är en niqab eller en balaclava? 


Hela denna debatt om det inträffade fallet med den niqabförsedda kvinnan visar hur ängsligt och känsligt läget blivit i vårt land. Det går inte längre att köra på för fullt med politisk korrekta beslut i Linnas anda, då tappar partierna för många röster till SD. Man vill ända inte sätta klara gränser för vad som kan tolereras i samhället vad gäller religionens inverkan på det civila samhället. Följden blir ett ängsligt steppande kring de regler som gäller, samtidigt som regeringspartierna satt i system att inta olika ståndpunkter i frågor som dessa, det ger ju maximal handlingsfrihet. 

Länk DN artikel

Länk DN ledare