En ohållbar vision

Nu börjar antalet artiklar på denna hemsida om arbetskraftsinvandringen stiga till tröttsamma nivåer. Vi tar ändå och bemöter en DN-artikel som höjer invandringens ekonomiska fördelar till skyarna, detta utan att en motsvarande kritisk artikel publicerats. Återigen ser vi en påfallande ensidighet i mediernas rapportering och åsiktspresentation. Denna ensidighet tar sig i immigrationsfrågan sådana uttryck så det för tankarna till Ryssland och Putins mediestrategier. 


Artikeln signerad Lasse Granestrand påpekar att varje dag går 600 000 utrikes födda till arbetet varje dag, utan dem så skulle Sverige stanna. Ja det stämmer självklart. Det är ju en process som skett över tid där utrikes födda naturligtvis fått arbete och där hela ekonomin också utökats i och med invandringen. Nu har Sveriges valmanskår aldrig gett sitt godkännande till denna långsiktiga utveckling, vilket skulle ha varit demokratiskt hygieniskt. Dessutom så är det inget parti i dag som föreslår att dessa 600 000 skall åka hem igen, i den mån de har något annat hem. Vem argumenterar tidningen och allianspartierna emot? Jämförelsen skulle i stället varit en långsiktig utveckling med en mer restriktiv immigrationspolitik ställd mot dagens utveckling. 


Åkesson framförde också argumentet i ett nyhetsprogram att statistiken ljuger en hel del. Även de som endast arbetar en enda timme per vecka är medtagna i denna statistik. Dessutom har jag själv varit inne på pizzerior där personalstyrkan varit så överdimensionerad att de anställda utgör ett hinder för effektivt arbete. Till det skall läggas att vi nu har uppemot 400 000 arbetslösa i vårt land. Vi har högskoleutbildade ungdomar som inte får ett vettigt arbete. Skall vi i detta läge importera ännu mer arbetskraft? 


Artikelförfattaren tar upp läkarbristen i vårt land som ett exempel på nödvändig import av arbetskraft. Nu är det så att denna brist till stor del är självförvållad då Läkarförbundet genom intensivt lobbande lyckades lura tillräckligt många politiker att skära ned antalet medicinska utbildningsplatser. Dessutom är det förenat med språksvårigheter att anställa utländska läkare som inte till fullo lärt sig det svenska språket. I Malmö skickade man för några år sedan hem danska läkare då ingen förstod vad de hade i blodtryck efter läkarbesöket. Man benämner ju tal lite annorlunda i Danmark. En intressant synpunkt i frågan kommer från Andreas Larsson som skriver så här på Newsmill.

Ett exempel på dålig tillväxt är den som skapas av en växande befolkning, något som många politiker tyvärr fortfarande förespråkar. Centerpartiet är inget undantag, i deras integrationsprogram "Välkommen till nybyggarlandet" från partistämman i Åre kan man läsa om hur de förespråkar en storsatsning på arbetskraftsinvandring och hur Sverige idag skulle kunnat ha en befolkning på 40 miljoner om vi drivit samma migrationspolitik som Kanada.

Att en tillväxt enbart byggd på en ökande befolkning inte är någon lösning på något problem är självklart. Ett ytterligare problem är att tillväxten nästan enbart koncentrerar sig till storstäderna. I Stockholm klarar inte kollektivtrafiken av den mängd människor som nu finns i området. Det finns inga bostäder för fler människor och utvecklingen hämmas av en massa flaskhalsar. Bygger man bort bostadsbristen minskar livskvaliteten avsevärt då Stockholmare i generationer lärt sig att uppskatta sin gröna stad med stora grönskande ytor. Detta är något som redan naggats i kanten rejält. Skulle Sverige bli en nation med 40 miljoner människor är det inte samma land som i dag. En nation som vi tar för given med stora naturvärden där vi inte varje sekund behöver trängas. En sådan i grunden omvälvande samhällsomvandling måste människor få information om, samt rösta om i allmänna demokratiska val. Det vi nu kan göra är att låta bli att rösta på Centern och Annie Lööf.  

Länk DN

Länk Newsmill