Anhöriginvandringen är inte problemet

Den senaste tiden har det uppmärksammats att somaliska barn till föräldrar som fått asyl i Sverige skall kunna anhöriginvandra hit. Många av de anhöriga kommer att anlända till Växjö, som enligt uppgifter från det moderata kommunalrådet Bo Frank har stora svårigheter att både härbärgera och finansiera de som väntas anlända till kommunen. Bakgrunden är nya regler som gör det möjligt att genom DNA-test avgöra vilka som är släkt med en förmodad mamma. Vid positivt resultat av testet skall uppehållstillstånd erhållas. 


Frågor som uppstår är var detta DNA-test skall genomföras, i Somalia eller Sverige. Frågan vad som händer vid negativa testresultat är också intressant, om nu testen genomförs i vårt land. 


Regeringen avser både en tillfällig lagändring för att fler skall kunna söka uppehållstillstånd med reglerna för anhöriginvandring samt 300 mnkr till de kommuner som tar emot de nyanlända. Bo Frank verkar ändå inte helt lugnad av regeringen frikostiga bidrag. Så här säger han till SVT.

Det är moraliskt helt förkastligt att staten lämpar över kostnaderna på kommunen [...] 

Nu har vi att göra med en väldigt stor invandring av personer med extremt dålig utbildningsbakgrund och som blir beroende av socialbidrag under lång tid och det få kommunen betala [...] 

För Växjös del kanske det handlar om 50-60 miljoner kronor om året och nu talar vi bara om kostnader för socialtjänst. Det kostar ju också pengar för skola och sjukvård och liknande.

Självklart blir det en kostnad för samhället med mottagandet av dessa anhöriga. Det är ändå så att barn till personer som erhållit asyl måste få uppehållstillstånd p.g.a. anhörigregler. Det vore ju orimligt att föräldrar som flytt hals över huvud inte fick leva med sina omyndiga barn i det land dit de flytt. Anhörigreglerna måste ju gälla barn och maka, något annat vore orimligt. Däremot skall de inte gälla några andra släktingar. 


Problemet är inte anhöriginvandringen utan hela vår immigrationspolitik och de grunder denna vilar på. Från början var det politiskt förföljda personer som fick asyl i vårt land. Den första vågen av sådana var efter Allendes fall, och militärkuppen iscensatt av Pinochet. Man kan säga vad man vill om första vågens chilenska flyktingar, - de var uppenbarligen både socialister och kanske kommunister, som många påpekar i dag. Detta faktum kan ju inte påverka vår flyktingpolitik. De var utan tvivel politiska flyktingar som förföljdes p.g.a. deras politiska uppfattning. Dessutom stod det utom allt tvivel att de riskerade nackskott (i bästa fall) om de fångades av Pinochets styrkor. 


Trots att Sverige tog emot en förhållandevis stor andel av första vågens chilenska flyktingar var det en politik jag kunde ställa upp på och t.o.m. aktivt sympatisera med. De var politiska flyktingar i ordets egentliga bemärkelse. Det går självklart att hitta många fler sådana exempel på vettiga avvägningar i asylpolitiken. Tyvärr går det i dag att hitta ännu fler exempel på en vettlös och ologisk immigrationspolitik (vi talar här inte längre om flyktingpolitik). 


Många immigranter från det forna Jugoslavien var inte mer hotad eller utsatt än befolkningen i sin helhet. Vi kan ju inte flytta hela befolkningar för att undvika övergrepp och krigshandlingar. Det är omöjligt och dessutom hjälper vi till med etnisk rensning i sådana fall. Göran Persson försökte lösa detta problem med tillfälliga uppehållstillstånd för ett stort antal människor från det forna Jugoslavien. Meningen var att de skulle resa tillbaka till sitt hemland när det lugnat ned sig. Dagen innan återfärden för många som erhållit det tillfälliga uppehållstillståndet, så gick Bengt Westerberg ut i media och uppmanade återvändarna att inte infinna sig. Detta skamgrepp fick som följd att de allra flesta till slut fick stanna i vårt land, och att ännu ett verktyg blev obrukbart i vår flyktingpolitik. Westerbergs tilltag är sannolikt det skamligaste som hänt i vår inrikespolitik sedan 2a världskriget.


Vi kan självklart inte hjälpa människor ur fattigdom med folkomflyttningspolitik. Även om vi tog emot så många immigranter att vårt samhälle skulle gå under, föds det fler människor under fattiga förhållanden än vad vi då skulle ta emot. Dessutom så är det sannolikt att vi skulle ta emot de driftigaste människorna som har någon chans att hjälpa sina hemländer en liten bit på vägen till drägliga levnadsförhållanden. Som om inte dessa argument vore nog så tillkommer det faktum att för samma kostnad som vi hjälper en person i vårt land, kan vi hjälpa oerhört många fler i deras respektive hemländer. Om det nu är ren humanism det är frågan om, och inte enbart synas vara human (vilket vi systemkritiker ibland misstänker).


Skall vi ge människor asyl om deras nation hamnar i krig? Låt oss se, ett inte alltför orealistiskt scenario är att t.ex. Indien och Pakistan hamnar i en allvarligare konflikt. De är inte kända för att vara bästa grannar precis. I sådana fall skulle 1200 miljoner människor plus 174 miljoner människor genast, på ett bräde, vara berättigade till asyl. Siffrorna kan dessutom vara en smula gamla. Enda sättet att göra något meningsfullt, om man nu brinner för att göra en human insats, är att skicka styrkor från hela den västliga hemisfären för att stoppa konflikten. Då bryter man visserligen mot nationalistiska principer, men vill man vara human så kostar det på.  


Om vi i grunden hade en vettig, logisk och genomtänkt flykting- och immigrationspolitik, skulle det inte heller vara något problem med anhöriginvandringen. Växjö kommun skulle inte hamna under den ekonomiska bilan och sannolikt skulle fler, i dag överbelastade kommuner, villigt erbjuda sin hjälp. Nu har vi i stället spelat bort våra kort på att tävla om vem som är mest human eller ägnat oss åt ett strategiskt undvikande för att inte hamna i skottlinjen när rabiata vänsterjournalister med bristande verklighetsförankring avlossar sina hatiska semantiska salvor. Det är inte så ansvarsfulla partier eller politiker skall bedriva en långsiktigt hållbar politik för Sveriges befolkning. 


Länk SVT


Länk P4


Länk Regeringskansliet