Boken "Tungan på vågen - Vågmästare och balanspartier" utges av Riksbankens jubileumsfond och innehåller relativt korta kapitel av skilda författare. För säkerhets skull har även Lisa Bjurwald och Ulla Ekström von Essen fått skriva varsitt kapitel. Bjurwalds artikel håller så låg kvalité att det för alla vettiga människor torde vara kontraproduktivt. Andra kapitel i boken är dock mycket intressanta och förtjänar några kommentarer.
Lars Nord har skrivit ett kapitel som tar upp dagens politiska klimat och på vilket sätt det skiljer sig från "folkrörelsetiden", en tid som faktiskt inte ligger alltför långt borta. Klart är att folkopinionen är betydligt mer lättrörlig i dag och att denna opinion styrs i mycket hög grad av media, vilket i förlängningen styr partiarbetet. Det krävs inte något avancerat läsande mellan raderna för att förstå att även Nord anser att utvecklingen inte enbart är av godo, samt att medierna fått en oproportionerligt stor inflytande över valmanskåren. Desto intressantare är då den undersökning av mediernas förhållande till de olika partierna som Nord presenterar i sitt kapitel. Undersökningen är baserad på våra största tidningar samt de största TV-kanalerna inför valet 2010. Undersökningen är utförd av Demicoms valrörelseundersökning 2010.
Undersökningen visar att MP och M ligger i topp vad avser positiva inslag i media. Även Folkpartiet fick tre positiva artiklar vilket i detta sammanhang måste anses som "bra". Att MP får hela fyra positiva artiklar medan ett stort parti som S bara får en måste anses som anmärkningsvärt och stödjer de åsikter om journalisternas politiska hemvist som framförts efter valet.
När det gäller artiklar med neutralt innehåll så är det jämt över hela linjen förutom att SD ligger lite lågt enligt denna undersökning. Förvåningen är ändå stor att hela 79 inslag om SD skulle ha varit neutrala. Vad undertecknad minns så sändes i princip inte ett enda inslag utan att epitetet "främlingsfientlig" nämndes åtminstone en gång. Förmodligen har sådana inslag i alla fall fått betäckningen "neutrala" för att inte hela undersökningen skall sticka alltför mycket i ögonen. Skulle verkligheten uppdagas kanske internationella demokratiska organisationer börja intressera sig lite för mycket för vårt land.
Vad gäller negativ uppmärksamhet så toppar SD självklart den statistiken. Känslan finns ändå att SD:s siffror ändå är utjämnade i denna undersökning, ety verkligheten hade varit alltför frapperande. Vi måste också, något förvånande, inse att socialdemokraterna faktiskt också i någon mån sticker ut med negativ mediebevakning. Inte heller vänsterpartiet är på något sätt gynnade av mediebevakningen innan valet. Vi måste också, tvingad av verkligheten, konstatera att ägandet av medierna till slut faktiskt spelar roll.
Dagens journalistkår, med chefredaktörer och ägare, är inte "vänster" i egentlig mening, en åsikt som ofta på rutin och slarv förs fram i bloggarnas kommentarsfält. Dessutom är tanken att familjen Bonnier skulle sympatisera med Lars Ohly och hans V i princip skrattretande och skvallrar snarast om en förfärande djup okunskap. Snarare lutar nog ägarna och chefredaktörerna åt någon slags politisk korrekt liberalism, kanske den som bäst företräds av Birgitta Ohlsson. Denna liberalism innehåller ofta en del sunda ekonomiska principer, men värderingsmässigt får den förtvivlade och frustrerade bloggkommentatorer att ilsket utbrista "vänstermuppar". Den typ av åsikter som PK-liberalismen representerar är starkt överrepresenterade i riksdagen jämfört med köksbordsfolket. Vi väntar med spänning när denna åsiktsdifferens också skall slå igenom i ett allmänt val, någon gång lär det göra detta.
Slutligen; att den lattesurplande journalistkåren boende på Södermalm hyser en nära kärleksrelation med MP torde stå utom allt tvivel. Bevisen och indikationerna börjar få den omfattning att journalisterna själva börjar generat småle och vända blicken mot den trygga gatstenen på Södermalm när frågan kommer på tal. MP är ju så perfekt för dem. MP är politiskt korrekt så det räcker och blir över. På värderingsskalan (liberal - autoritär) ligger MP längst ned där SD ligger högst upp. Frapperade nog ligger MP och SD exakt på samma värde i den ekonomiska höger - vänster skalan. MP värnar om miljön (eller säger sig göra, även om alla miljöfrågor förutom klimatet hamnat i skymundan) vilket gör att man kan rösta på dem och samtidigt få en lindring för samvetet. En journalist måste ju trots allt, använda sin stadsjeep samt resa kors och tvärs med fotogenslukande jetplan. MP känns så där moderna och härligt fräscht för en inflyttad södermalmsbo, som både vill döva samvetet, känna sig altruistisk och global, men ändå bejaka den egna livsstilen.
Länk Tungan på vågen
17 kommentarer:
Sagt av B Schlaug: och det värsta är att jag gillade Söder bättre innan det blev ekochicka grönsakers bostadsrättsgetto).
Klistrar in det här för framtida bruk.
"Vi måste också, något förvånande, inse att socialdemokraterna faktiskt också i någon mån sticker ut med negativ mediebevakning. ... Vi måste också, tvingad av verkligheten, konstatera att ägandet av medierna till slut faktiskt spelar roll. "
Mja.. men verkligheten rymmer mer än ägandet av medierna. I verkligheten finns även utspel om butler i tunnelbanan och könsneutrala toaletter.
Var det verkligen främst pga ägandet av media, som dessa utspel fick en negativ mediabevakning?
Absolut inte. Det var ett utslag av en förvirrad socialdemokrati utan kompasskurs. Men det kan inte förklara hela medie-bilden.
Att sedan sossarna sålt ut hela sitt tidningsbestånd kan ju bara skyllas på dem själva. Var de så dumma så de trodde att det inte skulle spela någon roll?
Nolan-diagrammet i boken är intressant. Det verkar inte som att Sveriges väljare är så intresserade av ett auktoritärt vänsterparti som, trots alla försök till bortförklaringar, (SD) är.
Det som jag tror bl.a syns i (SD):s stillastående opinionssiffror är att det är svårt att attrahera dem som är av uppfattningen att även andra frågor än invandring och att hetsa mot muslimer är av intresse för hur samhällsutvecklingen gestaltar sig, eftersom få av dessa potentiella sympatisörer ligger till vänster i ekonomiska frågor.
Ja nu fick vi ju 8,7 sist här, slog MP och blev tredje största: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14924783.ab
Men det spelar ingen roll. SD står för sin politik och folk får rösta på det alternativ de tycker är bäst, så funkar det. Se på KD, de jagade väljargrupper lite varstans, sålde ut sina kärnvärderingar. Inget recept jag tycker är bra.
Nisse:
1) Knapptryckarpartiet Moderaterna som du vurmar för har bevisligen också en del auktoritära tendenser, inte sant? Ett mer auktoritärt styre kan emellertid vara relevant och på många sätt fördelaktigt, men det fordrar dels en massa etiska avvägningar, dels en enorm kompetens hos de styrande. Utan Lee Kuan Yews kompetens och auktoritära stil och styrelessätt hade Singapore troligen aldrig lyckats så bra och så snabbt. Det blir helt enkelt för lite konstruktivt gjort när anti-nationalistisk media får sätta dagordningen och realpolitiska diskussioner drar ut på tiden.
2) Att man "hetsar" mot muslimer var väl lite väl magstarkt ändå? Man talar hellre om hotet islam. Egentligen är det helt felaktigt att tala om "islam" som problemet (eller icke-problemet), eftersom "islam" inte har någon agens. Det är alltid människor som är felet - det är de som handlar. En religion i sig, som begreppsligt och textuellt fenomen, är aldrig någonsin ett problem.
3) Tycker SD har en bra balans mellan så kallad höger- och vänsterpolitik. Håller med Robsten om att det är mer ärligt att hålla fast vid en viss profil (även om man så klart bör ha en viss flexibilitet). Om SD stagnerar så får det lov att startas ett nytt parti.
Jag föreslår att du och flera studerar SVP, Schweiz största parti, därvidlag: ett renodlat borgerligt högerparti, även om de ibland kallas centerparti och har många väljare på landsbygden, med en mycket bra balans mellan urban kapitalism och rural småskalighet, samt regionala och nationella avvägningar som passar den sociokulturella, geografiska och historiska kontexten. Det är ett högkvalitativt parti - enda anledningen till att det sysslar med populistiska kampanjer är för att det går hem i stugorna.
Jag läser för bövelen en bok som svart på vitt visar att SD:s ledamöter är de mest nöjda o anser att de har mest att säga till om i riksdagsgruppen. M och S ledamöter anser själva att de har minst att säga till om. Det finns en enkät som visar detta svart på vitt, publicerad i en SD-fintlig bok där t.o.m. Bjurwald fått ett kapital.
Vågmästarpartier utgiven av riksbankens jubileumsfond.
@Nisse, hets mot islam? Det är väl inte värre än hest mot SD? Delar man inte islams värderingar så är det väl naturligt att man reagerar mot islams utbredning i samhället? Problemen med islam är iofs skapade av det nuvarande styrets undfallenhet mot just islam.
För min del är jag annars nöjd med SD's utveckling så här långt. opinionssiffrorna är helt ok i mina ögon eftersom SD alltid ligger högre än dom siffrorna i riktiga val. Jag tror på en tio procent nånting i nästa val.
Vi har inget renodlat högerparti idag eftersom moderaterna har abdikerat från den rollen. Skulle vara kul att se hur ett parti med ideal från Gösta Bohmans tid skulle klara sig idag.
@Nomen Nescio, det är helt riktigt enligt mig också att islam i sig inte är något hot. Kanske SD skulle lägga lite mer krut på grundorsaken till problemet istället för att bara belysa symptomen på en illa skött linje gentemot islam?
matssvensson4: Vet ej. Ibland är att tiga guld, och det säger jag inte för att jag inte tror att det finns toppar inom SD som kan tala vederhäftigt om islam och muslimer, utan för att det fungerar så ibland i livet. När man väl talar om islam och muslimer så bör det dock göras nyanserat och vederhäftigt, så klart.
Ja SVP verkar ligga en bit till höger om SD i den ekonomiska höger - vänsterskalan. de är sannolikt ännu mer nationalistiska än vad SD är, som i princip är ett normalnationalistiskt parti i ett europeiskt perspektiv. De har dessutom en gudomlig talare i Oscar Freisinger.
Robsten: Den viktigaste för partiet har dock varit industrimagnaten Christoph Blocher, en av Schweiz rikaste människor. Under hans styre har partiet gått från 11% till närmare 30% av väljarstödet.
Assar Lindbäck har svängt om EMU, under galgen men i alla fall. Lägger in länken här så jag vet var jag har den: http://www.dn.se/debatt/jag-tvivlar-pa-overstatlig-finanspolitik-i-europa
Klickbar länk
Missa inte det här - Reinfeldt i högform.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/m-ger-ny-syn-pa-integration_641265.svd
Både den europeiska och svenska debatten om integration och segregation leder i fel riktning, menar statsminister Fredrik Reinfeldt.
– Det sprids en sorts föreställning att det mångkulturella samhället inte fungerar. Och det ropas på stramare regler och kulturell likriktning. Våra motmedel måste vara att visa att det mångkulturella samhället fungerar bättre. Det är ett mer spännande och mer intressant samhälle.
:-)
LOL!
Ja den var ju från 2007 för allt i världen, Tror inte ens Reinfeldt svamlar på detta sätt i dag. han verkar lite trött själv på alla problem som hela tiden hopar sig. men så här skrev han bl.a..
"Moderaterna vill också formulera en politik för återvandring. Många asylsökande och anhöriga till dem börjar nu närma sig pensionsåldern. Ett av uppdragen blir därför att undersöka möjligheterna att bistå invandrade pensionärer, med permanenta uppehållstillstånd, att ”återvandra” till sina hemländer om de så vill.
Flera invandrargrupper driver redan i dag frågan om att det ska bli möjligt att ta med sig pensionen tillbaka till hemlandet. Det är en av de modeller som moderaterna nu vill överväga. Förändringar i socialförsäkringssystemet och förbättrat samarbete med ursprungslandet bör analyseras för att hjälpa den som vill flytta hem igen."
Ta med sig pensionen hem? Det säger väl allt. Skall i sådana fall vara inarbetad pension, och inget annat.
Skicka en kommentar