Journalisternas politiska agenda – nyliberala visionen – asylskäl

Helena Riviére skriver på Newsmill att hon samband med drevet mot Billström tycker sig märka att journalister på vissa nyckelpositioner verkar ha en egen agenda att avsätta Billström. Dessutom är det viktiga i samma agenda att skrämma en eventuell ny migrationsminister så denne inte ens vågar fundera på någon åtstramning i migrationspolitiken. Den sista slutsatsen är inte Riviéres utan min egen men den är desto mer uppenbar. Journalister med en viss politisk åskådning driver helt uppenbart en politisk agenda för att driva igenom just den politik de själva står för.

I en demokrati förväntar vi oss att pressen agerar enligt de principer vi vanligtvis förknippar med yttrandefrihet, åsiktsfrihet och ett visst mått av opartiskhet. Vi förväntar oss att journalistkåren bevakar samtliga partier och politiker någorlunda objektivt och även kritisera dessa politiker i den mån detta är befogat. Journalisterna är inte hindrade att dra politiska slutsatser samt att spekulera angående effekterna av olika politiska förslag. Inte heller strider det mot några principer om en politisk märkt tidning på t.ex. ledarsidan ger uttryck för sin politiska åskådning. Men när en grupp journalister, som alla ”råkar” ha samma agenda och politisk åskådning uppenbart påverkar både politiker och den allmänna opinionen för att i grunden skrämma politiker till att gå i en viss politisk riktning, har vi definitivt rört oss bort från demokratins yttersta gränser. Det som i Billströmsaffären beskrivs som en ”kraftfull opinion” består av samma grupp journalister och politiker som redan innan deklarerat sin hållning i migrationspolitiken. Ja, självklart har ”opinionen” kryddats med en sedvanligt rabiat hoper från ”twittervänstern”.

Att en bredare opinion inte sett igenom detta mediala spel och gett uttryck för detta är förvånande. Någon gång måste den Potemkinkuliss som media och små grupper av högljudda verklighetsfrånvända migrationsliberaler avslöjas. Det måste ske vid en motattack med stöd av partiledaren, om nu en enskild minister är den som hamnar i blåsväder. Nu fick inte Billström detta stöd av sin partiledare och då borde han ha avgått under värdiga former, samt påtalat det orimliga i hela affären. Hade Billström gjort detta hade han sannolikt stärkt sin position långsiktigt, men kraftigt försvagat sin partiledares position.

Den nyliberala visionen

Jag dristade mig att följa med en kamrat till Kungens kurva, då han skulle införskaffa några elektroniska varor med tvivelaktig nyttovärde. Vi stegade in på Media Markt och jag kunde snabbt konstatera de låga priserna. Den enormt vidsträckta affären var vid denna tid, kl. 17:30 full av människor som dreglade över diverse elektroniska produkter. Det slog mig plötsligt att detta är en del av den nyliberala visionen. Fler människor från jordens alla hörn (det var mycket tydligt denna kväll i Media Markt), fler människor som konsumerar och fler aktier i diverse affärskedjor.

Vi har ju många gånger hört att antalet arbeten inte är konstant och att arbeten kan skapas av immigrationsströmmar. Självklart finns det säkert ett par extra affärskomplex i Kungens kurva p.g.a. vår immigrationspolitik. Självklart har det skapats extra vinster för dem som äger aktier i dessa affärskedjor. Det är ju dock inte samma sak som att vi nationellt sett tjänar på denna politik. Räknar man in alla minusposter med arbetslöshet och annat så är ju alla seriösa ekonomer överrens om att hela politiken är en minuspost. Skulle vi i stället för att importera arbetskraft få en del av alla de arbetslösa i arbete skulle vinsten samhällsekonomiskt bli enorm.

Självklart tjänar aktieägare och andra grupper på den genom migration utökade marknaden, medan skatterna blir högre och välfärden sämre för vanliga inkomsttagare. Lönerna pressas också nedåt för enklare arbeten p.g.a. ökad konkurrens om arbetena. Detta är ju en politik i riktning mot den nyliberala vision som Centerpartiet fick backa något på inför deras stämma i dagarna. Att utvecklingen i verkligheten går mot denna vision är en helt annan sak. Det är uppenbart att Sveriges väljarkår inte vill ha denna utveckling, inte ens inom Centern verkar det finnas en klar majoritet för denna vision. Ändå så drivs utvecklingen i riktning mot denna nyliberala vision genom helt andra beslut på helt andra områden som arbetskraftsinvandring och övrig immigrationspolitik.

En nedmontering av vårt välfärdssystem börjar också märkas. Denna nedmontering märks inte så mycket genom direkta beslut utan att resursbrist uppstår där det tidigare fanns tillräckliga resurser. Andra tecken på nedmontering av välfärdssystemet kan vara lokala beslut som rör t.ex. färre antal sängplatser på vissa sjukhus eller att viss medicin inte finansieras genom det allmänna längre. En långt gången privatisering som innebär billigare service men sämre kvalitet och urvattnat ansvar är också ett tecken i tiden. Det märkliga är att dagens vänster som traditionellt försvarat vårt välfärdssystem vägrar se uppenbara samhälleliga konflikter mellan den migrationspolitik de så varm omhuldar och den välfärdsmodell som i alla fall tidigare, utgjort ryggraden i deras politiska vision. Hur länge dagens vänster kan driva detta dubbelspel återstår att se. 


Asylskäl för jihadister

Svenska Dagbladet och SR tar i en artikel upp företeelsen att unga muslimer åker från det trygga Danmark för att delta i det Syriska inbördeskriget. Enligt artikeln har danska politiker gett uttryck för att det strider mot ”danska värderingar” att delta i ett heligt krig. De danska socialdemokraternas talesman Ole Haekkerup säger att de unga männen borde utvisas omgående om och när de återvänder hem, just p.g.a. dessa värderingar som ett heligt krig är ett uttryck för.

Att väga värderingar är svårt och vanskligt, även nordbor ägnade sig fordom åt heliga krig med en annan religion som grund. Resonemanget utgör nog en snårskog av olika argument och överväganden. Däremot torde det stå utom allt tvivel att människor som frivilligt reser till krig för att deltaga med liv och lust saknar asylskäl. Det främsta argumentet både från svensk och danskt håll är ju att människor flyr från krig och elände. Om det nu visar sig att dessa asylsökande och även de som redan erhållit asyl, reser till krig och elände, så borde även den mest svagbegåvade politiker förstå att asylskälen saknar grund.