Tal av Josef Fransson i riksdagen om immigrationspolitiken

Josef Fransson fick med kort varsel hoppa in och hålla ett anförande i en interpellationsdebatt under november. Talet går inte att hitta på Riksdagens hemsida med förmodligen var det en fråga från socialutskottet som interpellationen handlade om. Jag läste igenom talet och tyckte väl att det gått kunde publiceras, så här kommer det. 

Jag kom in i denna debatt med ganska kort varsel men det skall förhoppningsvis bli en intressant diskussion i alla fall.  

Dagens interpellationsfråga handlar om det ökande antalet invandrare till Sverige som aldrig lärt sig läsa ens på sitt eget språk, alltså är analfabeter. Att få en person som aldrig fått lära sig något skriftspråk att bli en del av det svenska arbetslivet och försörja sig genom eget arbete är av förståliga skäl en extrem utmaning. Jag tror personligen att en väldigt stor del av de invandrare som kommit på senare tid inte kommer att göra en enda riktig arbetstimma på den svenska arbetsmarknaden, helt enkelt därför att det inte finns tillräckligt många av den typen av arbete med låga krav på teoretiska kunskaper.

Kommunerna kallar det tickande Socialbidragsbomb
Många kommuner har, som Integrationsministern själv brukar uttrycka det, tagit ett väldigt stort ansvar att ta emot invandrare. Men nu börjar det bli rejält besvärligt i väldigt många av dessa kommuner och ett moderat kommunalråd i Växjö varnade i dagarna för en tickande socialbidragsbomb i ett reportage i SVT. I samma reportage kunde man se hur en somalisk kvinna efter två år på SFI hade läsförståelse på nivå med en förstaklassare samtidigt som hon behövde tolkhjälp för att kunna föra ett enklare samtal med någon på svenska. Det är rimligt att tro att denna kvinna står väldigt många år från den svenska arbetsmarknaden och att detta påfrestar de svenska välfärdssystemen något enormt borde stå klart för var och en. År 2009 rapporterade tidningen Dala-Demokraten att mer än varannan, det vill säga 53 procent, av alla nyanlända i Borlänge var analfabeter.

Centerpartist – hämta fikabröd
En Centerpartist med en roll att utveckla partiets välfärdspolitik gick i dagarna ut i Sveriges Radio med att hon tyckte att outbildade somalier kan jobba med att hämta fikabröd. Man tar sig verkligen för pannan när man hör den typen av yttranden. Är det så vi skall bygga framtidens välfärd? Alla företag i Sverige har en ständig press på sig att effektivisera och rationalisera… man måste skära i sina kostnader för att klara den globala konkurrensen. Att i det läget lägga till massa hitte-på-jobb som ökar kostnaderna kan ju då på sikt bli skillnaden mellan vara eller inte vara för Sveriges företag. Det blir ytterligare en konkurrensnackdel som gör att våra kvarvarande industrijobb riskerar flytta till låglöneländer.

Att hitta på jobb är inget svårt. Jag har hört hur man på sina håll i de gamla kommuniststaterna placerade folk för att sätta på och stänga av lamporna i trafikljusen vid vägkorsningarna som ett led att sätta folk i arbete, men varje rätt funtad människa måste ju inse att den typen av jobbskapande åtgärder blir enormt kostsamma för samhället och kommer att stå i vägen för tillväxt och utveckling. Precis samma sak gäller om vi hittar på jobb åt nya stora grupper, att t ex springa och hämta fikabröd.

Nils Lundgren
I så många andra sammanhang, inte minst av integrationsminister Ullenhag själv, har olika profstyckare framhållit invaderingen som en nödvändighet för att klara framtidens välfärd. Att sen många ansedda ekonomer helt avfärdar invandring för att lösa framtidens välfärd verkar man inte bry sig om. Nils Lundgren, tidigare Junilistan, som åtminstone jag hyser stor respekt för när det gäller ekonomiska frågor, skrev ganska nyligen klokt i ämnet.

Lundgren ondgör sig i sin text över många av dem som tror sig ha svaret på hur man löser ekvationen med en åldrande befolkning. Både Ullenhag och många andra ser ju lösningen i invandringen, men det är något Lundgren avfärdar med eftertryck. Han menar att det förutsätter att vi kan ta in färdigutbildade människor i tjugofemårsåldern som sedan jobbar i Sverige till pensionsåldern och därefter återvänder till hemlandet, vilket han även ser som ett sätt att suga ut fattigare länder. Sanningen är ju dock att så ser ju inte invandringen ut.
I sin text tar han vidare upp att FN-studier t ex ger resultatet att om Japan skulle försöka bevara sin nuvarande åldersstruktur med hjälp av invandring skulle över 80 procent av Japans befolkning bestå av invandrade i slutet av detta århundrade.

7 år till arbete
Det har under en tid i debatten nu framhållits att det tar 7 år för den genomsnittlige invandraren att komma i eget arbete. Hur den siffran tagits fram ska jag erkänna att jag inte har helt klart för mig, men nog säger siffran ändå ganska mycket om problematiken med invandringspolitiken som förts i Sverige, inte minst att vi tagit emot allt för många invandrare i förhållande till utbudet av lågkvalificerade arbeten som motsvarar många invandrares teoretiska nivå. Nu vet vi också att invandringen till viss del ändrat karaktär och att allt fler av dem som på senare tid kommit till Sverige kommer att behöva ytterligare tid på sig för att kunna bli anställningsbara med anledning av att man helt eller nästan helt saknar utbildning.

Jag kan på många sätt tycka att dagens invandringspolitik slår väldigt hårt och orättvis mot alla de svenskar som har svårt att få jobb med anledning av den utveckling som skett i Västeuropa de senaste årtiondena där de enklare jobben i väldigt hög utsträckning försvunnit och ersatts med mer högteknologiska och kunskapsintensiva arbeten. Långt ifrån alla människor i vårt land har kapacitet att hänga med i den snabba utvecklingen och behöver lite enklare arbetsuppgifter. Konkurrensen om dessa jobb blir dock väldigt hård med dagen politik. Tiotusentals lågutbildade svenskar riskeras slås ut helt från arbetsmarknaden. 

Ingen välfärdsstat
Jag tycker det är väldigt beklagligt att så få liberaler är öppna och tydliga med vad den stora invandringen vi i dag har på sikt gör med samhället. Jag tycker nog att man kunde vara ärligare mot väljarna på hur detta påverkar möjligheterna att bibehålla en generell välfärdsstat. Mellan fyra ögon har jag allt för många gånger hör nyliberaler säga att man är positiv till en helt fri invandring därför att det raserar dagens välfärdsstat. Alltså, man använder invandringen som redskap till ett helt annat mål, just att krossa välfärdsstaten. Kopplingen dessa fenomen emellan är solklar och jag önskar att man var tydlig med det inför väljarna, inte bara att så är fallet utan också att man de facto vill avveckla välfärdsstaten.

Flest Somalier i Europa
Riksdag och departement hade för en tid sedan en artikel där man tog upp invandringen av somalier till Sverige. Somalier är numera den största invandringsgruppen, skrev man, och mycket pekar på att så kommer att förbli. I övriga Europa sjunker den somaliska invandringen, medan den istället stiger i Sverige. Detta om något är ett tydligt bevis på hur politiken är avgörande för migrationsströmmarna.