Sista artikeln

Ja, så har vi då kommit till vägs ände vad gäller Robsten blog. Jag startade denna blogg för ganska exakt 10 år sedan, en lång tid för en blogg. I själva verket kan jag inte komma på någon blogg som verkat så länge, men kom gärna med tips. Det känns rätt att just nu, vid ett 10-års jubileum, att sätta punkt för vidare uppdateringar. Jag fortsätter dock att driva en hemsida under eget namn. Från början, eller nästan frän början, så var det meningen att denna blogg skulle vara anonym. Orsaken var inte att jag inte vågade stå för mina åsikter. Orsaken var i stället att jag skrev om ett mycket uppmärksammat mordfall i Stockholms city. Tre personer blev dömda för mordet. Efter ett par dagar började dock anhöriga till de dömda höra av sig (understundom ganska hotfullt). Medierna hade som vanligt rapporterat undermåligt om fallet och polisen misslyckades med att reda ut hur mordet egentligen gått till. En av de tre var egentligen skyldig till mordet, vilket de anhöriga hade full koll på. Övriga hade på sin höjd gjort sig skyldiga till misshandel. Efter denna händelse slutade jag i princip att skriva om enskilda brott. De enda gångerna det är seriöst att skriva om enskilda brott är om man själv varit ögonvittne. Det var en nyttig läxa att lära sig. Dessutom verkade det då som en god idé att försöka vara anonym på bloggen. Anonymiteten blev ju med tiden mest ett skämt, som de flesta känner till.

Som kuriosa kan jag nämna att "Jinge" och jag startade våra bloggar samtidigt och uppmuntrade varandra till att börja blogga. Sedan när jag skrev mer om immigrationspolitik fick jag en känsla av att Jinge blev besviken på mig dock. Men det är bara en känsla.  

Bloggen ligger självklart kvar här som ett arkiv. Dessutom finns det sidor kopplade till bloggen med register över företag/offentliga personer som aktivt tagit politisk ställning. Dessa sidor kommer att uppdateras, som levande register, är min tanke.

Ja, tack alla läsare och kommentatorer, tack Mats i Huddinge som väl är den mest trogna läsaren och kommentatorn. Så har det med en nypa vemod, blivit dags att ta farväl.

Ett felaktigt beslut

Det diskuteras om regeringens beslut att massvaccinera svenska folket var ett riktigt beslut, detta efter att det konstaterats att ungdomar drabbats av den kroniska och allvarliga sjukdomen narkolepsi. Olika experter träder fram i TV-nyheterna och säger att det trots allt var ett riktigt beslut, speciellt sedan biverkningarna var omöjliga att förutse. 


Det är ganska självklart att biverkningarna var okända vid tidpunkten för beslutet om massvaccination. Däremot var vaccinet inte tillräckligt testat, det erkänner alla i dag. Jag själv tog en vaccinspruta i förbifarten. Jag mådde inte alls bra av vaccinet. Jag hade varit kärnfrisk innan jag tog vaccinet, efter vaccinationen så drabbades jag av förkylningar på löpande band. Jag kände också yrsel några dagar efter vaccinationen. En arbetskamrat däckade ihop i flera timmar efter vaccinationen och fick läggas i ett tillfälligt vilrum. Chansen att jag skulle ta en vaccinspruta till är ungefär lika stor som att jag skulle rösta på Fridolin vid nästa val.


Det är inte bara den allvarliga biverkningen av vaccinet som gör regeringens beslut tveksamt (eller direkt felaktigt). Pandemin av Svininfluensan blev inte så kraftig som våra myndigheter och experter talade om. De flesta drabbades inte av någon influensa alls (vilken delvis kan ha varit vaccinets förtjänst). Det kanske mest graverande är ändå att de som blev sjuka i influensan i princip drabbades mildare än vid en vanlig influensa. Flera bekanta vittnade om att det var deras livs lindrigaste influensa någonsin. 


Enligt expertkällor så räddades ungefär 20 liv av vaccinet Pandemrix i vårt land. Hur många människor dör i en vanlig influensa? Mot det skall ställas alla de unga flickor som framträdde i TV, samt de pojkar vilka drabbats av en livslång mycket besvärande sjukdom. Dessa ungdomar hade hela livet framför sig med visioner och planer om ett bra liv. Allt detta har i alla fall delvis grusats. Ibland är det bättre att låta naturen ha sin gång än att försöka lindra redan modesta epidemier. Detta är ett typexempel där vår regering och myndigheter gjorde flera fatala felbedömningar, både av vaccinet och pandemin.

Länk DN

Länk SvD    

Stockholm – personlig reflexion

Precis som artisten Orup (Thomas Eriksson) är jag född i Stockholm. Jag har alltid älskat min födelsestad (precis som Eriksson). Det har känts som min naturliga plats på jorden, trots att jag varit bosatt på flera ställen i vårt land under perioder. Jag har liksom Eriksson hittat nästan överallt i Stockholm, detta efter att ha jobbat på en lastbil under åratal. Jag känner igen mig kusligt väl i Eriksson text i låten ”Stockholm”.

Tyvärr har min kärlek till staden under åren eroderats bort, kvar finns en besvikelse och en känsla av främlingskap. Jag känner alltså främlingskap i min egen födelsestad. När jag växte upp fanns det inga etniska enklaver. Det fanns inga bilbränder, inga brinnande skolor. Det fanns skadegörelse och kriminalitet, fast på en lägre nivå. Jag kände mig aldrig hotad eller otrygg under hela min uppväxt i staden. Förutom en gång då jag blev tilltalad av en främmande man som ställde konstiga frågor om en väg. Något stämde inte med hans frågor och hans beteende, så mina inre varningsklockor började pingla och jag fann det bäst att ta det långa benet hem till mamma.

När jag växte upp i Söderförort fanns det en del skit. Det fanns alkoholism och narkotikan gjorde sitt intåg i de södra förorterna. Ungefär hälften av mina tidiga klasskamrater föll offer och lever inte längre. Det måste vara dödstal som är lika höga som de i inbördeskrigets Restjugoslavien. Jag tycker ändå, trots att jag själv gjort politikerföraktet till ädel konst, att många överrumplade politiker gjorde vad de kunde åt problemen och faktiskt tog sitt ansvar, låt vara för sista gången. Dock, det fanns en värme i staden, det fanns en charm i Stockholm, en speciell charm, Stockholm hade en själ. Denna charm och värme kunde man t.o.m. klart se hos det alkoholiserade trasproletariatet på Södermalm.

Nu finns inte det charmiga trasproletariatet på Södermalm kvar, det är ersatt av det mediala etablissemanget och ”de proppmätta Södermalmsmarxisterna” [G. Greider]. Vi har inte längre ”söderkisar” och snobbiga ”östermalmare”, vi har stureplansliberaler, bratts och yuppies med slickat hår och hybris. Värmen, charmen och själen är borta.

Det kan ju vara så att det är jag och mina värderingar som förändrats. En del av den negativa utveckling vi kan se i Stockholm är dock ställd utom allt tvivel, oavsett min personliga förändring. En del av förändringen kan säkert hänföras till en naturlig utveckling som var mer eller mindre oundviklig. En stor del av den negativa utveckling vi konkret kan iakttaga är dock utan tvivel en följd av politiska beslut, dåliga politiska beslut. De etniska enklaverna och kriminaliteten måste vara påverkbara av politiska beslut annars skulle vår demokrati i princip vara meningslös.

Jag avslutar med Orups ord:

” Jag trodde alltid jag skulle vilja bli begraven här i Stockholm. Nu vet jag inte ens om jag vill stanna kvar. Jag borde åka härifrån, jag borde resa någonstans. Men jag stannar kvar, ja jag stannar kvar.”  

Elgitarren – symbolen för frihet och uppror

På tvåan gick det nyss ett program om elgitarren (History of rock 'n' roll). Den omskrev som en symbol för valfrihet och uppror. Just så har jag alltid sett den också. De som blivit hyllade virtuoser på detta instrument har alltid gått sin egen väg, sagt vad de ville och också gjort vad de vill. Ibland har det slutat med katastrof, ganska ofta faktiskt. Men vägen till katastrofen är också ett eget val.

Jag har länge tyckt att vi skall ha lite mer ”elplanka” inom svensk politik, utan att det blir oseriöst. Nu är det så tråkigt så man håller på att dö när man hör många debatter. Det blir inte seriöst det heller. Att alla tycker likadant och alla följer de slimmade partilinjerna gör att hela den demokratiska processen självdör p.g.a. ointresse. Lite mer rock’n roll i svensk politik tack. Vi bjuder på Canon Rock här. Jerry C drar igång elplankan nyvaken från sängen, och kan han hantera den då? Tja, bedöm själva, jag vet vad jag tycker.

Guidad fornlämningstur

Hej alla. Det börjar närma sig det datum vi satte ut för en guidad fornlämningstur med arkeologen Andres. En hel del är intresserade att följa med, tyvärr har få bilar. Kan alla som är intresserade maila mig. Tala också om ifall ni kan bistå med bil så får vi räkna på om vi kan lösa det.

E-post Robsten

Guidad fornlämningstur

Vi planerar en guidad fornlämningstur runt Stockholm den 24 på maj. Samling kl 10, plats meddelas senare men det blir i Södertörn. Intresserade kan höra av sig via mail till mig. Guide blir Andreas, han har arbetat som arkeolog och är mycket kunnig. Det kommer att bli en intressant söndag, just när sommaren är som finast.

Mail

Skottland – några reflexioner ur en turists synvinkel

Jag var och besökte Skottland under några dagar. Det var inget långt besök men jag gjorde några snabba reflexioner och jämförde vissa företeelser med vårt eget land. Man kan naturligtvis ifrågasätta min objektivitet. Jag ser ju saker med mina egna glasögon naturligtvis. Tycker ändå att jag kunde se några intressanta företeelser i vårt europeiska grannland som manar till en del tankar. Dessutom så lever vi i ett land där forskare och professorer uttalar sig i media utan några som helst krav, varken på sig själva eller från omgivningen, på objektivitet eller vetenskaplig stringens.

Det första som slog mig som besökare var att skottarna har bevarat sitt kulturarv mycket noggrant. De har varit mån om sitt kulturarv på ett seriösare sätt än vi svenskar. Överallt har de bevarat sina gamla byggnader och andra monument. Man känner verkligen historiens vingslag överallt i detta land. Baksidan är att saker som verkligen behöver bytas ut, t.ex. som det elektriska systemet till tågen, inte heller har blivit moderniserat och upprustat. Det råder dock ingen tvekan om att skottarna är stolta över sitt historiska arv, stoltare än vad vi själva är över vårt arv. Dessutom är skottarnas historiska arv oerhört mycket mer synliggjort än vårt eget arv.

Jag måste väl ärligt säga att jag inte är överförtjust i skottarnas matkultur. Ja, jag längtade ibland efter en rejäl hamburgare. Jag skäms över att säga det men sanningen har ju alltid varit ledstjärna för denna blogg. Däremot så måste man säga att skottarna har bevarat sin egen matkultur mycket bättre än vad vi själva gjort (hur den nu ser ut). Det fanns få pizzerior och inte alls så många Mc Donalds som i Sverige, de skotska lokala matställena var betydligt fler, en tydlig skillnad mot utvecklingen i vårt eget land. Det vanligaste utländska dryckesmärket är väl Coca-Cola naturligtvis, men jag undrar om inte Kopparbergs kommer som mycket god tvåa i Skottland.

Jag såg inte tillstymmelse till busliv i Skottland, inget bråk, inget skrik och inga som betedde sig störande. Lagens väktare syntes överallt och man fick känslan av att det inte var några man bråkade med i onödan. Lagen syntes överallt på skyltar. Det kunde stå saker som "Bråkar ni med personalen på denna station så kommer er semester att sluta i fängelse". Skyltar som naturligtvis skulle vara omöjliga i Sahlins och Reinfeldts Sverige. Ändå så såg inte jag skymten av det busliv som är så vanligt i vår huvudstad t.ex. En slutsats vågar jag med säkerhet dra av mitt korta besök i Skottland, du är tryggare där än i Sverige, det råder ingen tvekan om det.

Det var rent och snyggt i Skottland, nästan överallt såg det städat ut, dock fanns det märkligt nog få papperskorgar. Men jag såg ingen som slängde något på gatan, inte ett kolapapper ens. Den personal som städade var undantagslöst av skotskt ursprung, till skillnad från vårt eget land. Skottarna själva är tydligen inte för fina för några jobb. De utförde sitt jobb med en noggrannhet och ett allvar som imponerade på mig. Skillnaden mot vårt eget land är återigen frapperande.

I Skottland finns det inga förorter som Tennsta, Rosengård och Hammarkullen. De har tydligen inte förstått vitsen med att bygga upp sådana ghetton som vi ansträngt oss så mycket för att skapa. Ärligt talat tror jag inte de kommer att ta efter oss. I England ser situationen annorlunda ut naturligtvis.

Det som ändå märktes allra mest är skottarnas stolthet för sitt land och sin historia. Överallt såg man Skottska flaggan, märken med flaggan på, tröjor med Skottska symboler på o.s.v. i all oändlighet. Skottland är ju som bekant en del av Storbritannien och ingen egen nation, det kan öka invånarnas känsla för sitt ursprung naturligtvis. Också ett visst mått av förakt för britter kunde spåras hos en del skottar, men det var ändå inte av någon allvarligare natur såvitt jag kunde bedöma. Skottarna har säkert en del att lära av oss, vi har definitivt saker att lära från dem.

Uppehåll ett par dagar

P.g.a. att jag reser bort ett par dagar. Återkommer i mitten på nästa vecka med förnyad energi. Ha det gött alla läsare.

Grue flyttar!

Efter en tids funderande har jag beslutat mig för att starta min egen blogg, Grue Granskar PK-Propagandan. Jag vill varmt tacka Robsten för att han givit mig chansen att skriva på hans blogg och önskar honom ett stort lycka till i framtiden!

En låt till!

Jag vill spela denna låt för "min lilla gumma". Sorry boys, ingen UT denna gång.

Sista färden

Ja i alla fall sista turen för i sommar (möjligen). En paddlingstur genom sjöarna Drevviken och Albysjön ut i Kalvfjärden. Därefter paddlade vi ut skärgården ett litet stycke.








En ögonblicksbild från Albysjön, vattnet ligger spegelblankt. Det gjorde det INTE dagen efter på hemfärden.
















Lite mat och god dryck ute på en underbar ö som heter Stora Sandholmen. Vackert var det också.


















Tittar ni noga ser ni att någon av oss tar ett kvällsdopp, härligt! Sade jag att det var vackert?
















Det här är inte en bild från hemfärden, det gick inte att fota då p.g.a. vinden, dessutom hade kameran lagt av efter ett dopp i vattnet. Vägen tillbaka blev lite väl hård, vi paddlade 3,5 mil i motvind. Färden tog 11 timmar effektiv paddling. p.g.a. motvinden höll vi endast en fart på 3,2 km/t. hemfärden borde väl motsvara 1,25 maratonlopp ungefär.
Men sammantaget en mycket fin och trevlig tur i vår fina svenska natur.

Den utlovade låten

Ja just det, jag lovade en kvinna i ett svagt ögonblick att lägga ut en låt som jag tyckte passade vår relation (på något sätt). Här kommet den "KLICKA"
B***U!

Birka Sveriges första stad

Birka som låg på Björkö räknas som Sveriges första stad, den uppstod på 700-talet och avvecklades i god ordning i slutet av 900-talet. Det många inte känner till är att det redan innan Birka grundades fanns en handelsplats på ön Helgö, Birka övertog den funktion som Helgö innan hade haft. Birka övergavs p.g.a. landhöjningen, vissa farleder blev obrukbara när vattendjupet blev alltför lågt. Birka var byggd enligt något som kan kallas stadsplan och hölls under uppsikt av kungen som bodde på grannön Adelsö.






Gravkullar - de döda fick med sig redskap och mat inför sin resa. På Birka brändes de döda då kristendomen inte hade hunnit göra insteg i vårt land vid denna tid, trots Ansgar.










Minneskors över Ansgar som försökte kristna hedningarna i Birka. Han rönte inte någon framgång trots stöd från kungen. Kungen hade ett intresse av att kristna folket då ju kungar i kristendomen är tillsatta på livstid. Hedningarna valde sin kung ett år i taget.










Här låg själva staden Birka, fotografiet är taget från borgområdet. Jordbrukarna lär enligt rykten ha plöjt upp silver till sina döttrars hemgift härifrån.













Borgområdet - här låg en borg med murar som skulle skydda Birka från angrepp.















En replik från ett långskepp.




















Den gamla borgvallen, ganska maffigt på plats.












Sista utgrävningen på Birka. Här bodde legoknektarna som tjänstgjorde i borgen. Man hittade massvis med mynt och ädelmetall här. Huset har blivit attackerat och nedbränt, dock har legoknektarnas rikedomar inte rörts, förmodligen misslyckades attacken men invånarna i huset omkom i anfallet.



ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ

Birka del 2

Birka var en handelsstation, knutpunkt för farleder och en verkstad där man tillverkade produkter som senare skulle säljas till utländska köpmän. Råvaror och halvfabrikat fraktades dit på vintern över isen, därefter bearbetades materialet till färdiga produkter som sedan fraktades iväg. Denna handelsstation var som alla förstår ett begärligt byte för rövare och Birka försvarades av inhyrda soldater. Vapen av olika slag har hittats och repliker av dessa högkvalitativa vapen kan skådas på Björkö i dag.







För barnen, de får själva gjuta diverse krimskrams. Det håller dem sysselsatta om inte annat.
















Mer krimskrams, en del verkligt snygga saker samt äkta järnålderspärlor från 900-talet säljs, då kommer pärlorna från Ryssland. Vår kulturminneslag förbjuder handel med sådana pärlor.














Nu pratar vi allvar pojkar och flickor. Dessa svärd skall vara exakta repliker av de svärd vikingarna använde. De är ytterst välgjorda och fina, jag kom på mig själv med att drägla. Svärden är av damaskussmide och mycket tunga, jag själv kände på svärden (svingade dem lite faktiskt) och en normal svensk kontorist har problem att ens lyfta dessa svärd. Vikingarna var starka, tro inget annat.














Dessa spjut är gjorda för en sak, att förgöra fienden slutgiltigt. Det vänstra spjutet är ett handspjut och är ytterst välgjort och tillverkat i damaskussmide. Det högra är ett kastspjut och är av en enklare modell.
















Vikingarustning som de verkligen såg ut, inga horn således. Stoppningen var nödvändig p.g.a. den oerhörda kraften i ett slag av dåtidens tunga svärd. Tog enligt tillverkaren ett halvår att göra. Inget för Stureplan.












ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ

Träffade en Marockan i dag

Ja, jag skulle bara ut med soporna, när jag så höll på med detta eviga sorterande så stannar en bil. Ur bilen så kliver det ut en medelålders man och börjar fråga en massa saker om området där jag bor. Han frågade saker som hur lugnt det är och om det förekommer mycket bråk och ligistfasoner, jag svarade helt sanningsenligt att här är det lugnt, ingen fara. Utan att jag behövde ta upp saken så nämnde han att han nu bodde i en av de förorter som så ofta nämns i reportagen som invandrartäta problemförorter. Han orkade helt enkelt inte mer, det var liv, bus och skadegörelse, nedskräpningen var legio och han hade blivit osams med alla sina grannar p.g.a. sin "försvenskning" som han uttryckte det. Jaha, men om samma ungdomsgäng hade betett sig så här i Casablanca eller i Bagdad då undrade jag, då hade de väl förmodligen fått slita spö sade mannen.

Hur det var så blev jag stående där med mina soppåsar och vi började diskutera politik och märkligt nog flyktingpolitik. Jag gav uttryck för exakt samma åsikter jag gjort här på bloggen, hör och häpna, han höll med mig till punkt och pricka, han t.o.m. verkade lite hårdare i sin uppfattning än vad t.o.m. jag är. Vidare undrade mannen varför inte alla svenskar ser det självklara, hela övriga världen har redan fattat att så här kan vi ju inte hålla på, mannen sade, - Du är ju infödd svensk och ser vad som finns mitt framför ögonen på dig, varför gör inte de flesta svenskar det, ligger det i generna eller? Jag hade väl inte riktigt tid med långa förklaringar om politisk indoktrinering och sådant men vi förstod varandra alltför väl.

Här kan jag inte låta bli att också göra en reflexion om den senaste tidens debatt med enskilda människor förmodligen hemmahörande i Nationaldemokraterna. De utgår hela tiden utifrån ett etniskt perspektiv, ur ett sådant perspektiv skulle mannen ifråga vara något av en motståndare, han har ju ett annat etniskt ursprung. Jag skulle alltså på något sätt markera avstånd från honom p.g.a. av hans härkomst. Det är ju enligt mig fullkomligt horribelt, han var lika arg på Sahlin och Westerberg som jag, tyckte nuvarande flyktingpolitik var "sjuk". Om denna man blir min granne (vilket han förmodligen blir) så är det väl snarare så att vi klämmer några immiga tjeckiska bärs och munhuggs om den politiska situationen än att vi går och tittar snett på varandra p.g.a. av etnisk härkomst. Att anse någon människa för sämre bara för deras etniska härkomst tar jag bestämt avstånd ifrån, både i praktiken och i teorin. Vad för effekter en åtstramad flyktingpolitik för etniska och kulturella effekter på lång sikt för var och en räkna ut på egen hand.

ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ

Min blogglista

Jag har inga blogglänkar i den högra listen, många har det men jag vill inte grotta med html i denna mall, jag är rädd att jag förstör något, html har aldrig varit min starka sida. Just därför tänkte jag presentera de bloggar jag läser regelbundet, alla minst en gång om dagen men i vissa fall ögnar jag igenom en del bloggar två, ja kanske tre gånger om dagen. Jag har delat upp bloggarna i lite olika kategorier och bemödat mig om att inte bara läsa de bloggar jag själv håller med i åsiktsmässigt utan jag har försökt läsa och hittar bloggar från lite olika läger i det politiska landskapet. Nu har kanske en del blogginnehavare åsikter om i vilken kategori jag lagt dem i, må så vara, jag har inte mätt med guldvåg och jag har ibland lagt någon blogg i en mapp som haft minst antal bloggar när jag tvekat en smula. Här kommer listan.

Värdekonservativ

Jomshof

Åkesson

SD-blogg

Z999

Jorma

Roger

Leandersson

Konservativ

Pejle

Paleon Funebo

Oskorei

Strokirk

Rakryggad

Soderbaum

Tre kronor

Kulturrevolution

Gudmund

Korkeken

Magnus orerar

Engelbrekt

Political junkie

Reactionary front

Gustavsson i Säffle

Stolthet

Liberal

Moderskeppet (tja, jag kommenterade i dag i alla fall)

Pophöger (Infantil, borde ta bort)

Alexandersson (kul, spännande och rolig)

Malm (gäsp)

Federley (läsvärd, trots allt)

Sundin (ofta uppdaterad och han är tre gånger intelligentare än sin kompis popghöger)

Oberoende

Lodenius (kul, rolig och annorlunda, håller koll på rasister)

Magnus tankar (ja, gäsp tror jag)

Politikerbloggen (senaste skvallret)

Wager (bra)

Schlaug (kul, intressant, annorlunda vinklingar)

Per Wirtén (gäsp)

Långström (åsiktsmässig motpol men är ändå lite svag för henne, märkligt)

Vänster

Joel Malmström (intressant understundom, motpol, von überperspektiv)

Signerat Kjellström (gäsp)

Enn Kokk (lite annorlunda, ibland väldigt läsvärt)

Fotolasse (gäsp)

Yazdanfar (personligt, spontant men vänster)

PromeMorian (vänster men ibland läsvärt)

Luciano Astudillo (well, vänster var ordet)

Alt & Misc

En muslims tankar (jag vill förstå)

Eldkvarn (yeah)

Struck (tveksam konservativ)

Selig (PK)

Nathalie (väldigt annorlunda, en annan planet, rosa planet)

Nadja (åsiktsmässig motpol)

Slätt (Bajare, annars motpol)

Syrran (grrrrrrr, jag hatar dig, eller dina åsikter i alla fall)

Jag lägger inte till någon kommentar till det konservativa lägret då jag själv hör dit och inte gärna vill poängsätta bloggar som jag betraktar som vänbloggar, de flesta på min blogg har dessutom koll på denna kategori. Jag har delat upp det konservativa lägret i två olika mappar mest för att det skall bli hanterligt. Jag skulle ha kunnat dela upp den kategorin i ”systemkritisk konservativ” och ”konservativ”, det hade varit det bästa men jag vill inte strula med något som är invant. På den konservativa fronten tror jag mig ha koll de intressanta bloggarna men har ni tips på någon oberoende politisk blogg eller en vänster dito så skulle det vara kul, en del är inte särskilt originella på denna lista. Ett evigt upprepande av ett partiprogram som man redan har koll på är inte särskilt roligt. Åtminstone en tre fyra bloggar borde åka från denna lista, det är ju sant.

UPPDATERING:

Jag har lagt till Leandersson då han efter ett par bra artiklar på SD blogg verkligen förtjänar att läsas. Jag har funderat på att ta bort några bloggar från min lista men det slutade med att jag enbart tog bort Nathalie:s rosa blogg, blir någon besvärad när man ger goda råd så är det väl bäst att "dunsta", ungdomen får klara sig själva. Syrran ligger kvar, ser det som en nyttig självspäkning att läsa henne, man längtar nästan efter en hederlig tagelskjorta i stället. Pophöger får vara kvar, jag nästan njuter när han upprepar sig för hundrafemtionde gången. Luciano tycker jag fler borde läsa, han är riksdagsman för S och titeln på hans blogg är "Jag älskar Sverige", det förpliktigar.

ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ

Tur Tyresta nationalpark

Ja, den sista turen vi tog gick över ett underbart vackert Tyresta nationalpark. Oerhört fin natur med skog som liknar den från tavlor av John Bauer. Bara tystnaden kan få en stressad nutidsmänniska lyrisk, det enda som hörs är fågelkvitter och de egna andetagen. För hundra år sedan fanns denna tystnad över allt i Sverige, nu är den sällsynt, tanken svindlar.










Urskog och klarblå sjöar avlöste varandra. Hela reservatet är kliniskt rent från skräp. Det kan mycket väl vara så att den bästa biten av Sverige ligger en cykeltur bort från Stockholm city.
















Turen var brutalt hård med cykel, totalt 4.5 mil, vi gick ungefär 6 km med cyklarna p.g.a. terrängen. Ni som inte är riktigt tränade bör nog gå, no offence. Vi såg ut som vi hade deltagit i Finska vinterkriget efter turen. Materialet (cyklarna) tog mycket stryk de också.









Ett skönt dopp efter en hård cykeltur sitter fint, underbart helt enkelt.

Också lite fler bilder från Sommarsverige

Lite bilder från en skärgårdstur.




David mot Goliat. Nybyggda båtar har aldrig den charm som de äldre, vill man ha charm och känsla måste man bevara det gamla, så det så.














Tja, tyckte det var en rolig vy, lägg märke till hur havet eroderat bryggan.














Vaxholms fästning, vad är skyskrapor i New York mot våra historiska byggnader, byggda i granit till vårt allmänna försvar. År 1612 stoppade vi faktiskt ett danskt anfall med hjälp av denna fästning, fästningen var dock mindre på denna tid.










Mitt första minne i livet är faktiskt från denna båt (Västan), tro det eller ej. Familjen var på väg till Sandhamn och jag står som 5-åring just här.















Gammal svensk hederlig båt, byggd i järn och trä. Flashig plast kan aldrig ersätta kvalité.













ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ

Lite bilder från Skansen

Tog lite bilder från Skansen. Det är sommar och allt är inte politik (men nästan).







Vildssvin som ligger och vilar sig i värmen, de ligger i klumpar.














Vicentunge, fick inga bra bilder på de mäktiga vuxna djuren. De fanns fordom i vår natur men försvann för en 5000 år sedan.











Ganska snopen björn, det var fart på dem trots värmen. Besökets enda riktiga behållning var djuren beträffar.
















Gammal fin svensk spårvagn, gjord av metall och trä, hundra år gammal och en fröjd att åka.

Cykeltur i kulturlandskapet

Senaste cykelturen jag och min kamrat gjorde gick över ett oerhört vackert och intressant gammalt kulturlandskap, jag tycker nog att detta var den intressantaste och bästa turen vi någonsin gjort och vi har avverkat ett antal olika turer vid detta lag. Vi cyklade längs Tullingesjön som är en vacker sträcka men vi höll sådan fart att det inte var möjligt till något betraktande av naturen direkt. Vi tog sedan färjan över till Ekerö där vi kunde betrakta ett mycket gammalt och vackert kulturlandskap. På Ekerö har det bott människor mycket länge, fornlämningar står som spön i backen och för alla med ett historiskt intresse är Ekerö en guldgruva. Första stoppet tog vi vid Ekebyhovs slott, där satt vi själva i en enorm välskött park och inmundiga varsin öl. Slottet är en av de största trädbyggnaderna som finns och är mycket vackert, aldrig har en tjeckisk öl smakat så gott.

Vi cyklade vidare över ängar och beteshagar för att göra nästa stopp vid Lovö kyrka. Denna kyrka är en riktig pärla och är så intressant att bara den kan tjäna som resmål. Kyrkan är byggd av svensk granit och är från 1100-talet, oerhört vacker och den andas forntid. Kyrkan byggdes i en tid när inte ens hela landet var kristnat och på kyrkogården står det inte mindre än tre runstenar. Dessa runstenar är dock s.k. kristna runstenar och inte hedniska, nästan alla runstenar är kristna förövrigt. De kors man ser på dessa runstenar är s.k. grekiska kors som jag i min okunskap tog för hedniska kors (alla armar lika långa) men så är det icke. De runstenar som är hedniska skall ha fågelhuvuden, solkors (svastika, t.o.m. Wikipedia har missat detta) solhjul eller Tors-hammare.

Vi cyklade vidare från Ekerö över Västerort som också är oerhört vacker vid Ålsten till stan där vi förtärde varsin rejäl köttbit som vi noggrant sköljde ner med lagom kall tjeckisk öl. För att hedra vårt gamla kulturlandskap som vi just besökt så var vi tvungna att avrunda dagen med ett försvarligt kvantum keltisk whisky, vad gör man inte för att hedra vår gamla kultur?

ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ