måndag, juli 20, 2009

Claesson om konservatism

Apropå Görans Hägglunds tal i Almedalen så skriver Elise Claesson om den ”nykonservativa” våg som lär ha uppstått i vårt land efter talet av Hägglund. Att Hägglunds tal fått beteckningen ”konservativt” beror enligt Claesson på att han talade om ”vanligt folk”. Nu skall ju detta enligt alla de många definitioner av konservatism som finns, inte innebära att Hägglunds tal var konservativt per automatik. Däremot så är det så att ”vanligt folk”, alltså människor som inte sysslar med politik till vardags, befinner sig i vanliga inkomstklasser och kanske inte bor nära Stureplan, alltid varit betydligt konservativare än den politiska och mediala eliten i vårt land. Detta är en illa dold politisk hemlighet faktiskt.

Den socialdemokratiske bloggaren Enn Kokk skrev en mycket träffande artikel för ganska länge sedan där han beskrev det stora avstånd mellan vad politiker i allmänhet står för gentemot vad folk i allmänhet står för. Stora delar av befolkningen är betydligt konservativare värderingsmässigt än vad vår riksdag är, avståndet är såpass stort att det faktiskt är ett demokratiskt problem, om man väljer att se det så. De flesta politiker och valstrateger ser det ur ett annat perspektiv, hur kan vi fånga dessa väljare? Det är mot bakgrund av det Folkpartiet gjorde upp med sin ”snällism”. Politiska ideologer vill i stället gärna påverka människor mot det liberala hållet (faktiskt både från vänster och höger) det är mot den bakgrunden bland annat, som vi skall se den omfattande politiska korrekthet i vårt land. Den politiska korrektheten är, i alla fall till stor del, inget annat än ett försök att ”tvinga” stora delar av befolkningen från dess alltför konservativa hållning till en mer liberal hållning. Det är en taktik som till viss del lyckats dessutom, i alla fall fram till nu.

Även ett parti som KD, vars historiska grund till stor del bygger på konservatism, har tvingats att gå mot en liberalare hållning. Det är inte risken för att tappa väljare som fått KD att gå mot det liberalare hållet, tvärtom det är snarare alliansbröderna och det mediala trycket som tvingat KD åt det liberalare hållet. KD som parti har snarast tappat väljare på kursändringen. Alf Svensson uppfattades som konservativ i alla fall, han lyckades dessutom med konststycket att verka konservativare än vad han egentligen var. Det är inte märkligt att Svensson var den stora röstmagneten för KD.

Många påstår att Moderaterna gått från en delvis konservativ hållning till en rent liberal hållning. Det stämmer faktiskt inte helt, enligt populära definitioner av konservatism, så kan faktiskt Moderaterna sägas ha plockat upp konservativa värderingar i sin strävan att bevara vissa av de socialdemokratiska institutionerna. De vill inte riva ned delar av det samhälle socialdemokratin har byggt upp och som många svenskar lärt sig förknippa med vårt goda samhälle.

En konservativ våg har under en tid dragit genom Europa, den kommer med största säkerhet att också slå igenom i vårt land. För några decennier sedan så slog den liberala vågen som drog genom Europa igenom även i vårt land med full kraft, så kommer sannolikt även den konservativa vågen att göra.

Länk SvD

Min artikel om Kokk och Marsdal om konservatism - måste läsas!


Kokks högintressanta artikel!

2 kommentarer:

Folkfiende sa...

Hos den svenska så kallade eliten finns en rädsla för den inneboende konservatismen hos befolkningen. Elise Cleasson formulerar det rätt så bra i slutet av sin artikel:

"The liberals, den nya vänstern, vill inte ha en konservativ höger; svensk höger ska vara nyliberal. Svenskt Näringsliv satsar stora pengar på det.

Nyliberaler vinner inga val. Det gör konservativa. De hotar heller inte socialismens och liberalismens käraste projekt: statsindividualismen. Det gör konservativa."

Man vill helt enkelt ha en vänster-högerskala som är baserad uteslutande på socioekonomiska begrepp snarare än en som tar hänsyn till sociokulturella begrepp. Värdekonservatism ligger till höger på den sociokulturella skalan medan både socialism och liberlalism ligger till vänster.

Anledningen till eliternas (som undantagslöst är socialister eller liberaler) rädsla för politisk vindkantring är att de helt enkelt skulle tappa kontrollen över sina intressegrupper. Man är beroende av att kunna styra med hjälp av ekonomiskt baserad argumentation. Vid sidan om dessa argument är det exakt samma tramsande om genus, HBT, klimat, mångfald etc. Frågor där man står långt ifrån sina väljare eller läsare.

I senaste numret av Axess finns en artikel som illustrerar detta väldigt bra: http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=397

Robsten sa...

Ja Stefan Svallfors illusterar konflikten bra, men han vill ha liberalsim och är livrädd för att väljarna skall rösta i konservativ rikting. Därflör vill han med knep och knåp göra så väljarna aldrig får chansen att välja sociokulturell. det är ju INTE bra!