Skolverket lade förra året fram förslag till nya kursplaner. I dessa nya planer så förändrades religionsundervisningen så att samtliga de fem stora religionerna fick samma tyngd i undervisningen. En kraftig proteststorm mot dessa planer uppstod och Skolverket justerade sina planer, på flera håll och inte bara när det gällde religionsundervisningen.
Även efter Skolverkets justeringar så kvarstod dock det faktum att alla de stora religionerna hade samma utrymme i undervisningen. Nu har regeringen med Björklund i spetsen kört över Skolverket och påtalat att kristendomen skall ha en särställning i undervisningen. Så här säger Björklund i SvD om förslaget.
Det är självklart att elever ska studera alla världsreligionerna, men det är lika självklart att kristendomen i svensk skola fortsatt ska ha en särställning. Det har varit den totalt dominerande religionen i vårt land, och påverkat vårt levnadssätt på ett helt annat sätt än till exempel hinduismen
Inte ens de flesta sekulära svenskar som vänt kyrkan ryggen tvivlar på kristendomens historiska betydelse för vårt samhälle, en betydelse som sträcker sig ända fram till i dag. I vårt land har de facto kristendomen betytt oerhört mycket mer än t.ex. islam eller hinduismen. Att Skolverket inte vill se detta måste bero på någon dold agenda, gissningsvis handlar denna agenda om mångkultur.
Misstankarna om en dold agenda och en mångkulturell framstöt från Skolverket minskar inte direkt när Ohly uttalar sig i samma artikel, så här säger han.
Det är klart att många känner sig främmande inför det, både många av oss som inte har någon religiös övertygelse alls, men också naturligtvis de som bekänner sig till en annan tro än den som den här regeringen vill framhäva.
Men nu befinner vi oss i Sverige där svenskarna fortfarande är i majoritet. Rent historiskt är det kristendomen som delvis format vårt samhälle och våra värderingar (även om denna religion ibland ges en överdriven betydelse). Dessutom har Ohly en religiös övertygelse, hans tro på ett mångkulturellt samhälle uppvisar alla tecken på religiös fanatism. Inga fakta i världen påverkar Ohly och han blir fullständigt vansinnig om någon uttalar det minsta tvivel om de mångkulturella fördelarna.
För att bevisa sitt multikulturella patos säger Ohly till SvD att han tycker ramadan och de muslimska högtiderna skall ges samma tyngd som de kristna högtiderna. Jag tror att en mycket stor del av svenska folket vänder sig emot denna åsikt med något som närmast kan betraktas som ren avsky. Vore Ohly intellektuellt hederlig skulle han förespråka avskaffande av samtliga de religiösa högtidernas firande i skolan. Detta vågar han dock inte då reaktionen skulle bli våldsam från både kristet och muslimskt håll.
Själv börjar jag till slut luta åt att skolan verkligen skall avskaffa skolavslutningar i kyrkan och annat firande av högtider i Svenska kyrkans lokaler. Detta för att Svenska kyrkan numera har gett sig in i den rena partipolitiken och är mångkulturens främsta förespråkare. Att ersätta dessa högtidsstunder i kyrkan med liknande samlingar i någon annan religions lokaler är ju fullständigt absurt. Det är väl bara Ohly och Svenska kyrkans representanter som på allvar kan mena att skolan skall börja fira ramadan eller andra likande högtider.
Slutligen behövs det en översyn av vad det är för personer som sitter i Skolverket. Misstankarna att det huserar rester från 68-vänstern på Skolverket är tämligen starka, alla har inte gått i pension ännu. Dessutom kan verket infiltrerats av en "andra generation" multikultiflummare, dessa kan förvirrande nog bära liberala förtecken. Björklund borde snarast initiera en rejäl personalöversyn på Skolverket, det är ett alldeles för viktigt verk för att styras av nämnda grupperingar.
Länk SvD
5 kommentarer:
Det mest intressanta frågan är väl om man i en demokrati kan tillåta grupperingar, som med hänvisning till något dokument eller teori, kan få tillåtelse att bära sig illa åt mot alla som inte delar dessa gruppers åsikter.
Problemet som jag ser det är att man med begreppet ”religion” döljer att lärorna i själva verket är totalitära fascistiska läror.
Man brukar anklaga fascister för att man ser upp till den starke mannen som ledare, som man kan vända sig till och som skall lösa allsköns problem.
Vad vi har i religionerna är just detta – en hyllning till den starke ledaren – om vi sedan kallar ledaren överstepräst, påve, gudfader eller gud är ointressant.
Om vi exempelvis har en grupp, som anser att Adolf Hitler är guds utsände på jorden och som skapar en rörelse som har sammankomster för att hylla och hedra detta är en religion i den strikta mening som man tillskriver religioner.
En sådan religion skulle genast motarbetas.
Vad som är riktigt oroväckande är att en hyllning till ”den starke mannen” anses vara tillåten, bara man kallar rörelsen för kristen, islamisk eller judisk religion. (Eller för den delen hinduisk religion.)
Egentligen borde begreppet religion bytas ut mot begreppet livsåskådning i lagtexterna och religiösa föreningar likställas med andra föreningar.
Då skulle vi ha möjlighet att bemöta hot mot demokratin på samma sätt oavsett var hotet kommer ifrån.
Ställer mig inte helt avvisande till ditt förslag anonym.
Så länge utbildningen är ickekonfessionell och kräver faktaunderlag kan inte svensk skolundervisning presentera kristendom så som folk vill ha den. De måste presentera kristendomen som den faktiskt är. Detta gör den gemene svenskens tro av vad kristendom handlar om samt den Svenska Kyrkan till en parantes.
Kristendom är nämligen inte vad Svenskar ofta blivit presenterade. Det finns nästan inte ett uns av 1800-talets Svenska kristendom kvar idag, den återfinnes endast i frikyrkor och sekter. Sverige är mot vad folk fått lära sig inte en produkt av kristendom. Svensk kristendom är snarare en produkt av Sverige. Landet har reformerats från rötterna upp under 1900-talet (mycket tack vare socialistiska och liberala influenser) och mainstreamkristendomen har anpassats till detta nya samhälle i överlevnadssyfte. Den är en homeopatisk kristendom, så utspädd att det finns knappt en partikel av kristendom kvar. När man lär sig om kristendomen historiskt, innehållsmässigt och internationellt, hittar man värderingar och kulturella mönster som är väsenskillda det de flesta idag tar för givet.
Religionen upplevs därför helt enkelt främmande. Att faktiskt lära sig om kristendomen är en av de vanligaste skälen till att folk lämnar den. Det finns många studier som visar att ju mer folk sätter sig in i vad religionen handlar om och en faktabyggd studie av dess bakgrund, ju mindre vill folk stödja den.
Ökade studier av kristendomen är alltså kristendomens död.
Många världsledande ateister har uppmärksammat denna effekt och förespråkar mer religionsstudier i skolan.
Blogginläggstips:
http://mobil.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/landslaget/article7930203.ab;jsessionid=C9A4BF4D8544907FC0625F7E4A49138F.mobilb
Till Anonym: Riktigt bra. Dina idéer överensstämmer helt med mina.
Låt oss glömma "Religion" och enkelt ersätta det med "Livsåskådning" och låta Svenska Kyrkan vara en förening (s!) liksom Islam i Sverige, Pingströrelsen och andra.
Skicka en kommentar