Reinfeldts strategi

Vi skall säga det på en gång, det är omöjligt att veta vad som rör sig i Reinfeldts huvud och vilka övervägande som gjordes i samband med att Reinfeldt i veckan under ett tal på Norrmalmstorg gick ut och erkände immigrationens stora kostnader och den påverkan det med nödvändighet har på vår välfärd och ekonomi. Det är dock långsökt att han skulle göra det i ett anfall av plötslig moralisk ärlighet. En agenda och en strategi måste ligga bakom utspelet. I annat fall skulle han ha erkänt kostnaderna långt innan, som flera oberoende bedömare påtalat, däribland Lars Calmfors. Så här föll Reinfeldts ord på Norrmalmstorg.

Jag kan redan säga att det kommer att bli omfattande kostnader för att ta emot dessa människor. De är så pass omfattande att det kommer att lägga ytterligare restriktioner för vad som finns utrymme för i offentlig finansiering. Därför lovar vi nära nog ingenting i den här valrörelsen, det kommer inte att finnas utrymme för det

Det är uppenbart att vi är inne i en valrörelse och att utspelet har med valrörelsen att göra. Det är nästan lika uppenbart att Alliansen ligger under de röd-gröna i opinionsundersökningarna. I detta läge väljer alltså Reinfeldt att göra ett utspel som förmodas (även av moderaterna) gynna SD som Reinfeldt avskyr. Det råder ingen tvekan om Reinfeldts avsky för SD, det syns varje sekund genom TV-rutan. Ändå väljer han alltså att göra ett utspel som han vet gynnar SD.

Tar man med Reinfeldts dedikerade motvilja mot SD i analysen, duger inte den förklaring SVT:s experter bjöd på, nämligen att Reinfeldt gjorde utspelet för att enbart skapa oro hos väljarna, och att de därigenom skulle välja det säkrare alternativet som nästan alltid är den sittande regeringen. Det är en osannolik förklaring med alldeles för osäker utdelning och en alldeles för hög insats (gynna SD).

Petter Larsson på Aftonbladet är faktiskt något på spåret bakom allt onyanserat känslosvall och världsfrånvända vänsterfantasier. Så här skriver han.

För samtidigt som han med ena handen lyfter SD, skadar han de rödgröna partierna i två av deras paradfrågor: välfärdssatsningar och antirasism.Så snart de nu talar om satsningar som kan kosta något, kommer det att framstå som att de är ekonomiskt ansvarslösa, och som att de sviker världens flyktingar

Larsson reflekterar inte en sekund på att det faktiskt kan vara sant, att en kostsam immigrationspolitik faktisk på sikt kommer att rasera välfärden, ety då skulle ju hela hans världsbild rasa samman. Däremot kan han ha rätt i att Reinfeld gjorde utspelet för att ställa till det för de rödgröna och deras planer på välfärdssatsningar. Reinfeldt kan innan valet peka på hur oansvariga de röd-gröna beter sig som lanserar stora satsningar, samtidigt som immigrationen slukar stora delar av budgetutrymmet.

Om det värsta inträffar ur Reinfeldts synvinkel, att de röd-gröna vinner valet, har han själv gett sig alibi, - jag sade minsann hur läget var. Samtidigt som han nästan tvingar in de röd-gröna i en destruktiv politik, nämligen den att fortsätta på den inslagna vägen. Det är en väg där vi skall ”öppna våra hjärtan” samtidigt som den ekonomiska situationen tvingar de röd-gröna att föra en politik som faktiskt liknar Reinfeldts egen. En politik med omfattande kostsam immigration och där det ekonomiska läget omöjliggör stora satsningar på välfärden.

De röd-gröna missade självfallet tillfället att lägga om politik. När Reinfeldt höll sitt tal om begränsade välfärdssatsningar hade de röd-gröna kunnat deklarera en kursändring vad gäller immigrationspolitiken, med hänvisning till Reinfeldts tal. Men det var en tillfällighet som de självklart inte utnyttjade. Stora partier är inte kända för snabba kursändringar när tillfället yppar sig, om det ens är möjligt med tanke på gräsrötter och media.

Upprepade felaktigheter om arbetskraftsinvandringen blir inte sannare för att de framförs gång på gång

Hur två moderater, Gunnar Axén och Mikael Cederbratt överhuvudtaget fick in sin artikel om arbetskraftsinvandringen på SvD opinion är en gåta. Det är en artikel som inte säger mer än att Alliansen skall komma med förslag om arbetskraftsinvandringen senare under våren. I princip hade de kunnat föra ut det budskapet via twitter. 

Artikeln innehåller självklart mer av det som alliansen trummar ut gång på gång, att det råder arbetskraftsbrist och att det framförallt kommer att råda arbetskraftsbrist i framtiden. Det finns ingen generell arbetskraftsbrist i Sverige i dag, vi har en omfattande arbetslöshet och en ännu större ungdomsarbetslöshet. Ekonomifakta anger arbetslösheten till 8,5 procent under februari och ungdomsarbetslösheten till hela 26,4 procent. Så har det sett ut en längre tid. Förut hette det att arbetskraftsbristen skulle slå till med full kraft när 40-tals generationen gick i pension. En person född 1949 är i dag 64 år. Ingen har fortfarande sett skymten av den omtalade arbetskraftsbristen. 

Moderaterna i artikeln och många från övriga Alliansen talar om ”öppenhet” att de vill ha ett öppet land, till skillnad mot alla dem som vill stänga landet då får man förmoda. Vi hade knappast något Nordkorea innan Alliansen förändrade reglerna för arbetskraftsinvandringen. Nordkorea är med normala mått mätt ett stängt land. Att vi skulle närma oss detta tillstånd för att vi införde en restriktivare arbetskraftsinvandring är som att påtala faran med anorexia när en överviktig person byter ut ölen mot bordsvatten till lunch. 

Till sist kommer vi till det riktigt delikata, påståendet från de två moderaterna att arbetskraftsinvandringen naturligtvis inte på något sätt tjänar till att sänka den generella lönenivån. Så här skriver de. 

Människors fria rörlighet begränsades [med tidigare regelverk, min anm.] på grund av oron för negativ löneglidning om arbetsmarknaden utsattes för konkurrens. Efter fem år av friare arbetskraftsinvandring har detta inte skett. 

Så någon lönedumpning har inte skett? Vi noterar att ingen referens till någon undersökning ges, bara ett konstaterande vi skall ta för givet. Men samtidigt skriver de två moderaterna så här i sin artikel.

Samtidigt har det rapporterats om oseriösa arbetsgivare som kringgått lagstiftningen och utnyttjat arbetstagare. Det är oacceptabelt att människor utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden.[…] 

För att ytterligare motverka att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas.

Exakt på vilket sätt har de då utnyttjat arbetstagare om de inte dumpat lönerna? Har de varit allmänt otrevliga mot arbetstagarna men i övrigt gett dem avtalsenlig lön? Det är knappast troligt. 

Självklart skall vi ta hit arbetskraft där det råder en verklig bristsituation. Det kan vara frågan om både vissa typer av ingenjörer och t.ex. under en övergångsperiod läkare (innan vi hunnit utbilda fler själva). Men att det i arbetslöshetens Sverige skulle råda brist på restaurangpersonal och städare kan helt enkelt inte stämma. Mellan utspelen om arbetskraftsinvandring talas det ofta om hur svårt våra nya medborgare, som fått uppehållstillstånd av skilda orsaker, har att få ett arbete. Det talas ibland om strukturell rasism (som plötsligt inte visar sig när det gäller att importera billig arbetskraft utifrån) som förklaring till att dessa människor inte får ett arbete. Jag tror inte på någon strukturell rasism från arbetsgivarhåll, snarare avsaknad av lämpliga arbeten till rätt pris. Oavsett orsak vore det mycket bättre att försöka få dessa grupper i våra utanförskapsområden in på arbetsmarknaden. Deras chanser ökar ju inte om vi samtidigt importerar arbetskraft. 

Kulmen på en vansinnig politik

Migrationsöverdomstolen beslutade i januari att DNA-test skall räcka för somaliska familjeåterföreningar i Sverige, detta då det inte anses finnas någon fungerande statsförvaltning i Somalia. Att Migrationsöverdomstolen tog detta beslut helt på egen hand utan några politiska signaler förefaller mindre sannolikt. Att tillströmningen av anhöriga från Somalia skulle bli stor visste alla inblandade parter. Resultatet av Migrationsöverdomstolens beslut måste anses vara en medveten politik från Alliansen och Miljöpartiet. Resultatet väntas enligt Migrationsverktes prognoser bli att upp emot 27 000 anhöriga från Somalia anländer till vårt land. 

De enskilda kommuner som tar emot strömmen av anhöriga får för de två första åren delvis kostnaderna betalda av staten. Från det tredje året står kommunerna för alla kostnader. Så var det i alla fall fram till att kommunala protester gjorde att Ullenhag nu lovar att staten skall gå in på betydligt längre sikt. En rad kommunstyrelseordföranden från M, S och C gick ut med en gemensam DN-artikel där de krävde att staten skulle bidra med mer pengar under betydligt längre tid. När det inte längre var enbart SD som protesterade utan också "gammelpartierna" så backade Ullenhag tämligen omgående och utlovade utökat statligt stöd. Enligt DN-artikeln av de kommunala företrädarna råder det heller ingen tvekan om att det tar betydligt längre tid än den fastslagna perioden på två år för att dessa immigranter skall erhålla sitt första arbete. Snarare rör det väl för många av dessa människor om ett livslångt beroende av bidrag.     

Enligt SVT så skall Ullenhag ha sagt detta när de kommunala företrädarna först begärde ökat statligt stöd.

Jag är lite bekymrad över en debatt där man förutsätter att människor ska fastna i ett bidragsberoende. Det får inte vara utgångspunkten för politiken.

Nu har alltså själv gått med på de framförda kraven och har alltså själv sällat sig till dem som har utgångspunkten att många av immigranterna kommer att fastna i ett bidragsberoende.

Nya problem har också dykt upp. Enligt Dala-Demokraten så saknas det nu pengar till flygbiljetter för att de somaliska familjerna skall kunna återförenas. Så här står det. 

För till exempel Nadifa här handlar det om make och sex barn som måste ha flygbiljett från Etiopien till Sverige. Hon behöver 25 000 kronor och har noll i inkomst... säger Mustafe Elmi.
– Varför omfattas inte våra somaliska återföreningar av Geneve-konventionen från 1947 om gratis flygbiljetter?

Jag visste inte att det fanns gratis flygbiljetter men Somaliska föreningen får väl ta upp frågan med flygbolagen. Klart är att kostnaderna för denna ström av immigranter kommer att bli betydande för vårt samhälle. De kommunala företrädarna som skrev DN-artikeln talade om att det nu kan uppstå en situation där vården, skolan och omsorgen ställs mot invandrarna. I bakhuvudet vet de flesta att det egentligen bara finns en pengapåse med skattepengar. Går pengar till en verksamhet så blir det enligt enklare matematik mindre pengar för något annat. Skillnaden nu är att det sägs av politiker från S, M och C, inte bara SD. 

Självklart kan man tycka att det är rimligt med familjeåterförening när det gäller barn och makar. Det är själva folkomflyttningspolitiken i sig som är orimlig. Varför åker en mor eller far iväg till ett främmande land utan sina barn i förstaläget? Sannolikt rör det sig inte om akut livsfara vid denna typ av migration. Vi löser inga problem i Somalia genom den nuvarande formen av folkomflyttningspolitik och inte heller löser vi problem för större delen av befolkningen. Det är de som på outgrundligt sätt skaffat sig den summa som behövs för migration som har möjlighet att fly. Alla de andra kommer i vilket fall att bli kvar i landet (alternativt flyktingläder i grannländer). Satsade vi resurserna på plats skulle fler av de som inte har råd eller möjlighet att fly få del av resurserna. 

Dessutom måste det vara en rimlig vision att Somalia skall bli ett drägligt land att bo i och som utvecklas likt många andra utvecklingsländer kunnat göra. Om de initiativrikaste och mest välbeställda emigrerat underlättar det inte denna process. Ur detta perspektiv är det rentav en björntjänst för dessa utvecklingsländer att uppmuntra till emigration. Vägen för Somalia att resa sig ur kaos och stridigheter synes lång, men skall vi ge upp hoppet för all framtid? Framför allt så kan det inte ses som en särskilt meningsfull tillvaro att framleva sina dagar i ett främmande land utan arbete större delen av sitt liv. 

Det behövs militär närvaro av fredbevarande natur i Somalia, detta för att dämpa striderna och för att främja förhandlingar mellan de stridande parterna. Det behövs också pengar till flyktingläger, belägna i grannländerna. Pengar finns, egentligen i övermått, enligt en del biståndsarbetare och chefer på olika nivåer i biståndsapparaten. Man behöver inte ens läsa mellan raderna i boken "Bistånd och utveckling: Afrika", av Göran Hydén för att inse det förfärande faktum att vi ger pengar till projekt vi vet inte har någon effekt och i värsta fall bidrar till korruption. Vi fortsätter trots detta att ge pengar till dessa meningslösa projekt för att regeringen skall kunna säga att vi når upp till enprocentsmålet. Varför inte satsa dessa pengar där de verkligen gör nytta?       

Vi har nått kulmen på en vansinnig politik, en politik som på sikt inte hjälper någon människa, inte ens de som får uppehållstillstånd. Det har utvecklats en politisk kultur där migrationspolitiken blivit en tävling i falsk humanism. Våra avlönade politiker skall arbeta för de människor som valt dem och för nationens bästa. Politiker skall också fatta beslut grundade på fakta och verklighet. Många av våra politiker har lika lång väg till dessa mål som Somalia har till fred och välstånd.   

Räkningarna för immigrationen och EU börjar komma

Hans Dahlgren tidigare socialdemokrat men som nu kommit ut som centerpartist skriver i DN att priset för vår välfärd hela tiden höjs samtidigt som fler skall försörjas av färre arbetande människor. I framtiden kan det enligt Dahlgren bli aktuellt med att delvis avgiftsfinansiera vår välfärd. Andra åtgärder enligt Dahlgren är att införa kösystem, behovsprövning och centralstyrning. Just det Dahlgren kallar ”centralstyrning” förvånar en smula då vi trodde att just Centerpartiet var emot allt vad centralstyrning heter.

Så här skriver Dahlgren i sin artikel.

De som drabbas hårdast av en välfärd som inte är finansierad fullt ut är förstås de mest utsatta. Därför är det viktigt att värna välfärdens finansiering.

Självklart är det lågavlönade från de lägre socialgrupperna som får ta den värsta smällen om vår välfärd krackelerar. Men när det gäller välfärdens finansiering så spelar ju statens alla utgifter roll. Att samhällets får mindre pengar över till välfärd om vi lägger ut stora summor på en omfångsrik kostsam immigrationspolitik och dessutom tvingas betala allt mer till EU är4 självklart. Detta skall väljarna i framtiden ha klart för sig. Vidare i Dahlgrens artikel.

Det finns flera orsaker till kostnadsökningen. En är den åldrande befolkningen, vilket i grunden är en glädjande förändring och dessutom inget nytt.

Andra orsaker är vår generösa immigrationspolitik. Immigranter är överrepresenterade i de flesta välfärdssystem inom sjukvård, kriminalvård och t.o.m. inom skolan. Senast skickade någon in anonymt att man i vissa skolor anställt tolkar för att grundskoleelever skall kunna göra sina prov, självklart kostar allt detta pengar. Det är nog dags att påpeka detta nu. Vidare i DN-artikeln.

Mätt som andel av BNP har sjukvårdskostnaderna legat tämligen konstant. Skolan och utbildningssystemet uppvisar inte lika goda resultat och ambitionerna har höjts vad gäller kraven på omfattningen av utbildning.

Här gör Dahlgren ett tankefel. Själva omfattningen på utbildningen vi har i landet behöver nog inte öka nämnvärt, det är kvaliteten på utbildning som behöver höjas. Dahlgren menar att det kommer att kosta pengar att höja kvaliteten. Det är en sanning med modifikation. Det behöver inte kosta speciellt mycket att kräva mer ordning i skolan, det är mer en fråga om inställning och ideologi. Vidare i artikeln.

Det viktigaste är förstås att få fler i arbete genom att minska utanförskapet och underlätta för att fler som vill söka sig hit för arbete från andra länder välkomnas. Min bedömning är dock att även någon form av ransonering kommer att vara nödvändig givet att möjligheten att höja skatter är begränsad.

Här har vi en fullständig ”syntax error” från Dahlgren. Vi har nu en arbetslöshet på nästan 400 000 människor, varför inte sätta de i arbete innan vi ”underlättar för att fler som vill söka sig hit för arbete från andra länder”. Vad är det dessa immigrerade människor klarar av att göra som inte våra egna arbetslösa ungdomar klarar? Jag kräver en förklaring varför inte de som nu är arbetslösa skall sättas i arbete i första hand. Ja, immigrerad arbetskraft sänker lönekostnaderna och arbetar ofta under usla förhållanden. Men risken är överhängande att de förr eller senare, kanske p.g.a. arbetsskada, ändå hamnar i våra bidragssystem. Det blir i slutändan ändå en utgift för samhället, trots att ett företag under en kort period kan utnyttja underbetald arbetskraft. 

Hela detta geschäft med människor och arbetskraft blir till slut en minuspost för samhället, så länge vi har ett utvecklat välfärdssystem tillsammans med ett högteknologiskt näringsliv. Enskilda företag kan under perioder förmodligen skära guld med täljkniv genom att utnyttja billig arbetsvillig arbetskraft, men för samhället på lång sikt blir det en minuspost, som vårt samhälle nu ser ut. Eftersom man envisas med denna immigration så måste man undra om alliansen har en dold agenda att på sikt helt enkelt avveckla vårt välfärdssystem? Eftersom brottslighet och otrygghet kommer att breda ut sig är det svårt att se en annan framtidsvision än ett nyliberalt samhälle med s.k. Gated Communitys. Är det verkligen det vi vill göra med vårt samhälle och nation?

Länk DN

Vansinnet accelererar med alliansregeringen

Det står i både DN och SvD att strömmen av asylsökande från främst Afghanistan och Somalia väntas öka den närmaste tiden. Migrationsverket begär mer pengar från regeringen för att kunna behandla alla asylansökningar. Dessutom väntas anhöriginvandringen öka efter att Migrationsöverdomstolen i januari beslutat att det inte krävs fullgoda identitetspapper för att få uppehållstillstånd som anhörig. 


Oskar Ekblad, avdelningschef på asylprövningen Migrationsverket säger så här i DN.

Sverige blir tydligare ett destinationsland.

Blir det lättare att få asyl i ett land så sprids uppgifterna om detta till emigrationsländerna och fler söker sig självklart till just det landet. Nu konstaterar alltså Migrationsverket att Sverige blivit ett ”destinationsland” i ännu högre grad än förut. Om det var regeringens önskemål så är det bara att gratulera denna för att ha uppnått sitt syfte. Det står i DN att ”oron” fortsätter i Somalia och Afghanistan. Självklart kommer oron att fortsätta ett bra tag i dessa instabila länder. Att bevilja asyl för att det råder oro i en nation är i längden en fullständigt vansinnig politik. Det kommer alltid att råda oro i en rad länder världen över. Följden blir att asylströmmen aldrig kommer att sina.


Dessutom meddelar artikeln i DN att arbetskraftsinvandringen väntas öka kraftig i år. Regeringen anser tydligen att vår nuvarande arbetskraftsreserv på 389 000 inte räcker. Att det huvudsakligen är högutbildade ingenjörer som anländer till vårt land för att arbeta har också visat sig vara en myt. Så här står det på SR:s hemsida från 2011.

Ungefär hälften av arbetskraftsinvandrare rekryteras inom yrken där det inte finns brist på arbetskraft. Och ett växande antal av dem inom mindre kvalificerade yrken.[...]
Det handlar om exempelvis bygg- och restaurangbranschen, där det snarare handlar om att arbetsgivare söker billig arbetskraft, säger Monika Arvidsson som jobbar med migrationspolitik på LO.

Att denna arbetskraftsinvandring till slut blir en minuspost borde stå klart för alla, i alla fall om man räknar in framtida kostnader i samband med olika bidrag samt den undanträngningseffekt som blir följden av denna form av immigration. Trots detta så fortsätter regeringen styvnackat på den inslagna linjen. 


Vad gäller immigrationen från Somalia och Afghanistan så måste man fråga sig vad den långsiktiga planen är för regeringen och andra som förespråkar vår nuvarande oerhört slappa immigrationspolitik. Orsaken till asyl verkar vara att det råder ”oro” i dessa länder. Är planen då att tömma dessa länder på den befolkning som inte orsakar oro och på lång sikt enbart låta dessa länders befolkning bestå av människor som orsakar oro? Planen kan i alla fall inte vara den att dessa länder någon gång skall bli trygga och drägliga att leva i. I sådana fall skulle ju de vi nu tar emot, hjälpa till att bygga upp dessa länder och skapa stabilitet. Förresten så stämmer regeringens politik inte ens med denna fullständigt vansinniga plan, då vi enligt debattörer som t.ex. Gudmundson även tar emot människor som är med och skapar denna oro. Det finns helt enkelt ingen rim och reson i vår nuvarande politik, det finns ingen logik. 


Vår nuvarande immigrationspolitik kostar självklart oerhörda summor. En icke obetydlig del av våra resurser går till en vanvettig immigrationspolitik där människor beviljas asyl bara för att det råder ”oro” i deras hemländer. Vem som i framtiden skall skapa stabilitet i dessa utvecklingsländer är det ingen som frågar sig, då vi ju beviljar asyl för de som kanske främst är förmögna att bygga upp dessa länder i framtiden. Samtidigt som regeringen driver en vansinnig immigrationspolitik som kostar vårt samhälle stora summor så läser vi hur resurserna till skolan, sjuka och gamla inte räcker till. Vi läser att en man vars 9 åriga dotter gått bort i cancer utförsäkrats och tvingas jobba heltid, detta med motiveringen att ”regelverkets skall följas”. Ja det regelverket skall följas, på alla områden. Det står så här i utlänningslagen.

När en utlänning upphör att vara flykting eller annan skyddsbehövande
4 kap. 5 §
4. av fri vilja återvänder för att bosätta sig i det land där han eller hon är medborgare eller som statslös tidigare hade sin vistelseort, eller
5. på grund av väsentliga och bestående förändringar i hemlandet eller i det land där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort inte längre befinner sig i en sådan situation att han eller hon kan anses som flykting och därför inte kan fortsätta att vägra använda sig av hemlandets eller vistelselandets skydd. Lag (2009:1542).

Vi hoppas verkligen att detta regelverk skall följas lika hårt som försäkringskassans regler. Vi har hört rykten om motsatsen, med det är som sagt rykten. Vi skall inte ställa grupper mot varandra säger förespråkarna för vår nuvarande immigrationspolitik. Självklart måste vi göra just detta. Vi har i slutänden bara en pengapåse att fördela våra resurser med. Det är så att ger vi mer till en grupp, så blir det mindre till en annan grupp. Enligt enklare logik och de naturlagar vi alla lyder under så ställs grupper mot varandra hur vi än bär oss åt. Det är just det politik handlar om, att fördela våra gemensamma resurser. 


Alliansregeringen har visat hur den vill fördela resurserna och jag anser att deras politik är vansinnig. Den är inte stort bättre än den fördelning röd-gröna regeringar tidigare gjort. På migrationsområdet är borgerliga regeringar historiskt sett snarast värre än röd-gröna regeringar, tvärt emot vad många systemkritiker tycks tro. 


Länk DN


Länk SvD


Länk DN försäkringskassans


Länk Utlänningslagen


Länk SR


Länk Ekonomifakta

Sverige har skickat ut sina signaler i världen

En SvD-artikel tar upp de flyktingströmmar från jordens alla hör som når Europa. Enligt artikeln så har flyktingströmmen till Europa ökat och förklaringen kan, åtminstone delvis förklaras med den arabiska våren. Nu har ju den arabiska våren slutat lyckligt enligt svenska mediers sätt att se, så därför är denna flyktingström inte helt logisk. Sverige har en liten dipp i antalet asylsökande. Enligt Migrationsverket beror denna svacka på att Migrationsöverdomstolen gjorde det svårare för anhöriga att ansluta till den som redan fått asyl. Information om svårigheterna att erhålla asyl för anhöriga spred sig över världen och gjorde att många sökte sig till andra nationer. Så här står det i SvD.

I en värld med telefoner och datorer sprider sig sådan information blixtsnabbt. 

Efter ett nytt beslut i Migrationsöverdomstolen ökar antalet sökanden från Somalia åter igen.   

Det är precis vad denna blogg sagt hela tiden. De beslut regeringen tar i migrationsfrågor sprids blixtsnabbt över världen och styr flyktingströmmarna dit där chanserna är störst att få asyl och förhållandena bäst. Efter regeringens överenskommelse med Miljöpartiet så krävs inte längre riktiga pass eller papper på släktskap för anhöriga. Precis som Migrationsverket skriver så sprider sig budskapet blixtsnabbt över världen. Sverige är återigen ett förstahandsalternativ enligt formeln chans att erhålla asyl multiplicerat med standard. 


Nu är det så att människor har röstat på både Alliansen och MP i hög grad. Det är viktigt att människor förstår vad de röstar på. Detta är alltså den politik Alliansen och MP står för. Vi antar att en del M-väljare i t.ex. Vallentuna kanske skulle välja lite annorlunda om de fick göra om sitt val i dag. Logiska argument verkar ha en begränsad effekt. Argument som att vi kan hjälpa många fler på plats en att flytta diverse befolkningar till västvärlden. Argument som att det ofta rör sig om svåra levnadsförhållanden i stället för rena flyktingskäl biter inte heller på valmanskåren. Detta trots att många väljare måste veta att vi inte ens hjälper nytillskottet av fattiga människor genom dagens folkomflyttningspolitik. Till slut får vi det samhälle vi själva valt vid valurnorna. Ett samhälle som människor flyr ifrån i stället för att fly till. 

Länk SvD

Länk Ekot   

Budgetpropositionen 2012

I dag kom den s.k. budgetpropositionen från regeringen. Budgetproppen är i princip ett dokument över regeringen politik, inte bara en ekonomisk kalkyl. Det mesta handlar ju som alla förstår om prioriteringar av vart pengarna skall gå och hur de skall tas in. Tittar vi på utgiftsområde 8 så innehåller den det som går under rubriken "Migration". Här är en översikt över statens utgifter för migration.

Detta är bara en bråkdel av kostnaderna som vår immigrationspolitik för med sig. I denna tabell finns självklart inte alla kommuners utgifter eller utgifterna i vårt allmänna välfärdssystem med. Tittar vi på de olika posterna så ser vi en post som benämns "Ramöverenskommelse om migrationspolitik". Den har tidigare varit 0 och kostar 2012 plötsligt 850 milojoner. År 2013 sticker plötsligt denna post iväg till 1,7 miljarder. Vad kan denna post innehålla? Tittar vi i proppen så står det så här på sidan 49.Länk Utgiftsområde 8

Ett nytt anslag på statens budget uppförs för åtgärder som vidtas inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna som slöts den 3 mars 2011.

Det är väl bara att säga grattis till MP då. Jag tycker denna läsning är rolig och intressant (även om just denna post enbart är väldigt sorglig) men jag har full förståelse för att alla kanske inte hoppar av förtjusning. Vi tittar på en tabell till från Utgiftsområde 8.

Här ser vi vilka yrkeskategorier som beviljats arbetstillstånd i vårt land 2009 och 2010. Vi ser att bär och jordgubbsnäringen fått en del hjälp. Det är väl arbeten som våra ungdomar är underkvalificerade för enligt regeringen. En del dataspecialister har anlänt till vårt land för att arbeta. Är man riktigt intresserad så gräver man självklart vidare och tar reda på vilken sorts specialister det rör sig om, om det redan finns sådana specialister i vårt land etc. En del städare har anlänt och erhållit arbete. Man undrar varför inte några av de 400,00 arbetslösa vi redan har kan ta dessa städjobb, saknar de blå-vit-rutiga förkläden? Gruppen "övriga" är rätt stor, kanske lite för stor så den väcker också min nyfikenhet. Men man kan inte få svar på alla frågor på en gång. 


Oerhört mycket står i budgetproppen, men inte allt. En politisk sekreterare som undersökte olika utgiftsposter i detalj upptäckte att vi bidrar med pengar till jämställdheten i Ryssland och statyer i Belgien, samt en massa andra vansinnigheter. Någon borde lista alla dessa märkliga utgiftsposter. 


Länk budgetproppen

Om friskolor och riksdagen

Ännu en blänkare från Dissidenten länkas. Denna gång gäller det skolpolitik och vad som kanske pågår inom Alliansen. jag klistrar in ett litet stycke.



Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm har helt rätt när hon kritiserar den tröghet som är förknippad med den rättsprocess mot friskolor som inte håller måttet. Problemet är att Edholms parti själv sitter i regering. Vem skall kunna åtgärda ett problem om inte ett parti som sitter med i en regering? Så här skriver Edholm i sin artikel.

Under de senaste fyra åren har Stockholms stad återkallat tillstånden för nio fristående förskolor och fyra fritidshem. Det handlar om allt från bristande barnsäkerhet till ekonomiska oegentligheter. Handläggningstiden i dessa ärenden ligger mellan 17 och 29 månader. Detta är inte rimligt. Många barn måste gå kvar i grovt undermåliga verksamheter under processens gång och skattebetalarna tvingas – genom fortsatta utbetalningar av förskolepengen – att pumpa in miljontals kronor i de underkända skolorna. Nu måste justitieminister Beatrice Ask se till att landets förvaltningsdomstolar ger dessa ärenden förtur, skriver Lotta Edholm.

Det är under all kritik att skattebetalarna skall göda aktieägare i fristående skolor som inte erbjuder den undervisning eller den omsorg som vi anser vara på en skälig nivå. ...

Länk DN debatt

Sommartorka - Reinfeldt ensamvargen

Ja, som vanligt så här års så råder det sommartorka på nyheter av vikt. Jag har därför inlett ett samarbete med Dissidenten Stenkvist. Fristående artiklar publiceras där, medan vår svenska media kommenteras här. Senaste artikeln på Dissidenten är en recension och analys av boken "Reinfeldt ensamvargen" av Anita Kratz. På sitt sätt en mycket mager bok men själva svårigheterna som författaren hade under arbetet med boken kan ge värdefull information om vår nuvarande statsminister. Jag klistrar in ett stycke av artikeln här.


Trots Kratz enorma svårigheter med att finna tecken på känslor hos Reinfeldt så har det brustit åtminstone två gånger för Reinfeldt när TV-kamerorna har rullat. Den ena gången i SVT:s morgonsoffa och den andra gången efter valet i en debatt. Båda gångerna har ämnet varit Sverigedemokraterna. Det är anmärkningsvärt att en så hårt kontrollerad person som Reinfeldt har tappat masken två gånger inför rullande TV-kameror, på ganska kort tid dessutom. 


Att det skulle vara SD:s politik med en restriktiv immigrationspolitik som satt Reinfeldts känslor i svallning är ytterst osannolikt med bakgrund av Kratz bok. Det stämmer absolut inte med den bild man får av en kyligt kalkylerande Reinfeldt. I stället är det…

Läs vidare på Dissidenten

God dag yxskaft

Jag kan inte låta bli att kommentera Lena Adelsohn Liljeroths artikel på SVT-debatt. Det rör sig om fotboll och det våld som förekommer där, men det visar på en märklig inställning hos våra ministrar och regeringen. Bakgrunden är det rabalder och den kritik som uppstod efter fotbollsmatchen mellan Assyriska och AIK, där en linjedomare fick en smällare vid örat så temporär tinnitus uppstod. Så här skriver Liljeroth i sin artikel.

För inte så länge sedan var fotboll en fest för hela familjen. Hur kommer det sig att Sveriges största idrott av många nu börjar förknippas med våld, hot och hat?

Ja, nu har ju inte Liljeroth något svar på den frågan, om nu någon väntade sig det. Vi måste väl ändå påpeka att Moderaterna i valrörelsen inte framstod som något bra föredöme, på tal om hat och att följa spelregler. Det var väl snarast ett paradigmskifte när Reinfeldt uttalade åsikten att den politiker som utsätts för våld och har fel åsikter får skylla sig själv. Men oavsett detta, en ansvarig minister skall inte hålla på att filosofera över sakernas tillstånd, utan agera. Vidare i artikeln.

Berusade och drogpåverkade åskådare är tyvärr legio idag och självfallet en viktig orsak till våldsamheter och skadegörelse. Till det sorgliga kapitlet i denna historia kommer de hot som riktas mot exempelvis spelare, domare och andra funktionärer i klubbarna. Risken finns att såväl publiken som sponsorerna sviker.

Ska det behöva vara så här?

Men god dag yxskaft. Liljeroth skriver långa haranger om fotbollsvåldet, saker som precis alla vet och har vetat länge. Därefter frågor hon som en dagisfröken, skall det behöva vara så här? Precis som om väljarna och läsarna var små dagisbarn och hon var en skolfröken. Du är för böveln minister Liljeroth! DU skall vidta åtgärder och inte agera dagisfröken åt vuxna människor. Vidare i denna sorgliga artikel.

För att stärka skyddet mot brottslighet inne och utanför idrottsarenor infördes den 1 juli 2005 lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Alliansregeringen har skärpt tillträdeslagen och införde samtidigt i ordningslagen straffsanktionerade förbud mot att inneha eller använda pyrotekniska varor, att obehörigen beträda en spelplan och att kasta in föremål på spelplanen.

Och uppenbart har dessa åtgärder inte räckt till. Personer kastade smällare hej vilt trots Alliansregeringens ”straffsanktionerade förbud.” En liten fråga, hur många har lagförts för brott mot detta ”straffsanktionerade förbud”? Nästa fråga, om någon lagförts, vad har de i så fall fått för straff? Svaret på dessa frågor ger förmodligen svar på varför regeringens åtgärder fullständigt saknat effekt. Sist tar vi detta uttalande av vår minister.

Nu har vi tagit nästa steg. I början av mars 2011 fattade regeringen beslut – efter önskemål framför allt från fotbollsklubbarna – att utse landshövding Per Unckel till nationell samordnare med uppgift att motverka idrottsrelaterat våld i samband med idrottsarrangemang.

Samordnaren ska under två års tid löpande lämna förslag på hur man kan förbättrad samverkan mellan myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå, hur ansvarsfördelningen mellan berörda parter kan klarläggas, och undersöka hur informationsutbytet skulle kunna underlättas.

Men vad är det för konstiga åtgärder? Nationell samordnare! Skall Unckel springa omkring och stoppa fotbollsvåld? Förbättrad samverkan? Förbättra informationsbytet? Jag blir så trött. Vi kanske rentav har för många kvinnor i regering och riksdag, i alla fall om det skall se ut så här (nu stack jag ut hakan rejält, men ibland saknar man bara liite handlingskraft av någon som inte hela tiden tassar på äggskal). Lars-Åke Lagrell har själv kommit med effektiva förslag, men Liljeroth verkar inte höra det som inte passar (kanske av naturliga skäl). 


Vi har goda exempel från England där man faktiskt lyckats stoppa en stor del av läktarvåldet. Hårda straff för de som lagförs. De som gör sig skyldiga till brott lagförs dessutom i hög grad. Jag såg ett TV-program där de som dömts fick göra hårda övningar av en avdankad engelsk elitsoldat, som uppenbarligen njöt av sitt värv. Statistik visade att ungefär 0 procent återföll i våld. Varför inte, i denna globaliserade värld, ta och titta på hur våra anglosaxiska vänner tacklat detta problem? 

Länk SVT-Debatt

Vårbudgeten - en intressant läsning

Nej jag har inte läst hela vårbudgeten, den är i det närmaste ogenomtränglig om man inte själv är ekonom, och även då möjligen. Jag tror inte ens Waidelich (stavade jag rätt?) har läst den. Vårbudgeten kom i morse kl 8:30 och det vore omänskligt om någon har hunnit plöja denna lunta. Det mest intressanta är inte heller vårbudgeten utan den tilläggsbudget som regeringen släpper samtidigt, och den har jag faktiskt kikat lite i. Det skall ni läsare vara glada för. Det finns nämligen en jätteintressant post i denna tilläggsbudget, som det vad jag kan se, det inte står något om någonstans.  


Som en tanke skrev i går Anders Andersson på Newsmill om att DN-debatt och andra nyhetsplatser har förvandlats till forum för främst regeringen men även andra politiker där de kan basunera ut vilka budskap de så önskar. Ingen kritisk journalistik förekommer längre efter tidningarnas alla besparingar och spaltutrymmet lämnas fritt för politikerna att publicera vilka budskap de så önskar. Denna åsikt har jag förfäktat länge och jag ger Andersson mitt fulla stöd för hans ståndpunkt. LÄNK.


Vilken tidning eller annan nyhetskälla skulle t.ex. ta upp det extra anslag i tilläggsbudgeten som gäller boendet för ensamkommande barn? På sidan 18 i tilläggsbudgeten, utgiftsområde 8 Migration, stycke 1:2 står det så här.

I statens budget för innevarande år finns for detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 026 387 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för ersättningar till asylsökande samt till kommuner och landsting. Sedan regeringen lämnade budgetpropositionen för 2011 har utgifterna för ensamkommande barns boende ökat och prognosen över antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande skrivits upp som en följd av ett ökat antal asylsökande. De medel som anvisats är därför otillräckliga. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader bör ökas med 875 000 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 650,465,000  kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 875 000 000 kronor.

Ramanslaget för kostnader gällande detta område för asylsökande är alltså på över 3 miljarder. Nu har det visat sig att det kommit fler asylsökande ensamkommande barn än beräknat. Regeringen vill höja anslaget för boendet till asylsökande ensamkommande barn med 875 miljoner kronor. Dessa pengar skall delvis tas från utgiftsområde 7 som gäller biståndsverksamhet. 


Kunde inte detta vara en intressant punkt i tilläggsbudgeten för kritisk granskande journalister? Är man för generositet så kan man poängtera att pengar dras från biståndsverksamheten. Är man lite snålare lagd kan man anmärka på kostnaderna för enbart boendet för de ensamkommande barnen ökas med hela 875 miljoner. Är man humanist på riktigt kanske man undrar om inte detta med ensamkommande barn börjar likna ren människohandel och geschäft. LÄNK.  


I DN och SvD står det mest om matchen mellan Waidelich och Borg, där alla anser att Borg är den överlägsne. Artiklarna är nästan kemiskt rena på faktauppgifter om själva budgeten i sig. Ja, det står att Borg och Waidelich har olika recept på att få de arbetslösa i arbete. Vi har en del luckor i behovet av arbetskraft samtidigt som vi har en stor arbetslöshet. Just på denna punkt har faktiskt Waidelich en poäng. LÄNK DN, LÄNK SvD.

En härdsmälta i sydöstra Europa?

Den stora händelsen är självklart de problem Japan ställts inför efter en kraftig jordbävning, efterföljande tsunami samt de problem kärnkraftverken drabbats av som en följd av elavbrott. En alarmerande hög strålning har mätts upp utanför ett kärnkraftsverk i Japan och de har uppenbara problem med kylningen.

Nu verkar det som om en härdsmälta måste ha skett någonstans i sydöstra Europa. Åker man pendeltåg i Stockholm så finns det en uppsjö av människor som går runt i pendeltågen och lägger ut små inplastade lappar. Dessa lappar förtäljer att innehavaren av lappen är förälder till ett barn som har leukemi. Det är i sig inget konstigt, barn kan drabbas av leukemi. Det konstiga är att alla människor som går runt i pendeltågen har ett barn som dabbats av just leukemi. Det är dessutom väldigt många människor som går runt med dessa inplastade lappar.

När jag åkte pendeltåg i går så kom en kvinna fram och lämnade en lapp där hon förde fram att hennes barn drabbats av den dödliga sjukdomen leukemi. En timme efter så åkte en bekant till mig pendeltåg, han stötte på inte mindre än två föräldrar som också hade barn med leukemi. Det är så många föräldrar, gissningsvis från sydöstra Europa, som har barn vilka drabbats av leukemi så de har massproducerat lapparna och använder samma lappar, vilket en sjuåring på pendeltåget upptäckte när jag åkte sist.

Jag är inte snål av naturen. Jag skänker alltid en slant om någon kommer fram och säger att de saknar mat eller tak över huvudet. Jag är ju själv lyckligt lottad och det är nästan skamligt att inte ge en tia till någon som inte ens har mat för dagen. Tyvärr så kan jag inte med uppbringande av hela mitt logiska tänkande förstå hur ihopsamlade pengar kan räcka till en behandling av leukemi. Just därför skänker jag inte någon slant till dem som har barn som drabbats av leukemi. Jag har dock full förtröstan då regeringen i sin outsägliga visdom gjort upp med MP om vård för alla dem som gissningsvis saknar alla papper och vistas i vårt land illegalt. När regeringens uppgörelse med MP gått igenom kommer alla dessa barn med leukemi få sin vård och vi kommer då att slippa se alla dessa människor dela ut lappar med begäran om hjälp för sina drabbade barn.

Det är så många barn från sydöstra Europa som har leukemi så vi kan tala om en ren farsot, en epidemi i leukemi. Enda förklaringen till denna epidemi är att ett hemligt kärnkraftverk råkat ut för en härdsmälta och att mycket höga strålningsnivåer uppkommit i ett stort område. Jag tycker att vår regering, som verkligen anammat ett globalt perspektiv, borde ta upp frågan om en hemlig kärnkraftskatastrof i EU. En stor undersökning borde initieras och alla fakta skall fram på bordet. Tystnaden från media är också besvärande. Nog måste våra annars så pigga journalister också stött på alla dessa föräldrar vilkas barn så mystiskt har drabbats av leukemi?        

Alliansen förlorade i kammaren

Alliansen förlorade i kammaren

I dag var det votering angående om riksdagen skulle ge regeringen rätten att sälja statliga bolag. Alliansen mötte ett svidande nederlag i denna viktiga fråga. SD gick på oppositionens linje och röstade mot regeringen i denna fråga. Vi noterar att våra stora tidningar ännu ej (19:00) ej skrivit något om denna nesliga förlust för vår statsminister.

Jag är själv emot en försäljning av statliga bolag som sköter viktig samhällsservice. När vår energiförsörjning knoppades av så steg elräkningen med över hundra procent plötsligt. Jag har lite svårt att se det finurliga i mina höga elräkningar, som dessutom skall betalas ut till flera bolag. Elen levererades faktiskt punktligt redan innan avknoppningen av elmarknaden, det var bara det att priset var avsevärt lägre. Det är samma sak med transportsystemet såsom tunnelbana, bussar och pendeltåg, för att inte tala om SJ. Det fungerade bättre innan privatiseringar och avknoppningar, även om det inte fungerade prickfritt då heller. De allmänna transporterna kan knappast fungera sämre än vad de gör nu.

Naturligtvis skall inte staten äga företag som verkar på den fria marknaden, det blir om möjligt ännu sämre än när privata bolag sköter pendeltågen. Ekonomiska system som det i Sovjetunionen och Kuba avskräcker och ytterligare kommentarer i denna fråga är knappast nödvändiga. Jag är konservativ och enligt det sunda förnuftet skall man ta hänsyn till verkligheten, vad som fungerar i praktiken. Nu har vi vissa ledtrådar av vad som fungerar någorlunda och vad som inte fungerar alls. Att det är ideologi som driver regeringen i sin iver att sälja ut all samhällsservice rådet det knappast något tvivel om.

Länk Riksdagens hemsida

FN - rent vatten

Förövrigt håller FN på att bli nästa institution där våra politiker får utlopp för sin obetvingliga lust att sprida fina men meningslösa deviser. I en SvD-artikel så skriver en lång rad mer eller mindre kända namn under på att Sverige skall erkänna rent vatten som en mänsklig rättighet. Självklart tycker jag att alla människor skall ha rent vatten. Det måste vara mycket påfrestande att inte ha tillgång till rent vatten under långa tider. Men vad tjänar det till att göra tillgången till rent vatten till en mänsklig rättighet om det inte finns något sådant? Alltså vad blir skillnaden? Den enda skillnaden jag kan tänka mig är att våra politiker känner sig lite bättre för att de återigen drivit igenom en fin devis, allt medan män, kvinnor och barn är lika sjuka eller lika törstiga som förut.

Varför inte satsa en del av de pengar som går till vår vansinniga immigrationspolitik till att hjälpa människor att få rent vatten? Eller är det kanske alltför konkret och ger inte lika många humanistpoäng?

Länk SvD

Uppriktigt sagt, vi bryr oss inte

In en relativt stor DN-artikel går Nyamko Sabuni och Lena Adelsohn Liljeroth ut och poängterar att ”kulturvärden är präglad av stor manlig dominans”. Det är dock få människor som blir upprörda över detta orättvisa förhållande, i alla fall utanför riksdagens korridorer. Det finns gott om mer närliggande orättvisor som verklighetens folk blir upprörda över. Så här skriver de två skribenterna i sin artikel.

Det är oroväckande ofta som män porträtteras på tidningssidor och i nyhetsinslag. Kvinnliga filmskapare, författare, konstnärer och skådespelare har i vissa fall svårt att hävda sig. Därför fortsätter regeringen sitt arbete för jämställdhet och avsätter 17,5 miljoner kronor under tre år för extra insatser på film, musei- och musikområdet, skriver Lena Adelsohn Liljeroth och Nyamko Sabuni.

Ännu mer pengar skall alltså satsas på kulturområdet, denna gång för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män på just detta område. Vi i storstäderna har varken bussar eller pendeltåg som går i tid, besparingar och avknoppningar har satt sina spår. Vårdköerna och bristen på sängplatser inom sjukvården börjar ta dimensionerna som hos rena bananrepubliker. Inom skolområdet börjar antalet lärarlösa lektioner bli ett alarmerande problem. Det regeringen gör, och dessutom basunerar ut, är att ge ännu mer pengar till kulturen. 


Jag har roat mig med att se vad anslagen i budgetområdena skola och forskning går till. Även inom dessa budgetområden går oerhört mycket av våra skattepengar till olika obskyra kulturprojekt. Vi tar ett litet exempel. Dans och Cirkushögskolan i Stockholm erhåller ett ganska rejält anslag av budgeten. En del av pengarna går till något som skolan själv kallar ”forskning”. Det är omöjligt att genom egen läsning komma underfund med vad denna ”forskning” skulle bestå i. Men vi kan läsa saker som ”rörelseproduktion”, vad nu det är. Konstfack erhåller också ett ansenligt anslag som skall gå till ”forskning”. 


Vi har också exemplet där en utländsk konstnärssjäl gjorde en uppseendeväckande ”performance” i Jukkasjärvi och Umeå. Föreställningarna finansierades med skattemedel, vilka alltså bestod i att en förvirrad konstnär gick ut på scen och urinerade. Jag kan säga att under Stockholms numera avsomnade Vattenfestival så såg jag många konstnärssjälar som också frikostigt bjöd på ”performance art!.” Pisset flöt i floder på gatorna, helt gratis dessutom.    


Nyamko Sabuni och Lena Adelsohn, vi bryr oss faktiskt inte hur könsfördelningen ser ut bland de konstnärssjälar som så frikostigt försörjs av våra skattemedel. Det vi är intresserade av är att denna summa minskar, antingen det är män eller kvinnor som får söka sig annat arbete. Alla vi som inte har begåvats med en känslig konstnärssjäl av våra mer eller mindre välsituerade föräldrar får snällt idka våra hobbies på vår fritid, och dessutom bekosta denna själva. 

Länk DN

Kanada för en oansvarig och oseriös immigrationspolitik

I SvD står det om det femte jobbskatteavdraget som alliansen nu är enig om att införa, trots att Björklund yppat vissa tvivel angående ytterligare jobbskatteavdrag. Sverigedemokraterna är villig att stödja förslaget i riksdagen om de får igenom en skärpt anhöriginvandring. SD vill införa ett poängsystem liknande det Kanada infört för att bedöma de anhöriga. Alliansen vägrar att göra upp med SD och så här motiverar Borg regeringens linje.

Vi har inte för avsikt att föra samtal med Sverigedemokraterna kring budgetpolitiken i Sverige

Nej, och Borg har väl inte för avsikt att föra samtal med SD om något annat lands budgetpolitik heller får vi förmoda. Borg kanske inte är medveten om det, men den svenska budgetpolitiken är den enda han och regeringen har mandat att bestämma över. Rent språkligt skulle dock Borg kunna tänka sig att åka över till Norge för att förhandla med SD om den svenska budgetpolitiken. Inte heller har Borg och regeringen för avsikt att diskutera immigrationspolitiken med svenska folket. Anders Sellström, KD säger så här i samma artikel.

Det enda de är ute efter är att sätta käppar i hjulen för allt som har med invandring att göra 

Vad SD vill måste stå klart för de övriga partierna, de vill ha en restriktivare immigrationspolitik. Man kan naturligtvis formulera det som Sellström gör, precis som man kan säga att S vill sätta käppar i hjulet för jobbskatteavdraget och alla andra förslag från regeringen som de är emot. Folkpartiet vill t.o.m. ”sätta käppar i hjulet” för ett sjätte jobbskatteavdrag”. Vidare fäller Sellström dessa ord i artikeln.

Sverigedemokraterna vill strypa anhöriginvandringen ganska rejält genom att klassificera människor och sätta någon form av nummerlapp på dem i vilken turordning de kan komma in beroende på hur produktiva de är. En sådan syn på människan kan vi överhuvudtaget aldrig ställa upp på

Sverigedemokraterna vill införa ett poängsystem för presumtiva immigranter, precis som Kanada gjort för länge sedan. Politiker från både Alliansen och de rödgröna har tidigare hyllat Kanadas immigrationspolitik (dock utan att nämna poängsystemet), vad har förändrats nu? Ingen journalist eller politiker har heller tidigare kritiserat Kanadas ”syn på människan”. Dessutom är hela politiken med jobbskatteavdrag ett sätt att belöna den inhemska befolkningen som är lite mer ”produktiv”. Både Reinfeldt och Borg har upprepade gånger sagt att ”det måste löna sig att arbeta”, alltså att vara produktiv. Slutsatsen är att Alliansen ”överhuvudtaget inte kan ställa upp på” att klassificera människor med utländsk härkomst, men väl den inhemska. 


Bakgrunden till poängsystemet är att vissa grupper som immigrerat till vårt land visat sig vara påtagligt ”improduktiva”, detta vet naturligtvis varenda allianspolitiker. Men samtidigt som man skall stoltsera med sin fina människosyn, så klassificerar man i praktiken hela arbetsmarknaden genom sina jobbskatteavdrag. De som arbetar tjänar mer (fler poäng) de som inte arbetar får nöja sig med det de redan har (färre poäng). Socialdemokraterna skulle kunna kritisera regeringen för sin olustiga människosyn just genom sin klassificering mellan de som arbetar och de som inte gör det. SD skulle nog aldrig ägna sig åt en debatt på så oseriös och låg nivå.

Länk SvD

Socialdemokratins och Alliansens framtida roll

Det finns många tecken på socialdemokratins kräftgång just nu. Det mest uppenbara tecknet är ju självklart det förhållandevis klena valresultatet för ett parti som historiskt har varit vana vid betydligt högre siffror. Andra tecken av det moras som drabbat socialdemokratin är den förvirring som drabbat partiet. Många socialdemokrater har delvis svaren på partiets erodering. Det talas om att ett parti inte kan vända sig till olika minoriteter och samtidigt förvänta sig att majoriteter skall rösta på dem. Så enkelt men samtidigt så klockrent! 


Ett tecken på socialdemokratins nedgång som det inte talats om (jag framför synpunkten här för första gången) är att partiets mest intelligenta och potenta medlemmar inte längre ställer upp som ordförande för partiet, det är faktiskt en relativt ny trend. Innan har alltid de mest kompetenta socialdemokraterna självklart tackat ja till valberedningens fråga om ett partiledarskap. Nu har både Bodström och Nuder tackat nej till att bli partiledare för socialdemokraterna, de har dessutom gjort det på allvar. Intelligenta och kompetenta människor inser vilka svårigheter och vilket arbete det innebär att axla rollen som partiledare för socialdemokraterna. De människor som har verklig kompetens gör hellre karriär inom det privata näringslivet. 


Socialdemokratin kommer i framtiden inte spela den roll för det politiska livet i vårt land som det historiskt sett gjort. Frågan är om socialdemokratin kommer att bli SD:s främsta politiska motståndare eller om några eller något alliansparti skall ta över den rollen. Innan valrörelsens slutskede så sågs socialdemokratin tillsammans med V som SD:s främsta motståndare, i alla fall på gräsrotsnivå. I valrörelsens slutskede så klev Reinfeldt fram och sade en del märkliga saker som att han inte vill ta i SD med tång. Det värsta utspelet av Reinfeldt var ändå att han inte ens tog avstånd från politiskt våld, när det riktades mot SD:s medlemmar. Då skall vi komma ihåg att Expo och t.o.m. Ohly (för första gången) tog avstånd från samma politiska våld. Många medlemmar hade innan dess haft i alla fall en viss respekt för Reinfeldt. 


Moderaterna har inte signalerat någon skärpning i immigrationspolitiken, tvärtom har de öppnat för arbetskraftsinvandring. Moderaterna blockerar dessutom förslag från FP om niqabförbud i skolan. Reinfeldt har dessutom gått till angrepp mot SD på ett sätt som inte är värdigt en statsminister. Socialdemokratin har nästan tonat ned sina angrepp mot SD samtidigt som M gjort sig skyldiga till rena övertramp i sina angrepp mot SD. Det är heller ingen hemlighet att SD fått sina sämsta resultat i områden som domineras av M. Vad värre är att SD har lika svårt att få bra resultat i områden som domineras av grupper som är mycket trogna väljare till M.  


Krutröken har inte lagt sig efter valet vad gäller den politiska kartan ännu. Dock kan en förskjutning av det politiska läget ägt rum, också vad gäller hur de politiskt korrekta partierna förhåller sig till de systemkritiska partierna. Hur som helst är det en spännande tid vi har framför oss. Min analys gör dock gällande att ett närmande mellan SD och M först kan ske efter att ett partiledarbyte skett i M.  

Nyspråk om integrationen

Två folkpartistiska riksdagsledamöter går återigen ut och propagerar för språktest för dem som vill bli svenska medborgare. Det är som alla vet ett gammalt förslag som 2002 gav massvis med röster till FP. Det frapperande är att FP nu suttit vid regeringsmakten i 4 år och inte ens nämnt detta krav på svenska språkkunskaper under mandatperioden. Nu närmar vi oss ett val och då är det självklart dags att damma av den gamla valvinnaren. De folkpartistiska ledamöterna är inte helt ovetande om situationen (hur skulle de kunna vara det?) och vänder sig formellt till sina allianspartier med detta vallöfte. 


I övrigt florerar nyspråk och omskrivningar flitigt i denna artikel publicerad på SvD-opinion. Vi skall försöka översätta en del till vanlig rikssvenska samt göra några korta kommentarer. Så här står det i artikeln.

Att inte kunna göra sig förstådd i det samhälle man bor i är som att vara instängd i ett språkligt fängelse.  

Att inte lära sig huvudspråket i det land man bor i gör naturligtvis att man alltid kommer att vara utanför samhället och förmodligen aldrig få ett vettigt jobb. Vidare i artikeln.

Utan att kunna språket är det omöjligt att följa med i samhällsdebatten. Man lever ett liv på ytan och blir aldrig riktigt en del av samhället. Särskilt gäller det många av de kvinnor som kommer från avlägsna länder med starka patriarkala traditioner. I Sverige blir många invandrarkvinnor arbetslösa, lever i ojämställda förhållanden och de rör sig sällan i sfärer utanför hemmet. De blir helt enkelt isolerade.

Utan att kunna språket så kan muslimska män bättre hålla koll på sina fruar och döttrar, sönerna struntar man i märkligt nog. Man lever i etniska enklaver som arbetslös och klarar sig på bidrag från samhället, om man inte tillhör en förmögen grupp som fortfarande har hus och stora tillgångar kvar i hemlandet, detta fast man fått asyl i Sverige. Detta gäller främst om man kommer från avlägsna trakter där islam är stark och i jämförelse med dessa människor framstår medlemmar från Livets Ord som sekulariserade och toleranta. I Sverige är det inte meningen att dessa kvinnor skall få komma ut i samhället, de riskerar ju då att träffa svenska män som understundom med stort välbehag äter griskött, och klappar orena hundar. Vidare i artikeln.

Undersökningar tyder på att hyggliga kunskaper i landets språk ökar chansen att få jobb med upp till 24 procent. De med goda kunskaper i svenska får oftare anställning än de som har lägst kunskaper.  

Vetenskapliga undersökningar tyder på att 2+2=4. Vidare i artikeln.

Inför valet 2002 tog FP, bland många andra förslag för en bättre integration, upp idén om att återinföra språktest för svenskt medborgarskap.

Inför valet 2002 fick vi massvis med röster för detta förslag. Nu har vi suttit i regeringsställning i 4 år utan att lyft ett finger för detta språktest. Problemet blir nu hur vi återigen kan lyfte detta förslag på ett trovärdigt sätt utan att det framstår som det simplaste röstfiske. Naturligtvis kan vi inte låta partiledaren Björklund föra fram detta förslag, det vore att riskera alltför mycket, speciellt som vi inte ämnar införa reformen i nästa mandatperiod heller. Till slut tar vi med och översätter detta stycke. 

De flesta som lyckas ta sig till Sverige är starka personer som vill ge en bättre framtid till sig och sina barn än vad som fanns i det land de lämnade bakom sig. De har ofta rest under mödosamma förhållanden för att komma hit. Den inneboende kraften är fantastisk. Vi måste se till att ta till- vara den kraften. Att ställa krav är att bry sig. Vi bryr oss, därför lyfter vi ännu en gång upp frågan om språktest för medborgarskap.

De flesta som lyckas ta sig till Sverige är förmögna och kreativa personer som vill skapa sig en bättre framtid för sig själva och sina barn, inget fel i det men de är inte berättigade till asyl eller uppehållstillstånd om lagarna skulle följas som det var tänkt. Det är ofta korrumperade bananrepubliker de lämnar bakom sig. Dessa människor har betalat dyra pengar till människosmugglare, så det är inte drägg som lyckas ta sig hit utan relativt driftiga människor. Den inneboende finurligheten är fantastisk. Vi måste se till att ta tillvara denna finurlighet och kreativitet. Vi bryr oss om valresultatet och vi vill ha en massa röster i det kommande valet, därför lyfter vi ännu en gång upp frågan om språktest  för medborgarskap(fast det kan tyckas väldigt magstarkt, lite för många människor vet att vi inte tänker genomföra det). 


Tja, jag är ingen tolk men med lite vilja och arbete går det. Jag gjorde denna översättning helt gratis åt de folkpartistiska ledamöterna. Jag hoppas de uppskattar det och sänder mig en vänlig tanke. 

Länk SvD

Det vi verkligen efterfrågade fick vi inte

Alliansregeringen går ut i DN Debatt, denna tummelplats för etablerade politiker, och lägger fram sitt förslag på ett ”tryggare Sverige”. Förslaget innehåller en del bra saker, utan tvekan. Speciellt är en satsning på att snabbt fånga tag i ungdomar på glid ett bra förslag. Så här står det i DN.

För att få kortare väntetider i rättsväsendet vill vi koppla de statliga anslagen till myndigheternas handläggningstakt. Ny påföljd – ”helgavskiljning” – för lagöverträdare över 15 år. Särskilda kommunala nämnder för barn under 15 som begår brott. Slumpvisa, frivilliga drogtester i skolorna vid behov. Möjlighet för polisen att publicera bilder på misstänkta brottslingar för att få in tips. En förstärkt Riksmordkommission för svårlösta spaningsmord. Möjlighet att avkunna domar även när den åtalade inte infinner sig i rätten. Hårdare straff för sexualbrott, snatterier och när bilder av sexuell natur sprids utan medgivande. Det är några av förslagen, skriver arbetsgruppens ledamöter Beatrice Ask, Johan Linander, Johan Pehrson och Inger Davidson.

Jag tycker att förslaget med ”helgavskiljning” för ungdomar som tydligt gått över gränsen är ett kreativt och bra förslag. Även förslagen med hårdare straff för sexualbrott är bra. Däremot undrar vi varför inte Alliansregeringen införde en del av detta redan under sin första mandatperiod, det kan inte vara så att det skall krävas två mandatperioder för att genomföra förslag som dessa. Att Alliansen inte genomfört något på rättsområdet under sin första mandatperiod, och dessutom kommit med tokiga förslag om grälla kuvert till misstänkta, minskar deras trovärdighet rejält. Många skattesänkningar genomförde regeringen på rekordfart vid sitt tillträde, annat har inte blivit av alls, det duger inte.

Den främsta kritiken är dock en annan. Väldigt många människor och denna blogg, har i många år efterfrågat hårdare straffpraxis för våldsbrott, speciellt för unga förövare som kommer undan så billigt så det mest liknar ett hån mot brottsoffer och övriga samhället. Jag ser inget i denna artikel om hårdare straffpraxis för våldsbrott. Det är helt avgörande för en trovärdig rättspolitik att straffen för speciellt oprovocerat grovt våld ökar rejält, nu vänder sig en majoritet av befolkningen med avsky mot de absurt låga straff en del unga våldsbrottslingar får. Vi har det förfärliga exemplet på den unga flicka som blev mördad, av ingen orsak alls, vid en busstation förra året. Gärningsmannen avslutade sitt avskyvärda brott med att slänga flickan i ett vattendrag som om hon vore sopor. Det löjligt låga straff gärningsmannen fick för sitt groteska brott var inget annat kriminellt det också. Ingen regering som inte gör något åt detta absurda förhållande röner någon trovärdighet på rättsområdet.

Länk DN

Vilka flörtar Alliansen med?

I TV4s hemsida står det att Alliansen tänker satsa på mer pengar till barnfamiljer. Däremot skall inte det allmänna barnbidraget höjas utan det s.a. flerbarnstillägget. Så här står det i artikeln.

Flerbarnstillägget höjs med 50 kronor per månad för det andra barnet, med 100 kronor per månad för det tredje barnet, med 200 kronor för det fjärde barnet och med 200 kronor för det femte barnet och varje ytterligare barn.

Efter höjningen uppgår det därmed till 150 kronor för det andra, 454 kronor för det tredje, 1 010 kronor för det fjärde och 1 250 kronor för det femte barnet och uppåt.
Alliansen valde att höja flerbarnstillägget snarare än barnbidraget eftersom det är träffsäkert för familjer med svag ekonomi.

Jag själv känner ytterst få familjer med fler barn än tre. Familjer med fem barn eller fler har det säkert tufft ekonomisk, men familjer med skral ekonomi brukar vanligtvis inte skaffa sig fem barn eller fler. Det är ganska ovanligt med fler än tre barn också för familjer med bra ekonomi, dessa föräldrar brukar ju ägna sig åt karriären som det heter. Den stora höjningen av flerbarnstillägget kommer efter det tredje barnet noterar vi. Annars är ju tre barn det optimala för en vanlig svensk familj samtidigt som det bibehåller en någorlunda normal befolkningstillväxt.

Skall man verkligen uppmuntra familjer med skral ekonomi att skaffa sig fler än tre barn med rena ekonomiska incitament som det här är frågan om? Man tycker att den stora moroten skulle komma vid tre barn, för att därefter plana ut kraftigt. Är det månne någon speciell grupp av människor som Alliansen flörtar lite extra med eftersom den stora höjningen kommer EFTER det tredje barnet?

Länk TV4