tisdag, juli 24, 2012

Antirasisternas världsbild är inte vår


Självklart är all form av rasism av ondo, men med rubrikens "antirasister" menas människor som alltid använder "rasism" eller någon form av "fobi" när de går till attack mot de människor och rörelser som blivit alltmer kritiska till det mångkulturella projektet och vår nuvarande immigrationspolitik. T.o.m. Maciej Zaremba betecknar i en DN-artikel från 2009 "antirasister" som en speciell grupp med speciella karektaristika [Mät din snorre, 2009-03-03]. Dessutom anser Zaremba att han själv inte tillhör denna grupp, om vi får tolka artikeln enligt logiska principer. Den numera kände Anna Ardin med flera har på DN skrivit en artikel som utmärkt väl beskriver "antirasisternas" sätt att argumentera.   


Artikeln nämner "olika organisationer" men den enda organisation som nämns med namn är "Sverigedemokraterna", som representerar det onda i samhället. Partiet "hamrar målmedvetet in ord som massinvandring och islamisering". Nu är det så att Sverige har en immigrationspolitik som verkligen sticker ut och massinvandring ses därför av många som ett adekvat begrepp. Vi har hela stadsdelar och förorter i de flesta större städer som enbart består av människor som immigrerat. Under USA:s invasion av Irak skröt t.o.m. svenska politiker att lilla Södertälje tog emot fler immigranter från Irak än hela Nordamerika. Att då tala om massinvandring måste ses som adekvat. 


Så här skriver författarna i sin artikel.


Främlingsfientliga bloggar är fortsatt populära och organisationer som är kritiska mot muslimer växer stadigt. När dessa krafter får fritt spelrum och tillåts bestämma vad vi pratar om, och hur, slås förutsättningarna sönder både för en nyfiken dialog mellan människor och för en sund och saklig religionskritik.


Sannolikt vill alla bloggar ha så stor publik som möjligt, också Anna Ardins egen. Väldigt länge har politiskt korrekta krafter i bl.a. riksdagen försökt att lägga locket på all debatt om immigrations- och integrationspolitiken. Det bästa exemplet är från maj 1997 när dåvarande invandringsminister Pierre Schori i riksdagen sade att "främlingsfientligheten skulle kriminaliseras och jagas". Mäktiga politiska och mediala krafter har gjort allt för att förhindra en öppen debatt, snarare än att "dessa krafter fått fritt spelrum". Vem skall avgöra vad som är "sund och saklig religionskritik", Anna Ardin? Hur låg nivå artikeln resonerar på tydliggörs av denna mycket märkliga sats.


Trots att staten tagit avstånd från rasismen lever den kvar i vardagen.


Trots att staten tagit avstånd? Bara om denna mening skulle man kunna skriva ett eget blogginlägg. Dock hyser man starka misstankar om att undertecknarna med staten menar de själva med tillhörande organisationer. Vidare i artikeln.


Men det är kulturer som man föds in i och som påstås inte går att förändra.    


Nu har ju SD (den enda organisation som nämns med namn i artikeln) sagt precis tvärtom, men det gäller ju att få till artikeln i lagom demagogisk tonart. Vidare i artikeln.


Mångkulturen är dessa organisationers stora fiende, eftersom de menar att människor som är födda olika inte kan, eller bör, leva tillsammans. 


Vilka som lever tillsammans är upp till enskilda individer och är inget som politiska organisationer eller partier har med att göra. SD har inte ens nämnt denna fråga alls. Däremot är mångkulturen ett samhällsexperiment som i grunden omvandlat vårt samhälle . Detta utan att valmanskåren fått sagt sitt eller ens blivit tillfrågade. Vi fick rösta och säga vår mening om motboken och högertrafiken, men inte den största samhällsomvandlingen någonsin. Vidare i artikeln.


Muslimer får inte själva komma till tals. 


Här håller jag med undertecknarna. Artikeln är i sig ett bevis för detta, trots att Yasri Khan, ordförande Svenska muslimer för fred och rättvisa, är en av undertecknarna. Ardin för muslimernas talan även i denna artikel. DN, SvD eller vilken annan tidning som helst kan mycket väl ta in artiklar från imamer eller från andra muslimska representanter (utan andra medskribenter). Nu är dessa artiklar rätt sällsynta, i stället är det personer som Ardin som för taktpinnen, men vems fel är det? Till sist tar vi med detta anmärkningsvärda uttalande.


Man måste vara varsam med sina formuleringar och avstå från svepande generaliseringar. 


Detta måste ses som ett häpnadsväckande uttalande från författare som alldeles uppenbart själv ägnat sig åt "svepande generaliseringar" en masse. Är inte påståendet att organisationer (som SD) står för en filosofi som går ut på att människor som är "födda olika inte kan leva tillsammans" en enorm generalisering? Eller rent av en ren lögn? 


Självklart skall man inte peka ut eller stigmatisera olika grupper av människor i vårt samhälle. Artikeln andas dock en strävan att sätta gränserna snävare än så. De menar att vi inte skall diskutera immigrationspolitiken (massinvandringen) eller det mångkulturella samhällsprojektet. Vi har all demokratisk rätt i världen att diskutera både dessa företeelser, och dessutom hysa vilka åsikter vi vill i dessa frågor. Allt annat skulle vara en kraftig inskränkning i vår demokrati med dessa yttrande- och åsiktsfrihet. Det skulle vara att gå tvärs emot det Stoltenberg kallar "öppenhet". 


Länk DN   

16 kommentarer:

Anonym sa...

Jättebra artikel Robsten i ett ämne som det skrivs alldeles för lite om. Det är ytterst sällan som antirasisternas sätt att formulera sig diskuteras, oftast handlar det bara om att överbevisa med att dunka statistik i huvudet på dom vilket sedan gjort att dom fått något sorts monopol på godhet. Det är alltså "extremhögerns" fel till viss del att dom fått detta monopol eftersom godhetsargumenten inte analyseras på samma sätt som "extremhögerns" argument. Att antirasisten i det här fallet diskuterar som hon gör beror naturligtvis på att hon har blivit "hemmablind" i en värld där de som tycker annorlunda än henne själv per automatik är onda.

Robsten sa...

Tack Mats. Ja detta var väl en av de klumpigare försvar av rådande (eller sämre) debattklimat vi sett. dessutom undertecknat av Anna Ardin, he, he.

Robsten sa...

Riksbanken säger JA till euron 2003:
Ett enigt riksbanksfullmäktige ställde sig i går bakom den svenska euroanslutningen. Det är i och för sig ingen överraskning, eftersom banken två gånger tidigare, 1994 och 1997, har sagt ja till valutaunionen. Sedan dess har tillkommit en rad positiva erfarenheter efter eurons införande. Dessutom hänvisar man till en rad studier som visar att euron är bra för

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/riksbanken-sager-ja_107506.svd

Robsten sa...

Ja-sidans 10 tyngsta argument DN

Euron gynnar tillväxten, jobben och i förlängningen välfärden

Ja-sidan argumenterar:
Risken att vår valuta drabbas av valutaoro och valutaspekulanter som inte gillar svensk välfärdspolitik försvinner när vi ingår i ett stort valutaområde.

Ja-sidan argumenterar:
Den gemensamma valutan bidrar till att väva samman medlemsländerna, vilket stärker fred och välstånd.

Ja-sidan argumenterar:
Hushållen gynnas av billigare lån. Med en liten oskyddad valuta som kronan, däremot, tvingas Sverige betakla en "riskpremie" i form av lite högre ränta.

Ja-sidan argumenterar:
Finländarna är nöjda med sin nya valuta. Finlands ekonomi liknar vår, och där har tillväxten varit högre än i Sverige sedan euron infördes.

http://www.dn.se/nyheter/politik/ja-sidans-10-tyngsta-argument

Anonym sa...

Det är kanske lite för lätt att bli hemmablind, Robsten. Att (SD) sagt "precis tvärtom" är en överdrift. Tvärtom graderar man i principprogrammet från förra året invånare i Sverige i tre grupper:

1) Infödda (eller adopterad i späd ålder).
2) Assimilerad, dvs tillräckligt svensk enligt en lista som radas upp i principprogrammet.
3) Övriga.

Först inställer sig omedelbart frågan: vad ska den här gradering användas till? Ska det skapas olika lagar eller praxis beroende på vilken grupp man tillhör eller vad är tänkt ska ske? Något syfte måste självklart finnas, för annars skulle det inte finnas någon anledning att framhäva att den här gradering existerar i ett principprogram.

Sedan skulle det behövas en precisering av vad kriterierna för punkt 2) egentligen innebär:

Som assimilerad till den svenska nationen räknar vi den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation.

Betyder det exempelvis att en muslim som inte talar perfekt svenska hamnar i grupp 3, eller betyder det att en muslim överhuvudtaget inte kan anses som assimilerad förrän han blir ateist eller konverterar till kristendomen?

Det i och för sig hedervärda försöket att skapa en "öppen svenskhet" skapar många frågor och problem.

Värst tycker jag är att mycket av den här graderingen speglas i hur (SD)-företrädare resonerar. Värderingar av det här slaget verkar djupt rotade i partiet. Hur har man t.ex tänkt förhålla sig till den kanske halva miljon muslimer som finns i Sverige? Tror man att något kommer bli bättre av att de ideligen smädas och hånas? Inbillar man sig att de kommer att packa och försvinna då?

Som sagt: den som tillhör grupp 3 har all anledning att inte lita på (SD):s goda vilja. Det finns många frågor som är helt befogat att ställa till partiet.

Robsten sa...

"Tvärtom graderar man i principprogrammet från förra året invånare i Sverige i tre grupper:

1) Infödda (eller adopterad i späd ålder).
2) Assimilerad, dvs tillräckligt svensk enligt en lista som radas upp i principprogrammet.
3) Övriga."

Om man kan bli assimilerad, så kan man förändras, trots att man fötts in i en kultur.

Robsten sa...

"Betyder det exempelvis att en muslim som inte talar perfekt svenska hamnar i grupp 3, eller betyder det att en muslim överhuvudtaget inte kan anses som assimilerad förrän han blir ateist eller konverterar till kristendomen?"

Nej, han kan bli assimilerad fast fortfarande vara muslim. Däremot ställs väl de krav på svenska att han kan bli anställd inom t.ex. vården. D.v.s. en god svenska som skulle gjort det möjligt att i alla fall gå ut grundskolan utan mankemang med språket.

Robsten sa...

"Hur har man t.ex tänkt förhålla sig till den kanske halva miljon muslimer som finns i Sverige? Tror man att något kommer bli bättre av att de ideligen smädas och hånas?"

Jag kan faktisk på rak arm inte minnas ett uttalande från officiellt SD-håll mot islam det senaste halvåret, kan du?

Robsten sa...

"Inbillar man sig att de kommer att packa och försvinna då?"

Naiviteten finns nog inte i SD, utan i andra partier. Ingen inbillar sig att de packar och försvinner. Nasrin Sjögren sade ju t.o.m. till sina föräldrar "om ni föraktar och avskyr det svenska så mycket, varför åker vi inte tillbaka?. Då förklarade hennes föräldrar -"det beror på andra saker lilla vän". Jag skall här inte ta upp vilka dessa saker är, för då blir jag nog anklagad för att sprida fördomar.

Robsten sa...

Jag kan lägga till min egen ståndpunkt. Om en immigrerad familj t.ex. anser att deras dotter inte skall sällskapa med en svensk, så anser jag att de skall lämna landet. Det är ett tydligt tecken på grov rasism, mot det folk som man själv frivilligt emigrerat till. Har egentligen inget med islam eller SD att göra, har alltid tyckt så, långt innan jag själv gick med i SD.

Anonym sa...

@Nisse:
"Betyder det exempelvis att en muslim som inte talar perfekt svenska hamnar i grupp 3, eller betyder det att en muslim överhuvudtaget inte kan anses som assimilerad förrän han blir ateist eller konverterar till kristendomen?"

En ganska bra fråga som direkt pekar på ett av de största problemen. Man bör kanske fundera varför inte problemet uppstår med hinduer, buddhister och judar. Varför är just muslimer alltid ett problem?

Om du jämför med Jehovas vittnen och livets ord så strävar dessa människor efter att anpssa sig till samhället runt omkring dom. Dom missionerar men det är inga stora krav på anpassning från omgivningen. Är det verkligen så omöjligt att leva efter islams regler i Sverige och västvärlden? Jag har heller aldrig hört någon muslimsk offentlig företrädare yttra en enda stavelse av tacksamhet när omgivningen omkring dom anpassar sig. Och lever man i ett sekulariserat land med flera olika religioner så kan man inte bete sig som att islam är statsreligion och kräva att omgivningen ska vara tyst och förstående när våldtagna kvinnor stenas i religionens namn och efter diverse terrordåd.

Muslimer i Sverige har knappast ansträngt sig för att ge någon positiv bild av islam. Mycket gnäll om islamofobi och att dom är missförstådda av en okunnig omgivning. Dom har hur många kanaler som helst att nå ut med ett positivt budskap samt halaltv som gick för några år sedan.

I förra veckan mötte jag en muslimsk kvinna i tvättstugan som snott min tvättid eftersom hon har rätt att göra det när jag missar den med över en halvtimme. När hon såg mig (vi är ytligt bekanta som grannar) så erbjuder hon sig att boka av tiden och ge den tillbaka till mig trots att hon har mycket tvätt och det hade underlättat om hon fått mina maskiner också. Jag blev jätteglad och sträckte spontant fram handen vilket mottogs med ett leende och jag drog tillbaka handen eftersom jag mindes att det var olämpligt.

Väldigt långt ifrån situationen i halaltv med idiotbeteende och irrationell ilska från båda parter samt även irrationellt onödigt beteende. Hur kan man svänga och plötsligt bli förbannad på en person som vägrar skaka hand? Och varför låtsas kvinnan att det är en medveten förolämpning?

Anonym sa...

Nisse: Det bör givetvis förstås som ett kontinuum, och däri kan det vara kan vara relevant med förklarande nivåer. Då jag är mer etnonationalistiskt lagd så anser jag att detta graderingssystem vara delvis förfelat, men är ändå ett bra sätt att kategorisera olika relationer mellan ett lands olika, övergripande grupperingar.

"Värst tycker jag är att mycket av den här graderingen speglas i hur (SD)-företrädare resonerar. Värderingar av det här slaget verkar djupt rotade i partiet. Hur har man t.ex tänkt förhålla sig till den kanske halva miljon muslimer som finns i Sverige? Tror man att något kommer bli bättre av att de ideligen smädas och hånas? Inbillar man sig att de kommer att packa och försvinna då?"

Många av dessa är här på illegitima grunder och är därmed inte av relevans för den svenska nationen såtillvida att de ska "integreras". I stället bör PUT och medborgarskap omprövas. Det bästa under alla omständigheter, av rent praktiska skäl om inte annat, är strukturell assimilering: att man respekterar Sveriges lagar och normer i den offentliga sfären.

Anonym sa...

"Det bästa under alla omständigheter, av rent praktiska skäl om inte annat, är strukturell assimilering: att man respekterar Sveriges lagar och normer i den offentliga sfären."

Förtydligande (skrev snabbt, korrekturläste ej): självklart ska lagarna följas även i den privata sfären. Med normer i den offentliga sfären så syftar jag inte på hijab-, khimar- och chadorbärande och såna "problem" som Axpixlats kommentarsfält tycker är jätteviktiga utan på civiliserat uppförande. (Däremot, om muslimska kvinnor, som bryr sig om rekommenderade religiösa klädkoder, ska arbeta i Sverige, så kan de oftast inte ha på sig sina opraktiska och ohygieniska munderingar. Huvudbonader är oftast helt okej, men om man exempelvis jobbar inom äldrevården så fungerar det helt enkelt inte med långa tygstycken.

Anonym sa...

@Nomen Nescio:
"Med normer i den offentliga sfären så syftar jag inte på hijab-, khimar- och chadorbärande och såna "problem" som Axpixlats kommentarsfält tycker är jätteviktiga utan på civiliserat uppförande."

Håller verkligen med. Det är svårt att komma fram med relevant kritik av islam och islamiseringen när för många lägger all kritik på klädsel. Om diskussionens zenit ligger på hur tolerant man är mot olika klädsel så tunnas kritiken mot verkliga problem ut helt.

Och som Nomen Nescio skriver så har klädseln självklart betydelse vid olika arbeten av hygieniska eller andra skäl. Att poliser inte ska ha några religiösa symboler är en mycket viktig princip om staten ska ha kvar makten över rättsutövandet.

Anonym sa...

Nu känns ju iofs diskussionen om muslimer passar i samhället eller inte ganska överspelad av verkligheten.
Ett stort avsteg från viktiga principer när det gäller polisuniformen.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/hon-designar-den-nya-polisslojan

Löjligt att tillverka kippa för polisen bara för att ljuga ihop att judar skulle ha såna krav. Alla vet vilken religion som skapat problemet, som vanligt.

Anonym sa...

Om antirasisterna inte ens tar rättsväsendet på allvar längre då är det en mycket stor klyfta mellan dom och mig i alla fall. Jag anser att ett neutralt rättsväsende är essentiellt för demokratin.