I dag står det om moderaten Mats Rudin i både DN och SvD, dessutom tog SVT:s Rapport upp saken i ett ganska långt inslag. De första uppgifterna talade om att Rudin värvat nya medlemmar och betalat deras första medlemsavgift. Det i sig kan inte betraktas som något avancerat fusk. Medlemsavgifterna betalas in, medlemsansökningarna fylls i på rätt sätt. Det är kanske inte helt OK med detta förfarande men jag har svårt att se det fruktansvärda med enbart detta. Det måste ligga något mer bakom allt detta tänkte jag i morse när artiklarna bara pratade om de inbetalda avgifterna. Snart nog kom uppgifter om att de som fått sina avgifter betalda av Rudin som av en händelse röstat på honom i provval. Skulle kontraktet också innebära ett kryss på riksdagslistan är det genast allvarligt.Birgitta Wahlman arbetar på det moderatanknutna studieförbundet Medborgarskolan. Hon är chef för en god vän och partikamrat till Fozi Siid, också anställd på Medborgarskolan, som i egenskap av moderat medlemsvärvare i Tensta-Rinkeby varit huvudförklaringen till att medlemstalet i föreningen ökat med nästan 300 procent på ett år.
Tre av varandra oberoende personer, som vill vara anonyma, säger till DN att Fozi Siid värvat medlemmar, framför allt i den somaliska invandrargruppen som han själv ingår i, utan att de behövs betala sina medlemsavgifter.
– Skitsnack. Alla betalar sina egna medlemsavgifter, säger Fozi Siid.
Ärligt talat så är indiciekedjan väldigt lång här. Skulle jag vara journalist skulle jag nog gräva lite djupare innan jag publicerade en så här lång och, kan det ändå tyckas, en smula svag indiciekedja. Det var inte länge sedan (ett par dagar) denne Siid höjdes till skyarna i tidningsartiklar för hans envetna medlemsvärvning i Tensta. Det ÄR lite märkligt att just den somaliska gruppen i Tensta, i så oerhört hög grad just låtit sig värvas till Moderaterna. Jag kan tänka mig att arbetslösheten är tämligen stor i den somaliska enklaven, och moderaterna driver ju som bekant en arbetslinje. Vad är det Moderaterna lovat den somaliska gruppen undrar vi, är det arbete? Det kan knappast vara höjda bidrag i alla fall. DN kompletterar med ytterligare uppgifter i ärendet.
De nya medlemmarna ska sedan ha överlämnat sina valsedlar inför provvalet till medlemsvärvarna. Dessa har sedan, enligt uppgift, kryssat för de namn som ingått i nätverket.
En politiker med insyn i rekryteringsarbetet berättar för Expressen.se att tre av de nu utpekade fuskarna misstänktes för samma sak redan 2006.
Uppgifterna om misstankarna mot de fem tunga moderaterna bekräftades på lördagseftermiddagen av Sverker Eriksson.
- De namnen finns på min lista, säge han till Expressen.se.
Sverker Eriksson har tittat på riksdagsledamotens resultat i de olika valkretsarna i årets provval.
- Min spontana reaktion är att han fått fler röster i Rinkeby-Tensta än i sin egen valkrets. Det kommer naturligtvis att bli en fråga till honom. De här frågorna måste ställas till dem som får avvikande resultat, säger han till Expressen.se.
Att medlemmarna själva inte kryssat sina egna valsedlar är ju absolut inte acceptabelt. Det står ju glasklart att hade det enbart handlat om att Rudin betalat in första avgiften för några nya medlemmar så hade detta aldrig blivit den historia som nu dukas upp. När det sedan visat sig att en av ”kartellens” medlemmar fått fler röster i Tensta än i sin egen valkrets så får man en stark känsla av att något är fel.
Man kan förstå moderaternas frustration, de för en lika generös immigrationspolitik som Socialdemokraterna, men de nya medborgarna röstar nästan mangrant på Socialdemokraterna i alla fall. Alliansregeringen skaffar på sätt och vis röster åt de ”rödgröna” vilket inte kan anses som särskilt smart. Att det finns en annan väg ur detta dilemma verkar inte ha slagit något alliansparti ännu.
Länk DN
Länk SvD
På SvD finns det en spalt där man kan skicka in sina problem till en psykolog för experttips. Ibland är det intressanta problem och psykologen kan understundom komma med tips som för en lekman verkar vettiga. Senaste artikeln i denna spalt fick dock mig att sätta kaffet i vrångstrupen. Rubriken var ”Sonen har rasistiska värderingar”, jag anade genast oråd inför denna rubrik. Vi vet ju inte om ”sonen” har verkliga rasistiska värderingar eller om han är allmänt kritisk till vår immigrations och integrationspolitik. Om denne unge man har verkliga rasistiska värderingar får man förstå att mamman är orolig, dock tror jag inte det förhåller sig så. Så här beskriver den oroliga mamman sin sons ”problem” En av mina söner, han fyller snart 18, uttrycker mycket konservativa och extrema åsikter och värderingar som oroar mig. Det handlar om stark främlingsfientlighet och rent rasistiska värderingar. Det kan även handla om en sådan sak som att kvinnliga präster inte har någon plats i kyrkan.
Ibland ser jag det som ett totalt förakt mot svaghet. En inre rädsla kanske för hans egen svaghet. Jag blir helt mållös när han sätter igång, ibland tror jag att han skämtar. Hans pappa och jag är sekulära, och står för religionsfrihet, åsiktsfrihet, demokrati.
Ja, det är ju hemskt med åsikten att kvinnliga präster inte har i kyrkan att göra, samtidigt är ju mamman själv ateist så man undrar varför hon bryr sig. Konservatism torde vara en helt demokratiskt tillåten åsiktsinriktning, jag är själv konservativ och jag är stolt för det. Det är ändå befriande att höra mamman säga att hon är för åsiktsfrihet, hon kanske skulle taga just detta på lite mer allvar. Vidare så beskriver mamman sonen på detta vis.
Ett av hans argument, som jag har tagit till mig, är att jag som medelålders inte har en aning om hur det ser ut i skolan, på gatorna etcetera. Hur en del invandrarungdomarna struntar i givna regler, hotar andra och är våldsamma. Det är ju rätt, det har jag inte upplevt själv på nära håll, varken under min uppväxt eller nu.
Se där, lite självinsikt. Det kanske är här någonstans problemets kärna finns. Mamman har växt upp med den politiska korrektheten och den förmenta ”snällismen”. Mamman lever ett gott liv långt från problemen och hör till vinnarna i det svenska samhället. Hon har aldrig stiftat bekantskap med avigsidorna i vårt samhälle eller ens känt på den samhälliga nedrustningen. Sedan skriver mamman så här.
Jag undrar om det bara är ett uttryck för en del i hans utveckling, eller om det ligger något mycket djupare och svartare inunder.
Det är inte bara ett uttryck för sonens utveckling kan vi tala om för mamman, utan för hela vårt folk. Ja, det ligger något djupare och svartare bakom sonens åsikter, det svarta är en fullständigt vettlös immigrationspolitik och en integrationspolitik som är ett hån mot alla hederliga samhällsmedborgare. Sedan fäller mamman dessa tänkvärda ord till psykologen.
Ja, vad ska jag göra med den här hemska känslan att vi när en fascist i vår familj? Det låter kanske väl extremt och onyanserat det också, men jag kan faktiskt inte sätta någon annan beskrivning på hans idéer och värderingar. Beror sådana här saker på egen psykologisk otrygghet och svaghet?
Jag är allvarligt oroad över att det inte bara beror på ungdomligt oförstånd.
Nej, det kan rentav röra sig om ungdomligt förstånd. När mamman skriver att hon när en fascist i sin familj om sin egen son får man en fadd smak i munnen. Hur kan en mamma säga så om sin egen son och dessutom skicka in slutsatsen till en rikstidning? Jag börjar allvarligt tro att mamman kan behöva någon seriös terapi. Vi förstår hur hjärntvättat det svenska folket är, all egen tankeförmåga verkar vara utraderad. Den politiska korrektheten är starkare och viktigare än sitt eget kött och blod, det är fruktansvärt.
Vad psykologen svarar kan vi lämna därhän. Man får en stark olustkänsla i kroppen när man läser denna artikel och tänker osökt på det gamla Sovjet där oliktänkande fick effektiv ”psykiatrisk behandling”, vad är skillnaden egentligen? Sverige för en extrem immigrationspolitik jämfört med de allra flesta västerländska nationer, ändå så beskrivs de som har samma åsikter som majoriteten i vår jämförbara omvärld som avvikande och på gränsen till psykiskt rubbade. Vi får hoppas att mamman får facit framför sig någon gång och inser vad hon gjort.
Länk SvD
Gudmundsson skriver en mycket bra krönika om den svenska förmenta godheten. Så här skriver han i sin artikel. På politikområde efter politikområde har den skadliga förmenta välviljan behållit greppet. Den ses inom socialförsäkringssystemen, där överutnyttjande i generositetens namn lett till utslagning och resursbrist. Den finns i skolan, där barn hellre utlämnas till mobbare än underkastas stränga regler. Den återkommer i asylpolitiken, där förbrytare ges uppehälle och mer behövande avvisas. Och inte minst syns den i kriminalpolitiken, där rädslan att inskränka förövarens frihet tillåts överskugga offrets behov.
Att vända detta är ett värdigt politiskt projekt.
Problemet är att om socialförsäkringssystemet tillåts överutnyttjas så får det negativa konsekvenser, mycket allvarliga på sikt. Dessutom är det så att det gärna uppstår situationer där människor i behov av detta system vägras bistånd medan en massa människor får olika bidrag som inte skall ha det. När detta inträffar har all godhet redan försvunnit.
Problemet är att om allt inom skolans värld beskrivs som skolans och lärarnas fel, fast det inte är det, så åtgärdas allvarliga problem aldrig. Samhället tar den bekväma vägen att skylla alla problem på just skolan i stället för att någonsin gå till roten med det onda. Problemet är också att ju ”snällare” lärarna är mot barnen, ju elakare är barnen mot varandra.
Problemet är att ju fler kriminella asylsökande som tillåts stanna, ju fler medborgare blir utsatt för grova brott helt i onödan. Denna politik är kanske det grymmaste sätt man kan tänka sig för att verka ”god”.
Problemet är att ju fler brottslingar som går lösa, ju fler människor blir utsatt för våldsbrott. Man kan tala om att vid en viss gräns måste politikerna själva bära ansvaret för våldsbrott utförda av människor som med allt sunt förnuft borde sitta i fängelse eller blivit avvisade från vårt land.
Den förmenta ”godhet” som våra riksdagsmän så gärna vill lägga i dagen har enbart lett till allvarliga brister i vårt samhälle och gjort hela samhället sämre. Denna ”godhet” har orsakat lidande och hindrat samhällsutvecklingen, den har också gjort samhället otryggare. Förmodligen är det viktiga inte att vara god på riktigt utan att synas god inför väljarna, vilket gjort det hela ännu värre. Vi kan med rätta tala om godhetens tyranni i svensk politik.
Länk Gudmundsson SvD
I en ledare på DN skriver redaktionen att skolorna bör stänga dörren för alla partier eftersom vissa partier som redaktionen kallar extremistiska då får tillträde till skolorna. Förutom att ”extrema” är en godtycklig definition så är det egentligen inte orimligt att skolorna stänger dörren för alla politiska partier. Vad skall de politiska partierna in i skolorna att göra egentligen? Det torde knappast vara frågan om att de partier som har resurser att besöka skolorna kommer dit för att ge en objektiv bild av sin politik. Det är inte heller frågan om att det skulle vara speciellt svårt för intresserade elever att via nätet eller andra forum skaffa sig basala kunskaper om partilivet i vårt land.
Den stora frågan är egentligen hur undervisningen om våra politiska partier går till på landets gymnasieskolor. Landets rikstidningar tar sig friheten att kalla partiers vars politik man inte sympatiserar med för ”extrem” och ”främlingsfientlig”. Den statliga televisionen är något bättre än våra tidningar och privatägda TV-kanaler som t.ex. TV4, därmed inte sagt att den skulle vara opartisk den heller. UR-redaktionen är så tendentiös och partisk att det blir skrattretande. Denna redaktion har t.ex. kallat människosmugglare för ”människohjälpare” det är en partiskhet som måste gränsa till det rent brottsliga.
Om nu våra allmänna medier tillåter sig en sådan partiskhet, vilken partiskhet tillåter då våra skolor sig i sin undervisning? Vi vill helst inte tänka på svaret. Själv har jag gått en högskoleutbildning där vi fick lära oss att det mångkulturella samhället är det enda humana och moderna, samt att en generös immigrationspolitik är kronan på ett humant samhälle. P.g.a. att jag lät undslippa mig vissa åsikter under lektionstid så vägrade läraren inte bara att hälsa på mig i korridoren, hon markerade sin ovilja genom att demonstrativt titta bort samt göra en mycket sur grimas, hur många gymnasieelever står ut med sådana reaktioner från en lärare som dessutom skall sätta betyg?
Tumultet på gymnasieskolan i Värmdö är egentligen en ickefråga, den stora frågan är mycket större och mer allmängiltig. Politiska bedömare står på rad och intygare hur små skillnader det är mellan de nuvarande riksdagspartierna, ingen vågar sticka ut hakan och dra på sig medias vrede. Samtidigt har vi en allt större del av befolkningen som faktiskt inte tycker som ”sjuklövern” de kommer sannolikt aldrig att tycka som de sju systrarna. Ytterst få människor tar steget att vända de nuvarande riksdagspartierna ryggen och sympatisera med ett uppstickarparti, för att sedan läsa DN eller SvD och plötsligt utbrista ”ja men de har ju rätt, mångkultur är förbannat bra!” det är helt enkelt ett mycket osannolikt scenario. Vårt demokratiska system, våra skolor och våra medier måste förhålla sig till det faktum att det politiska landskapet har förändrats och aldrig mer kommer att se ut som det gjorde på 80-talet.
Länk DN
I den sista opinionsmätningen ställdes de två blocken mot varandra i mätningen på ett mycket tydligt sätt. Man fick då också en naturlig orsak till att inte nämna ett visst parti som står och knackar på riksdagens port. Det är en mycket tydlig dualisering av det politiska landskapet i vårt land av våra medier. Allt handlar om de två blocken och ingen behöver nämna ett visst parti som utmärker sig för sin politiska inkorrekthet.
Det verkar alltså som om Hägglunds gnäll vid den senaste partiledardebatten i Agenda och annat liknande gnäll gett ett visst resultat. Hägglund förklarade ju med harm i rösten att SD:s framgångar beror på den massmediala bevakning som partiet erhållit den senaste tiden. Taktiken verkar klar, förtig SD helt och hållet och koncentrera all bevakning på kampen mellan de två blocken. I en svarsbox på DN har läsarna fått svara på vilket parti de tänker rösta på i riskdagsvalet. Stapeln ”annat parti” har när jag läser tidningen fått 16 procent av rösterna. Vi undrar försynt vilka partier som kan rymmas i denna rätt rejäla stapel?
Det står i en fet rubrik så här ”Högerextremister i bråk på skola”. Vi undrar vilka dessa ”högerextremister” var i bråk med? Var det mittenväljare? Eller kanske bråkade de med Socialdemokrater? Det kan väl inte ha varit några extremister av någon annan schattering de var i bråk med? I alla fall nämns AFA (som ju stod för motståndet) inte som extremister utan som ”aktivister”. Man undrar på allvar om det är sönerna till redaktionsmedlemmar som styrde ut sig i svart mundering och gick till angrepp under AFA-flagg, så ensidig är rapporteringen och rubriksättningen. SvD:s rubriksättning var bättre denna dag med ”Tumult på gymnasium”
Bakgrunden är att ND fick tillträde till en gymnasieskola med ett bokbord. Nu skall rektorn gisslas i vår demokrati. En ung gymnasieelev fick stå i Rapport och beskriva hur fel det var med att släppa in sådana extremister på sin skola. Jag har talat med andra gymnasieflickor som under hela sin skoltid varje dag blivit kallade ”svennehora”, dock har inte det rönt några rubriker. Som kuriosa kan nämnas att ND förmodligen ligger till vänster om Socialdemokraterna i ekonomisk politik, för långt till vänster enligt min smak. Det blir som vanligt inte många siffror rätt när våra politiskt korrekta journalister beskriver den verklighet som ligger utanför det Söder (Södermalm) där de allesammans bor och trivs.
Länk DN
Länk SvD
En man har dömts till 10 års fängelse av tingsrätten för ett knivmord på en bekant. Den mördade kamraten fick 12 knivhugg varav 10 livshotande enligt SvD. Dådet skedde i Söderhamn förra året. Så här står det i artikeln. Enligt obduktionen ska 27-åringen fått motta 12 hugg i kroppen varav tio hugg gett livshotande skador.
Mannen döms att betala drygt 80 000 kronor till den dödade mannens närstående.
Tingsrätten avslog dock åklagarens yrkande om att mannen skulle utvisas efter avtjänat straff.
Varför avslog tingsrätten utvisning efter avtjänat straff? Mannen kan inte vara svensk medborgare eftersom åklagaren då aldrig skulle ha yrkat på utvisning. Om den dömde mannen nu gjort sig skyldig till mord och ändå inte blir utvisad, vad skall man då göra sig skyldig till för att utvisas, dubbelmord?
Det är här vi märker att all sans och vett saknas i vårt rättssystem, ett rättsystem som våra politiker har det yttersta ansvaret för. Är man inte svensk medborgare skall man utvisas om man gör sig skyldiga till grova brott. Mord är ett grovt brott oavsett vad tingsrätten tycker. Förståelsen och lojaliteten med vårt rättsystem urholkas och snart har ingen medborgare respekt för rättsystemet längre. Våra politiker undergräver hela systemet i sin outsinliga felriktade humanism.
Länk SvD
Vad gör inte en politiker för att få lite uppmärksamhet? Vi har sett Göran Persson som kossan ”mu”, vi har sett Leijonborg i diverse pratprogram, vi har sett Ingvar Carlsson som rappare , listan kan göras mycket längre. Nu ser vi Gudrun Schyman i programmet Let’s dance . Inte nog med att Schyman kan visa upp sig i själva programmet, sedan skriver tidningarna om hennes tilltag också. I dag står det om Schyman i DN och hennes medverkan i Let’s dance. Schyman blir väldigt välvilligt beskriven i artikeln, så här står det. Gudrun Schyman visar upp sina blåmärken. Det har hon alltid gjort.
Det ryktas att DN ska dra ned på sin personal och friställa, då kan man lämpligtvis börja med den journalist som skrev detta. Vidare så står det så här i artikeln.
Gudrun Schyman har offentligt exponerat sin första förlossning, sin alkoholism och sina kvitton.
Schyman har offentligt visat sin förlossning, det stämmer. När det gäller alkoholismen så var det ju inte så att hon bestämde sig för att öppet gå ut och berätta om den. Schyman var mer eller mindre tvungen att göra detta då situationen blivit ohållbar. Jag såg själv en intervju i SVT med Schyman när hon gick en behandling för sin alkoholism. Schyman var allt annat än öppen om situationen utan var väldigt tillknäppt och besvärad, det var faktiskt mycket tydligt. När det gäller kvittona och sin taxiresa, eller snarare hennes portföljs taxiresa var det ju så att hon blev skamligen avslöjad. Schyman gjorde allt som stod i hennes makt för att dölja det inträffade, samt att bagatellisera det hela. Vidare så står det så här i artikeln.
Det är intressant med medier, säger Gudrun, väldigt mycket har handlat om mina ben, att de anses vara långa och snygga. Det finns inga områden i samhället som är befriade från stereotypa könsroller. Men i ”Let’s dance” är de väldigt tydliga, och därför är de lätta att prata om och leka med. Mannen för men kvinnan måste vara självständig i sina steg för att det ska fungera. Jag blir mer upprörd över löneskillnader än att dansen ser ut som den gör.
Det säger alltså Gudrun Schyman som själv haft en riksdagsmannalön och ändå fifflat med skatter och kvitton. Schyman har de sista decennierna tjänat säkert tre gånger så mycket som mig, ändå har det tydligen inte räckt för henne. Detta är helt enkelt inte trovärdigt. Vad gäller löneskillnaderna mellan män och kvinnor är de mycket små för exakt samma jobb med samma antal tjänsteår, att sedan kvinnodominerade arbeten är lägre betalda än mansdominerade är en annan sak. Till sist så står det så här i artikeln.
Hur är det att vara Fi:s 0,68-procents-Gudrun och inte valmagneten som kunde dra 12 procent av väljarna?
– Visst, valet 2006 fick vi ingen hög röstsiffra, men det var bra stämning i vallokalen. Det kändes som att nu börjar vi! Vi har tusen medlemmar, fler och fler män faktiskt.
Det var inte bara i vallokalen stämningen var god (som om det vore relevant) stämningen var även god på den kongress som föregick valet. För att bevisa det lägger vi ut denna uppmuntrande film från kongressen.
I dag står det om moderaten Mats Rudin i både DN och SvD, dessutom tog SVT:s Rapport upp saken i ett ganska långt inslag. De första uppgifterna talade om att Rudin värvat nya medlemmar och betalat deras första medlemsavgift. Det i sig kan inte betraktas som något avancerat fusk. Medlemsavgifterna betalas in, medlemsansökningarna fylls i på rätt sätt. Det är kanske inte helt OK med detta förfarande men jag har svårt att se det fruktansvärda med enbart detta. Det måste ligga något mer bakom allt detta tänkte jag i morse när artiklarna bara pratade om de inbetalda avgifterna. Snart nog kom uppgifter om att de som fått sina avgifter betalda av Rudin som av en händelse röstat på honom i provval. Skulle kontraktet också innebära ett kryss på riksdagslistan är det genast allvarligt.
