lördag, maj 05, 2007

Asylsökande semestrar i hemlandet medan de väntar på svar

Stötte på denna nyhet hos bloggarna Rakryggad och Jormas SD-blogg, asylsökande som väntar på svar åker alltså hem till sitt ursprungsland medan de väntar på svar från sin ansökan. Hälften eller ännu fler som kommer från norra Irak skall enligt uppgift åka hem i väntan på utslag. Uppgiften kommer från en organisation som heter MFO, förkortningen står för Medborgarnas Flyktingombudsman. Så här står det på deras hemsida om den aktuella uppgiften,

"Någonstans måste väl ändå en gräns gå för svensk blåögdhet? Någonstans måste väl en gräns gå för hur mycket Sverige låter sig utnyttjas och förlöjligas. Har inte den gränsen sedan länge passerats när asylsökande, som hävdar skyddsbehov och påstår sig omöjligt kunna återvända till sitt hemland, reser dit med direktflyg från Stockholm och Köpenhamn? Den rätt till asyl som alltid framhålls som en mänsklig rättighet - vilket den är och bör vara - ska inte få missbrukas på detta sätt. Att Sverige tillåter det är inte acceptabelt, ur vilken synvinkel man än betraktar det hela. Det gör svenskar misstänksamma och mindre benägna att vilja ta emot flyktingar och asylsökande. Dessutom - och det är kanske allvarligast - skadar tilltron till asylprocessen och till alla dem som har asylskäl."

Ord och inga visor, jag får inget grepp om vad det är för en organisation egentligen. Normalt skulle man vänta sig att en organisation med det namnet i Sverige värnar om att alla flyktingar i vanlig ordning skall få en fristad i vårt land. Nu ser det ut som att denna organisation vill göra skillnad på flykting och ekonomiska migranter, detta för att värna rättigheterna för dem som har verkliga flyktingskäl. I MFO:s kommitté ingår personer som Wager, Rojas och Federley, dessutom är Tove Lifvendahl med. Lifvendahl gick ut till allmänheten och bad om bidrag till en jacka för en flykting hon kände, detta samtidigt som hon satt med i Stadsmissionens styrelse där hon sannolikt kunde ha fått hur många jackor som helst. Är de katter eller hermeliner som sitter i denna kommitté?

Andra bloggar om: , ,

fredag, maj 04, 2007

Kravaller i Hovsjö

Ja, det rapporteras om kravaller i stadsdelen Hovsjö i Södertälje. Ett ungdomsgäng har ägnat sig åt vandalism och bilvältning. En tillskyndande polisbil blev utsatt för stenkastning den också. Tidigare har bussar blivit utsatta systematiskt för skadegörelse och stenkastning under körning.

Detta är allvarliga varningssignaler som Sveriges politiker bör ta på största allvar. Att respekten för polisväsendet är noll och respekten för det övriga samhället också närmar sig noll är något som på sikt kan eskalera till flera områden. Det som händer i Hovsjö, Ronna och Rosengård kan sprida sig och visar på allvarliga problem i det svenska samhället. Orsakerna till dessa problem torde vara en släpphänt politik från statsmakterna under lång tid.

Länk SvD

Länk DN

Andra bloggar om: ,

torsdag, maj 03, 2007

Luciabeslutet och Bildtregeringen - en skräckhistoria

En beskrivning av en tidsepok i svensk politik, hämtad från boken Exit Folkhemssverige

Ja, jag hade vissa problem med rubriksättningen på denna artikel, en avskyvärd historia är det förvisso. Historiskt sett har Sverige varit ett utomordentligt homogent samhälle. Under 1800-talet flyttade främst vissa specialister hit som bidrog med kompetens och kunnande. Fram till 50-talet hade vi ingen invandring alls i princip, därefter började vi ta emot arbetskraftsinvandrare. Sverige hade som ett av få länder stått utanför andra världskriget, vår produktionsapparat hade inte blivit söndersmulad i kriget. När andra nationer med möda byggde upp sin infrastruktur igen så ångade vår industri på för fullt. Vi behövde arbetskraft för att till fullo utnyttja vår industriella kapacitet. Statsmakterna hade dock hela tiden tänkt sig att denna arbetskraft med tiden skulle återvända hem, något som aldrig blev officiellt uttalat dock. Assimilationen av den utländska arbetskraften gick dock ganska fort, alla som kom till Sverige hade ju jobb, de kom huvudsakligen från Europa och stod inte så långt ifrån oss kulturellt. Regeringens politik var också den att de som kommer hit skall assimileras, ingen hade andats om något annat vid denna tid.

Vid 70-talets början gick Sverige in i en ekonomisk kris, arbetskraftsinvandrarna blev allt färre. Vårt industrisamhälle fick svårigheter och den långa epoken där hela ekonomin byggde på industrin började ta slut. Vi behövde därmed inte någon arbetskraft utifrån längre, tvärtom vi fick arbetslöshet bland den egna befolkningen i stället. Det var under denna tid, i mitten på sjuttiotalet som arbetskraftsinvandrarna började ersättas av flyktingar i stället.
Fram till mitten av sjuttiotalet ansåg man också att endast politiska flyktingar skulle få en fristad i Sverige. Politisk flykting var i princip det som deklarerades i Genèvekonventionen. Alltfler av dem som sökte sig till vårt land som flyktingar hamnade dock utanför Genèvekonventionens ramar. Så 1980 övertog utlänningslagen definitionen av vad som var att betrakta som flykting. Utlänningslagen såg de som flyktingar vilka var krigstjänstvägrare, de facto-flyktingar och personer som kunnat anföra humanitära skäl. Vi tog också emot s.k. kvotflyktingar.

Under andra hälften av 80-talet började flyktingströmmen komma upp i betydande tal. I "Exit Folkhemssverige" står det på sidan 55.

"Vid mitten av 1980-talet kom en så markant vändning. Enligt Jonas Widgrens [UNHCR] beräkningar ökade strömmen immigranter av alla kategorier till Västeuropa (EU och EFTA) från 915 000 år 1985 till 2 593 000 år 1993."- I verkligheten utgjorde illegala invandrare 20 % av de totala flödena 1985, 44 % 1989 och 1992 hade de nått en topp på 45 % " [Jonas Widgren, A Comparative analysis sid 12 ]

Det var inte bara flyktingströmmarna som ökade lavinartat vid denna tid, också andelen som inte hade egentliga asylskäl ökade, enligt författarna till boken "Exit Folkhemssverige" så innebar detta betydande svårigheter för dem som egentligen hade riktiga asylskäl. Hela asylprocessen blev ett lotteri där även de som hade verkliga asylskäl kunde förlora.

Kulmen nåddes andra halvan av 1989, då hade lika många flyktingar anlänt som under hela år 1988. Sveriges mottagningssystem höll på att kollapsa, det rådde kaos i det svenska mottagningssystemet. Regeringen var tvungen att agera för att undvika totalt kaos. Därför tog den socialdemokratiska regeringen luciadagen den 13e december beslutet att inskränka asylrätten till att enbart gälla konventionsflyktingar. Utöver detta skulle enbart de "de facto-flyktingar" som hade synnerligen starka skyddsbehov tas emot. I "Exit Folkhemssverige" står det på sidan 56,

"Socialdemokraterna slog till bromsarna och markerade tydligt utåt, "att Sverige inte var öppet för vanlig invandring", säger Christina Rogestam och tillägger att "man höjde ribban så att säga". Sveriges signaler uppfattades av adressaterna och de asylsökandes antal sjönk, trots att det externa trycket utifrån mot Europa bestod."

Luciabeslutet hade alltså effekt, främst var det signalerna till omvärlden som hade effekt enligt de initierade vid denna tidpunkt, trycket från flyktingar från olika delar av världen minskade signifikant. Men så hände något som kastade omkull hela den omsvängning som den Socialdemokratiska regeringen gjort. Vid valet 4 oktober 1991 vann de borgerliga partierna och regeringen Bildt tar över makten i Sverige, detta skulle visa sig vara en katastrof. Bakgrunden var den att Folkpartiet under Bengt Westerbergs ledning redan 1983 profilerat sig starkt i flyktingfrågor. Palme hade tidigare inte velat ha med flyktingfrågan inför valrörelserna, han hade "lagt locket på" som en del socialdemokrater sade. Detta medförde att Folkpartiet fick fritt spelrum att profilera sig i flyktingfrågor. Detta tillsammans med den s.k. "Westerbergeffekten" gjorde att Folkpartiet i princip bestämde i flyktingfrågor när den nya regeringen Bildt tog regeringsmakten 1991. Dessutom så blev Westerberg naturligtvis chef för socialdepartementet. Moderaterna och Centerpartiet inom regeringen ville till en början inte genomföra Westerbergs liberala flyktingpolitik. Westerberg hotade då med att spräcka hela regeringen om inte Folkpartiet fick driva sin hjärtefråga. Det skall också sägas att Westerberg till en början fick hårt tryck utifrån att infria sina vallöften. Början till en svekdebatt började ta form om Folkpartiets vallöften i flyktingfrågan. För att inte spräcka den nya borgerliga regeringen gav så till slut Bildt med sig och gick med på Westerbergs "öppna dörren" politik. Följden blev en flyktingström som saknade motstycke i Svensk och Europeisk historia.

Chefen för invandrarverket, Christina Rogestam, såg att verkets resurser inte på långa vägar räckte till. Rogestam påtalade gång på gång för regeringen att situationen höll på att bli ohållbar, hon stundom vädjade, stundom hotade den nya regeringen att införa striktare regler, att införa visumtvång eller återinföra det s.k. Luciabeslutet. Den nonchalans som Bildtregeringen uppvisade saknar också motstycke i historien. Läser man i boken "Exit Folkhemssverige” från sidan 62 till sidan 80 så läser man om den svartaste perioden i Sveriges historia, krigen inräknade. Den nonchalans och totala inkompetens som regeringen med Westerberg och Friggebo uppvisar påminner mer om en Helan och Halvan film. Christina Rogestam skall ha all heder åt det hästjobb hon utförde för att bringa ordning i det totala kaos som regeringen skapade. Till slut orkade inte ens Rogestam mera utan sade upp sig från sitt jobb. Det borde ha varit regeringen med Westerberg och Friggebo i spetsen som sagt upp sig. Den skada som denna regering och Westerberg ställde till med lever vi med ännu i dag, de har fortfarande ett tungt ansvar på sina axlar. Bildt borde inte ställas till svars för sina styrelseposter eller de aktier han innehar, utan för den mörkaste perioden i svensk demokrati, när han var statsminister och öppnade dörrarna för en fullständigt ohämmad flyktingström.

Pådrivande för denna politik var ändå Folkpartiet och dess representant, Bengt Westerberg som profilerat sig som ett parti med en "generös flyktingpolitik" på sin agenda. Hur såg då den demokratiska bas ut som stödde denna "generösa politik" som fick sådana signifikanta följder? Så här står det i "Exit Folkhemssverige" på sidan 66,

"En klar majoritet av det svenska folket var emot generositeten. I en SIFO-undersökning gjord i maj 1990 frågades om Sverige skulle ta emot lika många flyktingar som man redan gjorde, ta emot fler, färre eller inga alls (SIFO OPINION AB Telefonintervjuer 28 – 31 maj 1990). Det visade sig att 54 % av svenskarna tyckte att man borde ta emot färre flyktingar och 13 % att man inte skulle ta emot några alls, alltså 67 % negativa.

Folkpartiets sympatisörer var inte så mycket generösare: 59 % av dem ville ta emot färre flyktingar i Sverige och 6 % inga alls. Det betydde alltså att en rejäl majoritet, 65 %, av Folkpartiets sympatisörer ett drygt år före valet 1991 var motståndare till den generösa flyktingpolitik partiets ledare på riksplanet förespråkade och så småningom skulle sätta som absolut villkor för sin medverkan i regeringen. Den diskrepansen i åsikter kan möjligen vara en förklaring till att ett betydande antal väljare lämnade Folkpartiet. I valet 1988 fick partiet 12,2 % av rösterna och 1991 hade siffran alltså sjunkigt till 9,1 %. En smal maktbas kan tyckas.

Det var således ett ytterst begränsat antal personer i toppen av ett parti med stöd av mindre än en tiondel av väljarna, som, mot viljan hos en majoritet av det svenska folket, de övriga partierna och de egna sympatisörerna, öppnade Sveriges dörrar på vid gavel både för världens verkliga flyktingar och dess ekonomiska migranter"

Detta visar hur odemokratiskt Folkpartiet och Westerberg agerade var under de ödesdigra åren. Desto märkligare när de sedan själva går ut och anklagar andra grupper för att vara "odemokratiska". Detta visar också brister i vårt parlamentariska demokratiska system. Vi vet, i alla fall inte jag, om något bättre system eller styrelseskick. För att demokratin skall fungera tillfredsställande krävs att alla aktörer i samhället tar sitt demokratiska ansvar. Massmedia har enligt mitt förmenande (och också författarna i "Exit Folkhemssverige") inte tagit sitt ansvar. Tidningar och TV har drivit en linje i vissa frågor som gjorde Folkpartiets agerande möjligt, detta satte de demokratiska funktionerna i vårt samhälle ur spel. Dessutom skiljer sig riksdagsmännens åsikter markant från majoritetsbefolkningens i vissa frågor, detta blev tydligt vid folkomröstningen angående införandet av ny valuta i vårt land. Som en del politiker så ofta säger, - demokratin måste erövras på nytt varje dag, just detta misslyckades vi med mycket grovt under de ödesdigra åren i början på nittiotalet. Tagna beslut, hur tokiga och skadliga de än var, kan inte göras ogjorda, låt oss i stället lära oss av de ödesdigra misstag som gjordes av både den socialdemokratiska och borgerliga regeringen under denna tidsepok.

Andra bloggar om: , , , ,

onsdag, maj 02, 2007

JK skall granska krogvakterna?!

Vi har allvarliga problem i vårt land vad gäller rättssäkerhet. Vi har kriminella ligor som ägnar sig åt organiserad brottslighet, de utsätter eventuella vittnen för hot och någon gång våld för att hindra dem att vittna. Detta med hot av vittnen förekommer nu också bland ungdomar som gjort sig skyldiga till brott och där andra ungdomar skall vittna, de flesta vågar inte ställa upp. Hela rättssamhället är hotad i en förlängning, detta är mycket oroväckande. Vi har ökande internationell brottslighet som en följd av de alltmer öppna gränserna. Vi har en del politiskt våld och hot i vårt land. Vad väljer justitiekansler Göran Lambertz att göra? Jo, han tänker granska krogvakterna i storstäderna. Denna mediekåta pajas med juristutbildning, varför blev han inte programledare i TV?

Ett mönster börjar skönjas, Lambertz vill ägna sig åt det som gör att han hörs och syns mest, skit i vad som är viktigt eller vad som hotar vår rättsstat, här gäller maximal medieexponering. Varför Lambertz går du ut i DN-debatt och deklarerar ditt åtagande? Jag bryr mig inte, jag bryr mig inte att SSU-ordföranden råkade i bråk med en vakt, och att hon anser sig orättvist behandlad, det jag som medborgare bryr mig om är att vittnesskyddet fungerar så folk vågar vittna. Ditt sätt att prioritera upphör aldrig att förvåna.

En sak skall säga till Lambertz fördel dock, han arbetar ibland mycket snabbt. När jag anmälde Joanna Rytel för hets mot folkgrupp efter en artikel i Expressen så avslog han anmälan efter två dagar, snabbt jobbat Lambertz. Jag hoppas du arbetar lika snabbt med krogvakterna.

Länk DN

Andra bloggar om: ,

tisdag, maj 01, 2007

Vart är Hyresgästföreningen på väg?

Slöläste lite på Hyresgästföreningens hemsida, då upptäcker jag plötsligt något som kallas "Samling mot diskriminering, segregation och rasism", jag är ju inte för diskriminering eller rasism såklart men i dessa dagar blir man ju lite misstänksam då dessa begrepp används lite hur som helst och som politiska slagträn mest. Så här står det på Hyresgästföreningens hemsida,

" Syftet var att lyfta frågor om diskriminering, segregation och rasism till den politiska agendan på ett mer påtagligt och konsekvent sätt men också att hitta en gemensam plattform för ett fortsatt arbete i de egna organisationerna, Charta 06, se bilaga."

Det fanns ingen bilaga så jag letar upp "Charta 06" i alla fall. Där står det bl.a.

"Utbilda om rasism, diskriminering och kolonialism, särskilt den svenska rasismens och diskrimineringens historia"

Låter lite väl likt något som Masoud Kamali spottat fram, jag klickar vidare på hemsidan, då hittar jag namnen på deltagarna, där finns förutom Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen också namn som Masoud Kamali (mycket riktigt), America Vera Zavala, författare och debattör och Mehmet Kaplan, Sveriges Muslimska Råd. Bland organisationerna som är med på tåget finns, Gringo, Zanyar Adami, Kurdiska Riksförbundet, Centrum mot Rasism, Sveriges Muslimska Råd samt Iranska Riksförbundet.

Nåväl, det hela mynnade ut i ett upprop, detta finns här. Jag orkade inte ens läsa hela uppropet, jag kollade till slut bara vilka som undertecknat uppropet, dröm om min förvåning när jag såg Tobias Hübinette bland undertecknarna, jag trodde han satt inne för mordbrand. Har de verkligen besökt fängelset för att få hans namnteckning?

Hyresgästföreningen skall ta tillvara sina medlemmars intresse, inget annat. Jag betalar varje månad 75 kronor för att de skall göra just det. När jag väl behövde deras hjälp, med en oriktig städräkning vid en flytt, så fick jag ingen hjälp. I stället ägnar de sig åt sådant här som beskrivits i denna artikel. Jag tror det är dags att gå ur denna förening som verkar ha spårat ur rejält.

Andra bloggar om: , ,

Politiskt våld i Sverige – Anno 2007

Ja, finns det politiskt våld i Sverige i dag, eller är det något som bara hör hemma i Colombia eller Irak? Visst finns detta våld även i Sverige, SvD publicerar i dag en artikel där Sahlin sägs vara hotad av högerextremister NSF (nationalsocialistisk front) inför sitt första majtal. Detta är ju oacceptabelt i en demokrati och borde straffas hårt. Vi får se i dag hur det går, jag tror personligen att det inte blir så mycket av detta våld. Annat politiskt våld är dock media inte lika snabba att synliggöra redan innan det inträffat. SD har regelbundet utsatts för politiskt våld vid sina möten runt om i landet, det har systematiskt förföljts av organisationer som AFA. Denna organisation har sedan skrutit om sina våldsaktioner på sin hemsida. Varken Freivalds eller någon annan från det politiska etablissemanget har funderat på att stänga deras hemsida. När det gäller politiskt våld från AFA så har Sahlin själv varit en del av det politiska etablissemang som implicit legitimerat detta uppifrån. Så här står det i boken "Exit Folkhemssverige",

"På hög politisk nivå har länge etiketten "främlingsfientlig" delats ut generöst, varefter man utan att diskutera med de "främlingsfientliga" förklarat att de skall bekämpas med alla medel (t.ex. Schori riksdagen 21 maj 97) I den atmosfären har grupper som AFA känt acceptans uppifrån för att i sina aktioner inte bara störa utan även ta till järnrören. I valrörelsen har de och andra likasinnade misshandlat "främlingsfientliga", som delat ut sitt valmaterial."

Nu har inte SD riktigt samma skydd som den socialdemokratiske partiledaren, de får inte heller samma uppbackning och publicitet som henne heller. Naturligtvis tar alla demokratiskt sinnade personer bestämt avstånd från allt politiskt våld, vem det än drabbar. Även Sahlin skall få hålla sitt förstamajtal utan att få sina demokratiska rättigheter naggade i kanten.

Länk SvD

Andra bloggar om: ,

måndag, april 30, 2007

RSS-flöden

Nu finns det moderna saker som s.k. RSS-flöden. Man kan hålla koll på alla nyheter som tidningarna spottar ut. Vill man kolla de senaste nyheterna från SvD t.ex. så klickar man på SvD-inrikes eller SvD-toppnyheter. Jag själv har en RSS-läsare som heter Feedreader.
Där lägger jag bara in RSS-koden så trillar nyheterna in. Det går sannolikt lika bra att lägga in koden i Firefox eller Explorer, klickar ni så skall ni få hem RSS-flöderna i era webbläsare. man kan också lägga in RSS-flöden från vissa bloggar, man klickar längst upp till höger i adressfältet så kan man lägga in dessa flöden, då får man ett meddelande när det kommer en ny artikel. Det finns en annan mycket viktig funktion med dessa flöden, man kan via portalen Bloggar.se
se vilka som skriver t.ex. om Sverigedemokraterna, vill man hålla koll på blogginlägg om som handlar om detta så klickar man här, sedan skriver man in sin E-postadress i fältet samt klickar på knappen "Fixa ett RSS-flöde". Då får man besked om alla nya artiklar om Sverigedemokraterna vilket kan vara kul och nyttigt.

Nog av Mankells Wallander

Ja, jag har fått nog av Mankell och hans Wallander efter att ha sett lite av avsnittet "Bröderna" i kväll. Historierna är väl förutsägbara, samma tema hela tiden. Det är alltid någon etnisk svensk som i slutändan visar sig vara den grymma skurken. Den vanligtvis utomeuropeiske huvudrollspersonen är enligt lagens bokstav också en lagbrytare, men moralisk sett är han något av en hjälte som reagerar på orättvisor som begåtts av den eller de etniska svenskar som är med i handlingen. Jag skulle inte ha sagt någonting om handlingen såg ut på detta vis i en historia eller bok, nu är det ett mönster som upprepas hela tiden. Vi kan gissa handlingen redan när huvudpersonerna är presenterade, den vite mannen har gjort något hemskt för tjugo år sedan som han får sota för när den färgade mannens hämndbegär inte går att kontrollera längre. Från början ser den färgade mannen ut som en skurk men när historien rullas upp står han ändå där som den moraliska segraren. Snälla Mankell, har fantasin fullständigt tagit slut?

Historierna är inte speciellt realistiska heller, i "Danslärarens återkomst" så agerar en pensionerad möbelsnickare med ansenlig ålder som den värsta kommandosoldat, detta fast han enligt historien inte gjort någon militärtjänstgöring eller annan vapenutbildning. Bara att bo i tält en vecka skulle knäcka de flesta svenska pensionärer, att dessutom agera som en spetsnaz-soldat är fullkomligt orealistiskt för alla pensionärer. Vad vet Mankell om det, han är egentligen inte riktigt hemma i verkligheten börjar jag misstänka, inte i den svenska verkligheten i alla fall.

I boken "Exit Folkhemssverige" står det hur de politiska och kulturella eliterna slagit ihop sina påsar för att skönmåla de senaste decenniernas immigrationspolitik, var Mankell hör hemma är inte så svårt att lista ut, ett tips, han hör inte till den politiska eliten. I flera av Mankells böcker så debatterar också Wallander med bl.a. sin chef om flyktingpolitiken, Wallander menar, om vi skall generalisera lite, att alla har rätt att söka lyckan var de vill. Det är väl dags att uppmärksamma var Mankell står politiskt tycker jag, hans böcker och TV-serier konsumeras av ett stort antal människor. Det skall sägas att Mankell också skrivit riktigt bra böcker, i alla fall en, nämligen "Tigerns öga". Där var också skurken en vit man bland oskyldiga svarta afrikaner, det var dock lite mer lättsmält i den berättelsen som där målades upp. Nåväl, jag har i alla fall läst min sista bok av Mankell, trots att jag gillar en god deckare en regnig sommardag.

Andra bloggar om:


söndag, april 29, 2007

Irakier skall lockas att återvända

Först tyckte jag förslaget såg bra ut, Irakier som fått asyl här skall ändå lockas att återvända hem till sitt land med en rejäl starthjälp. Det skulle vara bra både för Sverige och Irak, Sverige kan inte ta emot fler asylsökande och Irak behöver sina utbildade medborgare. Sedan läste jag artikel en gång till, inte bara skummade vissa meningar som jag gjorde första gången, då förstod jag. Det är Irakier som fått AVSLAG på sin asylansökan som skall lockas tillbaka. Obegripligt! Fullständigt obegripligt, de skall väl helt enkelt bara åka tillbaka med första bästa plan, hur tänker regeringen här? Skall våra skattepengar gå till bidrag för att locka tillbaka personer till deras hemländer när de fått avslag på sin asylansökan? Phu, jag tar mig för pannan, det är värre än de tokigheter den Socialdemokratiska regeringen hittade på. Den borgerliga alliansregeringen har dessutom uttalat sig mot en bidragslinje i politiken, här inför de ett helt obegripligt bidrag som är fullständigt vansinnigt.

Det står så här i SvD, "Enligt TT innebär avtalet att Migrationsverket betalar 23000 kronor per person till Agef som står för lönen det första året.", 23000 kronor för varje person som fått avslag på sin asylansökan, detta av svenska skattepengar. Tankar går till Bildtregeringen som öste pengar över flyktingorganisationen i vårt land under en tid när landet förblödde ekonomiskt, skall denna regering börja likadant? Jag får mycket onda aningar, regeringen visar ingen som helst principfasthet när det gäller dessa frågor, de har ingen känsla för vilka signaler de sänder ut varken i vårt land eller i omvärlden. Det är ju så enkelt, får man avslag på sin asylansökan skall man åka hem igen, eller försöka i något annat land, det skall inte behöva några mutor för det.

Länk SvD

Andra bloggar om: