Nu har Jenny Bengtsson, ordförande för
restaurang och hotellfacket, blivit utsatt för hot (och hat
tydligen), kommenterat i dagens SvD.
Två händelser är polisanmälda och de är säkert verkliga hot. I
övrigt har vi ingen aning om hur många hot Bengtsson erhållit,
inte efter den mediekampanj som följde efter att Mazetti skrivit en
rätt provocerande krönika i ICA-kuriren [ICA-Kuriren,
13-01-02 Svårt
att finna en riktig ”svensk”]
där media basunerade ut att kommentarerna innehöll massvis med hat
och hot. Jag läste i alla fall 250 kommentarer, där de flesta
kritiska kommentarer höll en hövligare ton än den artikel de
kritiserade. Något hot hittade jag inte alls, men kan ha förekommit
i de över tusen kommentarer som publicerades (kommentarerna skall
ligga uppe på nätet). I vilket fall så gav media en mycket skev
bild av Mazettis artikel och reaktionerna på denna. Vilket är
själva poängen, i ett makroperspektiv. Media har satt i system att
skildra en sida av verkligheten, men inte den andra. Ja, en hel del
krönikörer har på sistone belyst ”hatet från vänster”,
vilket är bra.
Låt
mig för säkerhets skull med skärpa påtala, alla hot (och även
oartikulerat hat) är både förkastligt, många gånger olagligt och
definitivt kontraproduktivt. Därför uppmanar jag alla som är
aktiva på sociala forum att låta bli detta. Skaffa en sandsäck att
slå på i stället och skriv inte saker i affekt. Det är lättare
sagt en gjort men följ regeln i alla fall.
Ingela
Edlund. Andra vice ordförande LO, har i SvD skrivit en artikel om
hoten mot Bengtsson, en artikel som andas en del ren politisk
propaganda. Edlund och Ella Niia skriver att de är oroliga inför
den fortsatta valrörelsen. De är inte ensamma om den oron. Många
SD-medlemmar har till mig vittnat om en oro inför valrörelsen, och
om hur media skall agera den sista månaden innan valet. Minnen från
förra valrörelsen 2010 förskräcker. Edlund och Niia skriver inte
bara om hot mot Bengtsson, utan även om ”hat” riktat mot henne.
Nu har Bengtsson uttryckt en del hat själv, vilket de självklart
förbigår med tystnad. Nej, att Bengtsson gett uttryck för hat är
ingen anledning till att hon skall bli hotad. Men när de nu inte
bara nämner hot i artikeln, utan även hat , blir detta relevant att
bemöta.
I
själva verket uppträdde Bengtsson så provokativt så man nästan
misstänker en bakomliggande strategi bakom det hela. När man märker
att någon uppträder avsiktligt provokativt, gå inte i fällan och
svara med samma mynt. Gör vänstertrollen besvikna med att
fullständigt ignorera dem i stället. Det är ganska självklart att
om någon uppträder maximalt provokativt, så VILL de ha kraftiga
motreaktioner, om de nu planerar ännu en artikel eller vad syftet nu
kan vara. Snälla -IGNORERA! Annars spelar ni dem rätt i händerna.
Så
här skriver författarna i artikeln.
Hoten mot fackligt förtroendevalda som försvarar den grundläggande principen om alla människors lika värde är helt oacceptabla.
Ja,
Bengtsson försvarar ”allas lika värde” på ett mycket mustigt
sätt må man säga. Som denna länk visar.
Dessutom
kan man undra hur många av hennes uttalande verkligen går ihop med
”allas lika värde”
Vidare
i artikel skriver Edlund följande:
En av LO:s viktigaste utgångspunkter är principen om alla människors lika värde och rätt
Författarna
nämner detta om ”allas lika värde” inte mindre än fem gånger
i artikeln. Men samtidigt skriver de fackliga företrädarna
följande:
När
det i juli startades en debatt om huruvida fackliga förtroendeuppdrag
går att förena med medlemskap i Sverigedemokraterna, klargjorde
flera LO-förbund sin ståndpunkt. Eftersom antirasismen är en
central del av vårt fackliga engagemang, är en sådan kombination
inte godtagbar;
Man
får alltså inte vara medlem i SD om man skall ha fackligt
förtroende uppdrag inom facket, men samtidigt skall alltså alla
vara ”lika mycket värda”. Två tolkningar är möjliga, den
första är följande.
- Man får inte ha förtroendeuppdrag i facket, men är fortfarande lika mycket värd.
I
detta fall så urholkas ”allas lika värde rejält”. Vilka fler
uppdrag och vilka fler specialregler skall gälla vissa personer,
fast man ändå kan anses ”lika värd”.
- Alla är lika mycket värda, förutom sverigedemokrater.
Detta
blir i förlängningen också problematiskt. Om man nu är mindre
värd bara för att man har åsikter om immigrationspolitiken (i
samsyn med övriga Europa dessutom), vilka fler åsikter kommer i
framtiden att göra någon mindre värd? Är nazister, fascister
mindre värda? Moderater och folkpartister, exakt när blir de också
mindre värda? När de uttrycker synpunkter om Mellanösternkonflikten
kanske? Vi har sett tendenser åt det hållet (se Löfvéns
Facebook-uppdatering Mellanöstern-konflikten t.ex.).
Vad
det hela nog handlar rätt mycket om avslöjar författarna i sitt
sista stycke, där skriver de följande:
Vid valet den 14 september har vi alla möjlighet att säga ifrån mot hot och antidemokratiska yttringar, genom att välja parti och företrädare till Sveriges riksdag som också står upp för allas lika värde och ett demokratiskt samhälle.
Ja,
det är val den 14 september och det överskuggar nog tjafs på våra
sociala forum, ärligt talat. Det handlar om makt, mandat och pengar,
bland annat. Slutligen, - är inte demokrati när alla tycker lika
och klappar varandras ryggar när debattstudion slår av kameran.
Demokrati är svårt och kämpigt. Demokrati är när jag får ha en
annan åsikt om Sveriges immigrationspolitik än Ingela Edlund och
LO, och när de får ha en annan åsikt i frågan än undertecknad,
på samma villkor. Exakt det är demokrati. Så vem är mest demokrat
och vem är minst demokrat?
