I en DN-intervju förklarar Reinfeldt att M valt rätt väg i asylpolitiken. T.o.m. rubriken påtalar att M och Reinfeldt valt den rätta vägen, även om rubriken som bekant sätts av redaktionen. I brödtexten kan vi sedan läsa om alla problem och alla misslyckanden som vår asylpolitik för med sig. Det är arbetslöshet, misslyckad skolgång och utanförskap. Så vad exakt pekar på att Reinfeldt valt rätt väg rent konkret? Ingenting, allt pekar enligt enklare logik på motsatsen.
På något dunkelt sätt vill Reinfeldt framstå som en hjälte i artikeln. Han har valt den "rätta vägen" trots att allt pekar på motsatsen och att allt fler väljare blir tveksamma till den förda politiken. Så här säger Reinfeldt i artikeln när han får frågan varför så många andra EU-länder inte praktiserar Sveriges generösa asylpolitik.
Därför att den politiska viljan saknas. Och för att det finns ett stort folkligt motstånd i delar av Europa.
Smaka på den meningen ett ögonblick. Både folket och politikerna är alltså emot den asylpolitik Reinfeldt står för. Men enligt den svenska retoriken är ju dessa EU-länder med sina regeringar rasister och främlingsfientliga. Det kan ju knappast vara så att inom Sveriges gränser är man rasist om man förespråkar en stringent asylpolitik, men inte utanför våra gränser.
Så här står det vidare i artikeln när Reinfeldt intervjuas.
39 procent av alla icke EU-medborgare som i år fått uppehållstillstånd för arbete ska utföra jobb som inte kräver någon särskild utbildning. Varför får 539 icke EU-medborgare uppehållstillstånd för att komma hit och städa när arbetslösheten redan är så hög?
– Det finns andra länder som har poängsystem för vem som får arbetskraftinvandra och som kräver höga utbildningar. Jag tycker att det finns en poäng med att vi gör det möjligt för människor från väsentligt fattigare förhållanden att få ett jobb i ett högutvecklat land.
Det finns enligt Reinfeldt en poäng med att importera arbetskraft för arbeten som någon arbetslös inom landet skulle kunna ta, men vad är denna poäng då? Tror någon att man löser några problem i fattigare länder så saknar man den mest grundläggande logiska tankeförmåga. Längre ned i artikeln talar Reinfeldt om att somalier och afghaner har mycket svårt att erhålla någotsånär kvalificerade arbeten. Därefter pratar han om RUT och ROT. Misstanken tar fart att Reinfeldt helt enkelt importera hushållshjälp för sina grannar i Täby och annorstädes. Samtidigt kan han demonstrera hur mångkulturell och human han i själva verket är. Frågan är hur länge väljarna sväljer denna retorik.
Länk DN Reinfeldt
Ny mellanstatlig finanspakt
Angela Merkel och Nicolas Sarkozy var påtagligt nöjda efter nattliga överläggningar där det beslutades om en ny finanspakt mellan i första hand eurostater, men även länder som inte anslutit sig till det gemensamma valutasamarbetet kan bli medlemmar i den nya finanspakten.
Att denna finanspakt är ett utslag av överstatlighet råder det ingen tvekan om. De nationer som ingår i samarbetet kommer att vara hårt bakbundna av gemensamma regler och handlingsutrymmet kommer att beskäras avsevärt för enskilda parlament. Flera nationer har också deklarerat tveksamhet inför detta samarbete. Att hela finanspakten är ett desperat försök att rädda euron tycks inte ha uppmärksammats av vår egen dagstidning DN som gråter rena krokodiltårar för att Reinfeldt gett uttryck för att Sverige inte kommer att delta i samarbetet. Det torde vara uppenbart för även den mest infantile betraktare att Reinfeldt vill vara med i "de stora grabbarnas klubb" men att svenska väljare skulle straffa ett sådant tilltag mycket hårt. Så här skriver DN:s ledarredaktion.
Kan Irland gå med på allt detta utan att hålla folkomröstning? Kommer Finland att acceptera att vetorätten tas bort för beslut om utbetalningar av nya krislån?
Det viktiga är enligt ledarredaktionen att det inte hålls några folkomröstningar. De demokratiska principerna kan vi i sådana här lägen lämna bakom oss. Det återstår en lång rad problem och hinder innan denna pakt kan sjösättas. Vilka nationer som väljer att ingå i samarbetet är i dag höljt i dunkel. Ledarredaktionens artikel är glasklar. Det är viktigare att få vara med att bestämma i de olika forum där besluten tas än att ta hänsyn till vad folk i gemen tycker. Ja det verkar t.o.m. vara viktigare att få frottera sig med europeiska politiker än att det går bra för svensk ekonomi. Tänk så många intressanta artiklar det kunde bli för DN om Sverige tilläts vara med i den inre Europeiska klubben.
Länk DN samarbete
Länk DN ledarredaktion
Jag snubblade av en händelse över detta tal av Mona Sahlin som hon höll i plenissalen 3 november.
Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag var i Malmö i torsdags. Jag blev både berörd och upprörd. Det fanns familjer i Malmö som inte vågade lägga sina barn i deras sängar av rädsla för att de ska bli skjutna. Det finns kvinnor och män i Malmö som fruktar för sina liv när de går till jobbet eller till affären.
Jag mötte lärare på Hermodsdalsskolan som berättade hur de får börja dagarna i skolan med att tala med barnen om deras upplevelser av att deras föräldrar är rädda. Jag mötte närpolisen och tullen för att höra hur deras situation ser ut och höra vad vi kan göra för att underlätta för dem att agera.
Samhället måste reagera. Det är vårt ansvar som ledamöter av denna riksdag och som vår regering. Då håller det inte att skicka integrationsministern att besöka en boxningsklubb. Vad som händer i Malmö är inte en fråga om integration. Det är just därför en fråga för oss alla i riksdag och regering.
Här kan man för en gångs skull hålla med Sahlin, det håller inte med ett besök på en boxningsklubb för att känna sig nöjd med sina åtaganden. Man kanske förnimmer en känska för dramatik hos vår f.d. partiledare. Hur mödrarna tänker när de inte vågar läga sina barn går logiskt inte riktigt ihop. Finns det några förslag från Sahlin eller S för hur vi skall underlätta tullens arbete? Jag tror att SD kommer att bifalla alla konstruktiva motioner åt det hållet. Men som sagt, prat och verkstad är två olika saker.
Länk Riksdagens hemsida Sahlins tal
I SvD står det att nätet är det enda som kan hota Putins makt. Utan att gnälla kan man inte låta bli att dra vissa paralleller till Sverige, även om klimatet naturligtvis är ett par snäpp hårdare i Ryssland. Lägg ihop de sju mångkulturella partierna i Sverige så har vi Rysslands "Enade Ryssland". Rent politiskt är Ryssland en spegelbild av Sverige. Enade Ryssland är nationalistiskt och företrädarna försvarar Ryssland intressen hårt. I Sverige finns det bara ett parti som försvarar Sveriges intressen, de sju systrarna ignorerar svenska intressen för att frottera sig med EU-dignitärer. Så här står det i SvD-artikeln.
Aldrig tidigare har jag mött så många som öppet talat om sitt missnöje som den gångna veckan i Moskva. Både rädsla och respekt tycks ha försvunnit och det är ett hälsotecken.
Här är det ännu inte så många som öppet luftar sitt missnöje, men det blir fler och fler. Rädsla och respekt finns fortfarande i vårt land, men det börjar sakta släppa.
Länk SvD
Nu börjar antalet artiklar på denna hemsida om arbetskraftsinvandringen stiga till tröttsamma nivåer. Vi tar ändå och bemöter en DN-artikel som höjer invandringens ekonomiska fördelar till skyarna, detta utan att en motsvarande kritisk artikel publicerats. Återigen ser vi en påfallande ensidighet i mediernas rapportering och åsiktspresentation. Denna ensidighet tar sig i immigrationsfrågan sådana uttryck så det för tankarna till Ryssland och Putins mediestrategier.
Artikeln signerad Lasse Granestrand påpekar att varje dag går 600 000 utrikes födda till arbetet varje dag, utan dem så skulle Sverige stanna. Ja det stämmer självklart. Det är ju en process som skett över tid där utrikes födda naturligtvis fått arbete och där hela ekonomin också utökats i och med invandringen. Nu har Sveriges valmanskår aldrig gett sitt godkännande till denna långsiktiga utveckling, vilket skulle ha varit demokratiskt hygieniskt. Dessutom så är det inget parti i dag som föreslår att dessa 600 000 skall åka hem igen, i den mån de har något annat hem. Vem argumenterar tidningen och allianspartierna emot? Jämförelsen skulle i stället varit en långsiktig utveckling med en mer restriktiv immigrationspolitik ställd mot dagens utveckling.
Åkesson framförde också argumentet i ett nyhetsprogram att statistiken ljuger en hel del. Även de som endast arbetar en enda timme per vecka är medtagna i denna statistik. Dessutom har jag själv varit inne på pizzerior där personalstyrkan varit så överdimensionerad att de anställda utgör ett hinder för effektivt arbete. Till det skall läggas att vi nu har uppemot 400 000 arbetslösa i vårt land. Vi har högskoleutbildade ungdomar som inte får ett vettigt arbete. Skall vi i detta läge importera ännu mer arbetskraft?
Artikelförfattaren tar upp läkarbristen i vårt land som ett exempel på nödvändig import av arbetskraft. Nu är det så att denna brist till stor del är självförvållad då Läkarförbundet genom intensivt lobbande lyckades lura tillräckligt många politiker att skära ned antalet medicinska utbildningsplatser. Dessutom är det förenat med språksvårigheter att anställa utländska läkare som inte till fullo lärt sig det svenska språket. I Malmö skickade man för några år sedan hem danska läkare då ingen förstod vad de hade i blodtryck efter läkarbesöket. Man benämner ju tal lite annorlunda i Danmark. En intressant synpunkt i frågan kommer från Andreas Larsson som skriver så här på Newsmill.
Ett exempel på dålig tillväxt är den som skapas av en växande befolkning, något som många politiker tyvärr fortfarande förespråkar. Centerpartiet är inget undantag, i deras integrationsprogram "Välkommen till nybyggarlandet" från partistämman i Åre kan man läsa om hur de förespråkar en storsatsning på arbetskraftsinvandring och hur Sverige idag skulle kunnat ha en befolkning på 40 miljoner om vi drivit samma migrationspolitik som Kanada.
Att en tillväxt enbart byggd på en ökande befolkning inte är någon lösning på något problem är självklart. Ett ytterligare problem är att tillväxten nästan enbart koncentrerar sig till storstäderna. I Stockholm klarar inte kollektivtrafiken av den mängd människor som nu finns i området. Det finns inga bostäder för fler människor och utvecklingen hämmas av en massa flaskhalsar. Bygger man bort bostadsbristen minskar livskvaliteten avsevärt då Stockholmare i generationer lärt sig att uppskatta sin gröna stad med stora grönskande ytor. Detta är något som redan naggats i kanten rejält. Skulle Sverige bli en nation med 40 miljoner människor är det inte samma land som i dag. En nation som vi tar för given med stora naturvärden där vi inte varje sekund behöver trängas. En sådan i grunden omvälvande samhällsomvandling måste människor få information om, samt rösta om i allmänna demokratiska val. Det vi nu kan göra är att låta bli att rösta på Centern och Annie Lööf.
Länk DN
Länk Newsmill
