Granskningsnämnden friade ”Existens”

Existens hette ett program som gick under våren/vintern i år. Programmet tog upp olika samhällsfrågor och existentiella frågor, en flitigt anlitad gäst var förre ärkebiskopen K.G. Hammar.

Ett program sändes i början av mars där de tog upp frågan om den s.k. publiceringen av Mohammedbilderna. Jag och flera med mig anmälde programmet för partiskhet. Vi ansåg att man naturligtvis inte kan vara millimeterrättvis när man tar upp olika vinklar av samhällsfrågor, men att detta program gick över gränsen för det anständiga i en demokrati med yttrandefrihet och åsiktsfrihet där den statliga televisionen skall sträva efter något minimum av opartiskhet.

Det vi bl.a. reagerade mot var att tre muslimska flickor oemotsagda fick ge sin syn på publiceringen av karikatyrerna, de ansåg inte förvånande att de var en grov, medveten förolämpning av den muslimska värden och borde straffas. Detta fick alltså stå helt oemotsagt i programmet, dessutom trädde K.G. Hammar in och spädde på kritiken ytterligare, han bredde ut sig och talade om vilken jätteskillnad det var mellan Mohammed-teckningarna och det som han tyckte var ett fint kärleksbudskap, nämligen Ecce Homo utställningen.

Då kommer vi in på Elisabeth Ohlsons medverkan i programmet. En nyckelfråga i anmälningarna var ju att Ecce Homo friades (i granskningsnämnden den gången) emedan Mohammedteckningarna kritiserades ensidigt i Existens. Ohlson fick lägga ut sin mening helt oemotsagd. Naturligtvis menade hon nu att hennes egen utställning var ett rent kärleksbudskap emedan Mohammedteckningarna var ett hatets och rasismens budskap, inte så förvånande. Det jag och anmälarna vänder sig emot är ju att detta fick stå helt oemotsagt i programmet. Det hade varit mycket lätt att bjuda in någon för att företräda den motsatta åsikten.

Här är svaret från granskningsnämnden.

BESLUT SB 385/06

2006-06-07 Dnr: 230 och

234/06-20

SAKEN

Existens, SVT2, 2006-03-04, program om publiceringen av Mohammed-

teckningarna i Jyllandsposten; fråga om opartiskhet och saklighet

BESLUT

Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på opartiskhet och saklighet.
___________________

PROGRAMMET
Programmet handlade om bilderna på profeten Mohammed som publicerats i Jyllandsposten. Programledaren sa inledningsvis: "Vad får man egentligen göra mot en religion? Och när är det rätt att häda? Bilderna av profeten Mohammed som en ondskefull terrorist upplevdes av många muslimer som en oerhörd skymf. Varför det? Och publiceringarna som Jyllandsposten gjorde, vad handlade de om egentligen? Handlade de om rätten att få kritisera och häda en religion eller som det ibland verkar, handlade de om rätten att bara få vara rasistisk? Trots tusentals nyhetsinslag, TV-soffor och expertutlåtanden så sitter liksom frågan kvar någonstans i magtrakten. Varför blir en del människor så arga för några skämtteckningar att de nästan är redo att dö och döda? Handlar det om religion och i så fall, varför är inte alla troende mus-
limer lika förbannade?" En berättare ställde frågan hur en barnboksförfattares problem med att hitta någon som ville rita av Mohammed kunde gå via en kulturredaktör på Jyllandsposten och orsaka tidningsrubriker om ett civilisationernas krig. Han sa att det kanske var syftet med publiceringen av bilderna som var knäckfrågan i konflikten.

Tre muslimska kvinnor medverkade och sa vad de ansåg om publiceringen. De kommenterade bl.a. frågan om syftet med bilderna och bildförbudet. De sa att muslimer kände sig kränkta i den egna identiteten över publiceringen av bilderna och de ansåg att det fanns olika anledningar till varför muslimer var upprörda. En av dem sa att muslimer inte skämtade om profeten Mohammed men ansåg att det inte gick att förvänta sig samma vördnad från andra.

Konstnären Elisabeth Ohlson-Wallin intervjuades om sin utställning, Ecce Homo. Hon berättade om hur utställningen mottagits och vad som upprört publiken. Hon sa att det upprörande hade varit att visa att homosexuella hade samma gud som andra, vilket för många kristna var nedvärderade mot guden. Hon sa att det var skillnad på den egna utställningen Ecce Homo, som enligt henne var ett kärleksbudskap, och karikatyrerna av Mohammed, som hon ansåg var rasistiska bilder. De kunde enligt henne jämföras med den som gjordes mot judar under andra världskriget. Hon sa att hon höll sig inom de kristna ramarna, det kristna kärleksbudskapet, och trodde att det var hotande. Därutöver medverkade en författare som talade om mötet mellan olika kulturer.

Granskningsnämnden skriver,

- Och publiceringarna som Jyllandsposten gjorde,
vad handlade de om egentligen? Handlade de om rätten att få kritisera och
häda en religion eller som det ibland verkar, handlade de om rätten att bara få
vara rasistisk?

Ja, både Existens och granskningsnämnden gav ju ett entydigt svar på frågan, någon problematisering gjordes ju aldrig, opartiskt enligt mig.

Granskningsnämnden skriver,

- Tre muslimska kvinnor medverkade och sa vad de ansåg om publiceringen.

Ja, precis, och ingen annan åsiktsriktning presenterades i programmet eller i något annat program av SVT, det stavas o-p-a-r-t-i-s-k-t.

Granskningsnämnden skriver,

- Konstnären Elisabeth Ohlson-Wallin intervjuades om sin utställning Ecce Homo.

Ja, precis, hon var ju som alla förstår helt objektiv i sin jämförelse mellan hennes egen utställning och den aktuella publiceringen av teckningarna på Mohammed. Hur vore det om den uppfattningen som sannolikt representeras av en majoritet av svenska folket fick komma fram?

DO slår till igen

Är det inte JO så är det DO eller något annat specifikt svensk organ för att absolut ingen, på minsta sätt, skall känna sig kränkt. Om man i samma veva skulle kränka ursprungsbefolkningen så gör det inte så mycket, den skall tåla detta.

Nu är DO i farten och kritiserar skolavslutningar i kyrkan samt avslutningssånger som ” Den blomstertid nu kommer”. Ja, det är en psalm, ingen tänker dock på den som en kyrklig psalm, utan som en fin och vacker avslutning på skolan och inledning på den svenska sommaren. Motiveringen är att någon kan känna sig exkluderad. Någon kan alltid känna sig exkluderad, vi kan fullständigt utplåna vår nationella identitet, någon kommer nog på något sätt att vara kränkt på i alla fall.

Hoppas svenska folket markerar rejält mot detta trams, om inte annat i valet. Det är hög tid att dessa bisarra instutioner med sina bisarra utspel får sig en rejäl skopa. Jag är i alla fall trött på båda JO, DO och alla andra O:n som den svenska staten i sin utsägliga rädsla att vara politisk inkorrekt, skapat. Det är nog nu.

Ännu en rapport om svenskars inställning i integrationsfrågor

Integrationsverket droppar artiklar på DN-debatt med en klockas regelbundenhet, man kan undra vad verkets egentliga uppgift är, är det opinionsbildning? I onsdags kom nu senaste rapporten (Integrationsbarometern) som talar om hur positiva vi svenskar är till ett mångkulturellt samhälle. Denna rapport kommer tätt på förra rapporten i DN-debatt som talade om hur positiva vi svenskar är till ökad invandring. Den gången hade DN en ”tycktillruta” som alla kunde trycka sin åsikt på. Resultatet visade ett helt annat resultat än det som presenterades i artikeln. Denna gång gör inte DN om samma misstag, jag har inte sett någon ”tycktillruta” bredvid denna artikel.

Ofta släpper integrationsverket någon rapport som talar om hur diskriminerade invandrare är, dessemellan släpper de rapporter om hur positivt inställda svenska folket är till ett multikulturellt samhälle, som i denna rapport. Man kan inte låta bli att undra vilka det egentligen är som diskriminerar i det svenska samhället, om nu folket är så positivt inställda.

I onsdagens Rapport granskades SD, där framträdde Åkesson och påtalade att svenska folket aldrig fått rösta eller göra sin röst hörd om det mångkulturella samhället. Nu kom då denna rapport, som ett brev på posten, om svenska folkets positiva attityd till just detta samhälle. Om Carlgren tror att en undersökning gjord av integrationsverket ersätter en folkomröstning är han nog ute och cyklar mer än vanligt.

Könskvotering igen!

Regeringens enmansutredare, Catarina af Sandeberg, framträder på DN-debatt och låter oss förstå att hon tänker föreslå könskvotering till landets aktiebolagsstyrelser. Af Sandeberg nämner den dåliga utvecklingen i styrelserna som skäl till att lagstiftande kvotering verkligen behövs.

Af Sandeberg tillbakavisar kritik mot kvotering genom att påpeka att det redan nu faktiskt sker en kvotering, hon skriver,

- Faktum är att en kvoteringsbestämmelse redan finns i den svenska aktiebolagslagen, utan att någon framfört motsvarande kritik tidigare. Minst halva antalet ledamöter skall nämligen vara bosatta inom EES. Detta kan naturligtvis uttryckas som "minst 50 procent av ledamöterna". I praktiken betyder detta att en svensk bolagsstyrelse som utgångspunkt inte kan bestå av enbart amerikanska toppnamn, om dessa bor i sitt hemland.

Detta jämför Af Sandeberg alltså med en könskvotering, att hälften av ledamöterna i ett svenskt aktiebolag måste vara bosatta inom EES. Hur kan man på fullt allvar jämföra denna regel med en könskvotering? Det är helt enkelt inte seriöst.

Förövrigt är det lite förvånande att den socialdemokratiska regeringen, samt också den förre V ordförande Schyman, driver frågan om att kvinnor från Djursholm skall kvoteras in aktiebolagsstyrelser. Är det någon som tror att Märta från Skärholmen kommer att kvoteras in i någon styrelse? Ett rent överklassprojekt måste ändå detta betecknas som. Af Sandeberg är väl själv ett klassiskt exempel på detta, hon är bosatt på Valhallavägen i Stockholm, ett företag är skriven på henne, Expanator AB.

Det är hon och hennes väninnor som kommer att bli inkvoterade i dessa styrelser med detta socialdemokratiska förslag. De unga verkar ha genomskådat socialdemokraterna, om man skall tro ”Ungt Val” som publicerades i dag. När skall Sveriges vuxna befolkning reagera på denna vansinnespolitik.

Demkers undersökning om svenskars inställning

Appropå svenskars ökade vilja att ta emot flyktingar, enligt statsvetaren Demker, så har jag inte kunnat låta bli att följa den "tycktill ruta" där varje internetanvändare kan trycka sin åsikt. Rutan har legat på den sida där Demkers artikel är publicerad. Man har kunnat trycka på alternativen, -ja, -nej, -vet ej.
Hur är då resultatet efter tre dagar? Tja, se själva

30% svarar ja på frågan, "Tycker du att Sverige ska ta emot fler flyktingar?", 64% svarar nej, 6% svarar vet ej. Sammanlagt har 9529 personer svarat.
Detta är som alla förstår, ett okontrollerat urval av internetanvändare som svarat på denna fråga. Man kan alltså inte dra slutsatsen att detta stämmer för svenska folket. Tillåt mig ändå att tvivla på Demkers undersökningsresultat. Tror detta resultat ligger sanningen närmare.

Justitiekanslern i blåsväder

En namninsamling har startats och fått in över 3000 namn från flera länder efter att JK beslutat att inte granska Stockholms moské, där kassetter har sålts med diskutabelt innehåll.

Bandet som sålts innehåller en religiös s.k. hadith. En hadith är en tusenårig skrift över profeten Muhammeds liv och uttalanden. I det aktuella bandet hörs saker som,

” Judarna skall gömma sig bakom stenar och träd som skall säga: Åh, muslim, det är en jude bakom mig. Kom och döda honom.”

Motivationen som JK lämnar är att bandet handlar om mellanösternkonflikten, de bakom namninsamlingen hävdar att då skulle det vara tillåtet att säga vad som helst med hänvisning till någon konflikt. JK å sin sida hävdar att han bara tolkar lagen, det är enligt honom, tillåtet att använda upprörande slagord om konflikter i andra delar av värden. I nästa andetag förtydligar dock JK Göran Lambertz sig själv,

- Man kan, som exempel, inte gå ut på stan med ett plakat med texten "Döda alla judar i Palestina", det är klart åtalbart.

Jag och tydligen de som skrivit under listan undrar nog vad det är för skillnad att gå med nämnda plakat och innehållet i det anmälda bandet. Avsnittet på bandet med stenarna som började prata är väl minst lika grovt, hur tänker JK egentligen?

JK säger också så här,

- Hadithen är ett tusenårigt textstycke som det måste vara tillåtet att analysera. En parallell kan vara att det måste vara tillåtet att diskutera negativa avsnitt i Gamla testamentet i Bibeln om homosexuella, och avsnitt i Nya testamentet om judar. Men även här måste man göra en avvägning och lyssna på tonfall och se till sammanhanget.

Det här är inga lätta frågor, det skall sägas med en gång. Gränsen måste dras någonstans, blir det för snäv hindrar man yttrandefriheten och här religionsfriheten möjligen, blir ramarna för vidlyftiga så närmar vi oss förföljelse av olika grupper i samhället. Varje fall blir ju ett predikat som andra sedan kan hänvisa till, gränserna tänjs alltmer.

Men att jämföra med texter i Gamla testamentet om homosexuella, är det verkligen plausibelt? Jag är dålig på bibeln men stod det verkligen samma saker om homosexuella i bibeln som det står i haditherna om judarna? Dessutom blev det ett väldigt liv när pastor Åke Green tog upp de gamla texterna i bibeln, han pratade, vad jag förstår, inte alls om att stenarna skulle viska till alla rättrogna kristna att, - det står en bög bakom mig, kom hit du kristna och döda honom.

Till slut går det inte ihop för mig att JK, dels hänvisar till mellanösternkonflikten, dels hänvisar han till de gamla tusenåriga haditherna. Det är liksom tusen år mellan dessa ting, vad handlade bandet om, haditherna eller mellanösterkonflikten?

Lars Ångström har blåljugit för svenska folket

Jag skrev tidigare en artikel på min blogg om Lars Ångströms artikel på DN-debatt 1a april i år där han anklagar Estoniautredningen för att vara en jättelik konspiration. Min artikel saknar tyvärr trackback ( jag har länkat den som ni ser) men den gick ut på att Ångström hävdar att det svenska försvarets specialfartyg, Urd, deltog i en militär operation vid Estonia vid förlisningen.

Uppgifterna skall enligt Ångström ha kommit från kaptenen på Urd, Birger Lehre. Dessa uppgifter skall ha bekräftats och förmedlats från Birgers bror, Folke Lehre, allt enligt Ångström.

Nu är det så att Folke Lehre har sett min artikel som av en händelse och e-postat till mig, han säger att han aldrig någonsin pratat med Ångström om dessa frågor (inte några andra frågor heller). Han har dessutom e-postat till Ångström om detta märkliga förhållande men inte fått något svar.

Rubriken på Ångströms artikel var ”Mörkläggningen av Estonia Sveriges största rättskandal”, en skandal är det förvisso, att Ångström som väl sitter i krigsdelegationen, blåljuger hela svenska folket rakt i ansiktet.

Här publicerar jag Folkes e-post, läs och förundras över hur riksdagsmän som sitter i krigsdelegationen tydligen kan ljuga rakt upp och ner för hela svenska folket.

”Hej, såg Din blog först idag 3 juni. Jag är framlidne Birger Lehre´s bror Folke, som påstås ha bekräftat för Ångström. Vi har aldrig språkats vid överhuvudtaget. Detta e-mailade jag till Ångström efter att ha fått vetskap om artikeln. Han hade fått uppgifter från Sven Anér som ringde mig i höstas. Sven Anér frågade då om min bror och visste inte ens om att han hade avlidit.

Luddiga, fantasifulla journalister och politiker som gärna vill "romantisera" och ljuga ihop artiklar finns det för mycket av.

Jag ville att Ångström gärna gick ut och rättade till sitt misstag - inget hände! Är jag förvånad? - Nej.

Mvh

Folke Lehre”

Vill fler svenskar ta emot fler flyktingar?

Enligt en stort uppslagen undersökning på DN-debatt gjord av Marie Demker så vill fler svenskar ta emot flyktingar än tidigare. Enligt Demkers undersökning är 52% positiva till ökad flyktingmottagning i dag.

Siffrorna är för mig mycket höga, man undrar hur undersökningen är gjord. På DN:s tyck till ruta är nu ställningen enligt följande när 2846 personer tryckt sin åsikt, 27% vill ta emot fler flyktingar, 68% vill ej ta emot fler flyktingar, 5% lämnar ”Walk over”.

Undersökning visar också på stora regionala skillnader. I södra Sverige är motståndet stort, i norr mindre, i Skåne allra störst. Som förklaring på detta nämner Demker ” historien, traditionen och livsstilen på platsen där de bor.”

Demker nämner alla möjliga orsaker utan den mest självklara, att Skåne tagit emot flest flyktingar, t.o.m. en, till synes osäker och bortkommen, flykting som talade dålig svenska och blev intervjuad i SVT nämnde direkt den mest uppenbara av förklaringarna. Varför nämner inte Demker den mest uppenbara förklaringen? Politiska skäl naturligtvis, så får en statsvetare inte bära sig åt , hon skall vara objektiv vilket Demker inte är.

Demker har förekommit i massmedia förut, hon har medverkat i en artikelserie i Expressen och uttalat sig på ett sätt i flyktingfrågor så att hennes objektivitet måste sättas i fråga, bl.a. granskades SD på ett sätt som inte kan betraktas som objektivt, de enda som blev intervjuade var avhoppare. Inget annat parti skulle granskas på detta sätt.

I tidskriften Ordfront skriver Demker så här om förhållandena i Danmark,

– De andra partierna i Danmark gav Dansk Folkeparti alltför stor plats i valdebatten. Partiledaren Pia Kjaersgaard tilläts sätta agendan.

– Det var ett stort misstag. De lösningar som högerpopulistiska partier lanserar är så enkla och därför svåra att värja sig mot, de blir väldigt slagkraftiga i en debatt.

Jasså, Enkla populistiska argument är svåra att värja sig mot? Detta säger alltså en statsvetare.

Demker skriver också på Vägval Vänsters hemsida.

Det absolut mest uppseendeväckande upptäckte jag via sökmotor på ordet ”Demker” , fick upp en artikel från Friktion anno 2002, där står det så här,

- Ett exempel är Marie Demker, en av de produktiva statsvetarna från Göteborg, som i förra veckan på DN Debatt förklarade att Sveriges befolkning hade blivit mindre flyktingfientlig under 1990-talet. Vi på Friktion är bekvämare av oss, vi nöjer oss med att hänvisa till våra motargument från i fjol när Demker vevade samma tes.

Jasså, hon har framfört samma slutsats tidigare! Detta var intressant, 2001 och 2002 påstod hon att svenska folket blivit mer flyktingvänligt. Åren däremellan är hon tyst, då visar barometern på ett ökat motstånd, sedan när hon lyckas få fram en positiv kurva så vips! Så framträder hon på DN-debatt igen. En svensk forskare har lyckats utmärka sig igen genom sin bristande trovärdighet. Är det något med vårat klimat eller med vår politiska korrekthet?