Det är skillnad på kultursnobbar och sverigedemokrater

Jag läste lite från antirasisten Lena Sundströms twitter. Det var rätt tråkigt twitter som mest handlade om baksmälla och andra trivialiteter. Plötsligt började dock twittret handla om von Triers film "Melancholia". Jag spanade efter en kommentar om von Triers senaste gigantiska klavertramp. Jag hittade dock absolut inget om detta i Sundströms twitter, då skall vi ändå komma ihåg att von Trier i slutet av intervjun fällde kommentaren "OK, jag är en nazist".


Det är inte så att någon tror att von Trier är nazist. Hela intervjun nere i Cannes var klumpig ironi som slog helt fel. Men vi kan bara tänka oss om någon politiker i vårt land ens sagt hälften av vad von Trier sade nere i Cannes, då hade inga pudlar om ironi och dåliga skämt hjälpt. Det här hittade jag i Sundströms twitter om Melancholia.

Ni som har sett Melancholia. Är det som vanligt - skall jag trycka i mig ngr Postafen innan jag ser? #dogmaåksjuka

LenaSundstrom: Älskade Antichrist. Höga förväntningar på #melancholia

LenaSundstrom: @peowagstrom Tyckte du om?

LenaSundstrom: @adebisi1891 ih. Är han med?

LenaSundstrom: @hallneby absolut!

Det kanske twittrades mer om von Triers film, jag vet inte. Jag är för gammal för att förstå twitterspråket och alla konstiga tecken. Så här sade von Trier nere i Cannes enligt SVT.

Han berättar om att han först trodde att han var (och var belåten med att vara) jude. 

- Men sen fick jag reda på att jag är nazist, säger han och refererar till en tysk bakgrund. 

Von Trier svamlar vidare utifrån det här och det är till synes ingen ände på olämpliga pinsamheter som kan komma ut ur den mannens mun. Kirstin Dunst börjar att se direkt irriterad ut.

Han säger saker som: ”jag är nazist”,  och att han kan förstå Hitler, inte för att han ”direkt var någon bra kille, han gjorde en del dåliga saker,  och att: jag kan förstå mannen”.

Von Trier säger sig också gilla Speer och avslutar:

- Ok, jag är en nazist.

Sundström är annars en journalist som annars vaktar vartenda ord som yppas av politiskt misshagliga personer. Hon dissekerar orden, dekonstruerar dem och spårar varje underton i dem. Vid minsta avlägsna samband med något som ens luktar restriktiv flyktingpolitik tar hon till den rasistiska hammaren och drar till med så stor kraft hennes tunna armar orkar med. Nu skulle Sundström varken behöva dissekera eller dekonstruera det von Trier vräkte ur sig under den numera berömda intervjun nere i Cannes. Smaka på satsen "ok, jag är en nazist"! Sundström fäller inte en kommentar om detta, inte en stavelse, bara "höga förväntningar på Antichrist". 


Dubbelmoralen firar med TV4 och Lena Sundström nya triumfer. Visst var von Triers intervju klumpig ironi, men sådant är ju inget som Sundström tar hänsyn till i vanliga fall. Sundström har ju inte utmärkt sig för att vara den mest semantiskt förlåtande personen i vårt land. Ett felaktigt ord, sagt i fyllan på en pub kl 02 på natten, Sundström är där med TV-teamet, mikrofonen och reder ut alla nazistiska kopplingar, helst medan det förvirrade offret fortfarande är så bakfull så att något nytt olämpligt kan komma fram.  


Kan någon påminna Sundström om detta twitter nästa gång hon gör ett "rasistiskt" avslöjande? Nu skall jag surfa in på Expo och se vad de skrivit om von Triers intervju i Cannes. De måste ha skrivit flera långa artiklar om detta. Jag gnuggar redan mina händer. ;-)

Länk SVT

UPPDATERING:

LenaSundstrom: Trier håller stilen. Lågmäld katastroffilm. Bara en sån sak. Världens undergång utan TV-sändningar o brinnande bilar. #melancholia

LenaSundstrom: Lika fantastiskt foto som i Antichrist. Mer Triersk humor. Älskar dessutom hans känsla för ljud. #melancholia

LenaSundstrom: @herren_gud Jag tycker definitivt man skall se den på bio. Om man gillar Trier.

Hatten av för Pagrotsky

EU-kommissionens ställföreträdande ekonomiska taleskvinna, Amelia Torres sade på en presskonferens i torsdags att det absolut inte är aktuellt för Grekland att återgå till sin inhemska valuta. Bakgrunden till spekulationerna om en grekisk återgång till egen valuta är att den grekiska kommissionären Maria Damanakis skall ha sagt följande.

Greklands största prestation under efterkrigstiden, det vill säga den europeiska inriktningen och införandet av euron, är i fara. Antingen kommer vi överens om hårda uppoffringar med kreditgivarna eller så återgår vi till drachman. Allt annat kommer i andra hand, sade Damanaki.

Alla förstår säkert att det skulle vara ett dråpslag för hela euro-projektet om ett land lämnade valutasamarbetet. Plötsligt skulle glamouren och det magiska kring hela projektet bara försvinna. Som genom ett trollslag skulle hela projektet få en förlorarstämpel på sig. Frågan är dock om inte glamouren börjar naggas i kanten redan nu. Fler och fler problem dyker upp bland medlemsländer som Grekland, Irland, Spanien och Portugal. 


Det ser ut som att den tillfälligt inför EMU-omröstningen mobbade Pagrotsky skulle få rätt i alla fall. Pagrotsky var ju skeptisk, eller snarare negativ till ett införande av EMU och euron i vårt land. Dessutom höll han inte tyst om det, till Görans Perssons ursinne. Jag tar av mig hatten för dig i dag Pagrotsky, du hade rätt och stora delar av vårt ekonomiska och politiska etablissemang hade uppenbarligen fel och var på väg att lura hela det svenska folket. 


Ett bevis för att glamouren redan flagnat är att de euro-positiva artiklar som hela tiden droppades av DN och SvD med jämna mellanrum nu upphört att komma. Det är som att någon dragit åt vredet på en ständigt droppande kran. Dessutom är en påfallande stor del av de artiklar som höjde euron till skyarna borta, de går inte längre att hitta (vad det nu kan bero på). Så här skrev DN (ledarredaktionen) i en numera försvunnen artikel, efter EMU-omröstningen.

Allt fler skär ut allt mindre bitar ur verkligheten och 

lovar att sköta just dessa bitar väl, helheten lämnar de.

Vi som röstade "nej" var alltså egoister. Vidare:

När de inte får sin vilja fram svär de ve över alla 

politiker och är redo att bryta staven över hela det politiska systemet.

Nu var det väl anhängarna av EMU som förlorade, och väl tappade besinningen en smula samt bröt staven över de dumma väljarna. Vidare:

Här hittar vi alltså paradoxen: De stora väljargrupperna är 

tämligen ljumma, de vill ha vård-skola-omsorg men specificerar inte 

närmare hur.

Ja, inte är det genom att gå med i EMU-samarbetet i alla fall, det är snarast en garant för att rasera "vård-skola-omsorg", eller hur Grekland? 


Vi kan påminna om några av alla de EMU-positiva artiklar som publicerats och fortfarande finns kvar, om någon orkar läsa.


Länk SvD Ohlsson


Länk DN Ledare "tänk som européer"


Länk SvD "Motståndet mot euron minskar" (det var då det)


Visst känns artiklarna en smula främmande i dag? Visst skulle de vara omöjliga att publicera i dag? Internet kan ibland vara mycket avslöjande. Tyvärr går det dock utmärkt att radera artiklar från servrar. Som avslutning bugar jag och tar av mig hatten för en f.d. socialdemokratisk minister, vars intellekt, integritet och ryggrad vida översteg hans något ringa kroppsbyggnad, HATTEN AV FÖR PAGROTSKY!


Länk SvD

Svenska företagare diskriminerar enligt Reinfeldt

Svenska företagare diskriminerar enligt Reinfeldt

I en artikel på SvD tar man upp problemet med arbetslöshet bland ungdomar med utländsk bakgrund. Enligt artikeln har denna arbetslöshet ökat, så mycket som var tredje ungdom med utländsk bakgrund går arbetslös just nu. TT har i samband med artikeln intervjuat företrädare för regeringen.

Fredrik Reinfeldt kommer med det något uppseendeväckande svaret att den massiva arbetslösheten beror på diskriminering. Eftersom det är företagare som inte anställer ungdomar med utländsk bakgrund så måste Reinfeldts uttalande innebära att det är just företagare som diskriminerar dessa ungdomar. Fordom så var ju moderaterna företagarnas bästa vänner, i stället väljer alltså Reinfeldt att anklaga dessa för diskriminering. Erik Ullenhag säger så här i artikeln.

Om du som ung och utrikesfödd inte får in en fot på arbetsmarknaden är risken att du känner en väldigt svag delaktighet i samhället. Du känner inte att det finns en framtid.

Problemet har belysts av denna blogg flera gånger. Vår industri som fordom kunde suga upp invandrare finns helt enkelt inte kvar till stora delar. Kvar finns enkla serviceyrken och kvalificerade arbeten. När arbetslösheten är hög bland etniska svenskar så blir den helt naturligt ännu högre bland de som immigrerat till vårt land. Det är språksvårigheter och andra sociala problem som ger svenska ungdomar ett försprång när de söker arbete. Den omtalade arbetskraftsbristen gäller i huvudsak vissa sektorer som i få fall tillsätts av människor med utländsk bakgrund. Hela konceptet med immigration för att lösa viss arbetskraftsbehov är ett misslyckande och ett feltänk. Vidare säger Ullenhag så här i artikeln.

För att bryta utvecklingen behövs flera satsningar. Gymnasieskolan har en nyckelroll, liksom lärlingssystemet som snart lanseras fullt ut.

Som vanligt får vi inte hela bilden av regeringens företrädare. Jag fick en historia av hur det kan gå till i en skola med hög andel elever av utländsk härkomst, av en lärarvikare. Jag publicerar den här för att ge en annan bild av verkligheten än den Ullenhag ger. Jag har tagit bort namnet på skolan då kommunen är informerad och dessutom har lovat åtgärda problemen (vilket vi kan hysa tvivel om att de lyckas med naturligtvis). Här kommer en lärarvikaries historia.

Ibland när jag har tid, hyr jag ut mig som lärarkonsult i olika ämnen på
Stockholms skolor. Två skolor utmärker sig när det gäller invandrarproblem
utöver det vanliga; Nytorpsskolan vid Johanneshov och nu den värsta av dem
alla; xxxxxxxxxx i Botkyrka. 

Varje dag under totalt 3 arbetsdagar på Xxxxskolan, den här veckan, har jag
undervisat i NO, Matematik, SO och igår enbart idrott för tre 8-e klasser. 

Katastrof är bara förnamnet på beteende från vissa invandrargrupper.
Svenskarna i klasserna vågade inte säga emot dessa kulturberikare. Vissa
killar kallade svenska tjejer för horor och ingen av eleverna vågade säga
emot...jag gjorde det och då blev hela lektionen fördärvad av att jag tog
parti för att hjälpa de utsatta. Hoppsparkar i magen mot en svensk kille var
droppen! Jag bröt hela lektionen och försökte tillkalla hjälp bland skolans
personal! Hjälp kom......men...

Nåväl. 

Kl. 12.40 började min första idrottslektion. Helt perfekt och smärtfri.
Barnen hade roligt och kämpade på (av en annan idrottslärare fick jag ett
par timmar senare höra att detta var den enda 8-klassen av tre, som var helt
problemfri. De andra två 8-e klasserna var fulla av problem från vissa
individer). 

13.50 började andra idrottspasset. Det började med att det tog 20 minuter
innan vi hade fått ordning på att bara sitta ner på golvet samt att kunna
fylla i närvarolistan. Vissa invandrarelever ville inte ta kommando från
mig, vilket jag fann anmärkningsvärt. 

Stora delar av eleverna ville inte göra någonting på lektionen så jag
föreslog att dela upp lokalen i en fotbollsdel och en del för annan
boll-lek. Vi hade hållt på en liten stund och då är där en invandrarkille
som ställer sig bakom mig, några meter ifrån och när jag vänder mig om
hinner jag uppfatta att han lägger bollen på govlet och sparkar bollen rakt
upp i ansiktet på mig, så att jag skadas i nedre delen av ögat (av
glasögonen som skär in) samt att jag samtidigt får blodvite under ena
ögonbrynet (stort blå-rött märke som liknar mig vid en slagskämpe).
Glasögonen far i golvet och knäcks ej, men böjs. Nya glasögon kostar ca
5.000 och jag är glad att jag kan använda dem ändå. Jag låter lektionen
fortsätta och ställer mig undrande till om jag gjort fel...eller....och
funderingar kommer mer och mer på hur situationen ser ut... Efter bara 1
minut ser jag i sidan hur en invandrarkille tar en hoppspark (karatespark)
rakt i magen på en svensk kille som försöker ta sig ifrån situationen. Den
svenske killen försöker jag nu skydda med bägge armarna ute och han bakom
mig i ett hörn av idrottslokalen. Invandrarungdomarna är nu flera och de
hotar den svenske killen med allt möjligt, men ingen vågar röra mig
personligen. Jag bryter nu lektionen och håller den svenske killen på en
bänk som jag står intill. Det lugnar ner sig lite efter en stund eftersom
jag sagt till eleverna att gå hem eller tillbaka till skolan....



När jag försöker fråga några elever om namnen på de inblandade får jag bara
svar av en svensk elev. Nu vet jag vad karatesparkaren heter och vad offret
heter. Men jag vet inte namnet på den killen som sparkat mig med en boll i
ansiktet. 

Samtidigt ser jag tre invandrartjejer (som inte ville vara med på lektionen)
rota i min privata idrottsväska, och när jag kommer fram till den andra
sidan i lokalen där jag har väskan så har tjejerna stulit närvarolistan och
det schema jag har. Dessutom har de stulit närvarolistan från första
lektionen också! Jag är mållös! 


Jag tar nu min privata mobiltelefon och ringer till skolans expedition och
pratar med biträdande rektorn Xxxxx. De skulle skicka ner en
elevassistent (som är duktig på kampsport), men han kommer försent...han
kommer först till nästa och sista idrottslektionen som jag påbörjade kl.
14.50. 

När elevassistenten kommer, har jag precis påbörjat
närvaroanteckningarna...och har då samtidigt problem med tre killar i
klassen. Den ene invandrarkillen hotar mig direkt när han kommer och säger
att han är bror till Michel som gjorde karatsparken. Jag får höra att jag
inte har någon respekt för honom eller hans bror. Denne broder säger att
detta är min sista dag i skolan och att han skall se till så att jag inte
skall få komma tillbaka. Jag säger till brodern att jag inte bryr mig ett
dugg om hans hot och att  min ekonomi möjliggör att jag inte behöver ha
arbete på sådan här skolor. Det var droppen för honom och nu skulle jag får
problem med honom. Jag går förbi honom och bara skakar på huvudet. Nu skall
jag påbörja närvaron igen, och samtidigt kommer elevassistenten in. Jag
säger till elevassistenten att denne "Broder" skall ut och att jag inte vill
ha hot på lektionerna. Killen följer nu med elevassistenten och samtidigt
gör killen något med händerna, någon slags tecken mot mig. 


När närvarolistan är ifylld är det några personer som uppgivit felaktiga
namn och när de inte i efterhand får ändra dessa så blir de hotfulla. Jag
bryr mig inte. 

Några minuter in på lektionen springer en kille (vet ej om han är svensk,
men han är ljushyad)  runt och slår med plast-slagträ mot svenska tjejer i
rygg och mage. Tjejerna vågar bara protester lite grand och får då
ytterligare slag, tills jag bryter det hela. Samtidigt springer en kille med
hörlurar på huvudet runt och fördärvar allt för alla andra och slår med
olika saker i golv och väggar. Jag ber bägge dessa personer lämna och de
vill de givetvis inte. Jag ringer till elevassistenten igen...och han kommer
och plockar ut den hörlursförsedde killen från lektionen....obs...två
gånger...killen kommer tillbaka en tredje gång in på lektionen och stör,
utan att någon vågar ifrågasätta det hela. Jag ringer elevassistenten igen
och jag ger den hörlursförsedde killen min mobil (ingen ersätter mig för
mobilkostnader när jag använder den i tjänsten). Killen ombeds gå därifrån
igen och upp på elevassistentens arbetsområde. Sen försvinner den här killen
från lektionen, men kvar är den andre killen som slår på tjejer med
plastgrejorna och jag ger bara upp och kör klart lektionen som inte blir
speciellt kul, varken för mig eller de som utsatts för det här våldet. 

När jag nu har lämnat gymnastiksalen söker jag direkt upp en av de
biträdande rektorerna som bara säger att jag är "fri att polisanmäla"
händelserna. Jag är nu återigen mållös då jag får höra att de i
mellanperioden pratat med den svenske killen som "erkänt" att han inte varit
snäll mot invandrarkillen. Räcker den lilla utredninge? Detta borde vara
en polissak, men jag misstänker att den svenske kille är rädd för
invandrarkillarna och på så sätt köper "tid"....jag kanske har fel men allt
känns helt fel. 

Den biträdande rektorn lyssnar på vad jag har att säga och sen avslutar jag
med att tala om för honom att jag "aldrig mer sätter min fot på den här
skolan igen!!" . Inga kommentar om detta gjordes då av den biträdande
rektorn. Antingen har skolpersonalen givit upp helt eller så vet jag inte
vad det här betyder. En liknande händelse, men då på en träslöjdslektion
skedde i höstas på Nytorpsskolan vid Johanneshov, där jag fick skydda en
liten kvinnlig lärare från en hel mobb av invandrarkillar som gjorde allt
för att fördärva denne lärares psykiska status inför en lektion. Vart är den
svenska skolan på väg i invandrartäta områden. 

Igår fick jag för första gången höra att jag var en "svenne" och att jag
både rasist, nazist och annat trevligt från flera invandrarungdomar. Det
saknar både disciplin och uppbackning från skolorna för lärarna. Är det
konstigt att många inte vill bli lärare?

Med vänlig hälsning

En lärarvikarie

Jag publicerar denna historia för att poängtera att det finns fler problem än de Ullenhag och Reinfeldt pekar på. Vilken företagare vill anställa en elev som sparkar bollar rakt i ansiktet på sin lärare? Vilken företagare vill anställa elever som inte lyder en enda order? Vilken företagare vill anställa ungdomar som hela tiden slåss och hotar?

Vi måste ge lärarna mycker mer befogenheter att korrigera oönskat beteende i våra skolor. Vi måste ha klarare regler och ramar. Vi måste införa konsekvenser om man bryter mot givna föreskrifter. Vi måste ställa mycket hårdare krav på föräldrarna till vissa elever. Vill man inte anpassa sig till samhället det minsta lilla, ja då är frågan relevant om man skall stanna i detta land. Sist men inte minst, vi måste ha en immigrationspolitik vi klarar av att hantera.

Reinfelt och Ullenhag skyller i stället problemen på diskriminerande företagare. Vem diskriminerar vem under lärarvikariens lektion egentligen? Språket lärarvikarien använder är inte alltid det språk jag själv skulle använda, men jag råkar veta att lärarvikarien skrev brevet i ett mycket upprört tillstånd, vem vill anklaga honom för det?

 Länk SvD
 

Nej till asyl för ivorianer

Medborgare i Elfenbenskusten kallas ivorianer, en nödlösning då det inte går att göra ett ord som betecknar nationstillhörighet på landets namn. Det har varit oroligt i Elfenbenskusten och strider har förekommit. Säkert har övergrepp också förekommit, sådana är ju snarast legio vid inre strider i Afrika. I en DN-artikel gick den socialdemokratiska f.d. ministern, riksdagsledamoten och diplomaten, Pierre Schori ut och krävde att Migrationsverket skulle stoppa avvisningar av ivorianer. Jag läste artikeln och höll inte med Pierre Schori. Så här skrev han bl.a. i sin artikel.

Den demokratiskt valde presidenten Alasanne Ouattara, som installerades formellt den 21 maj, står inför en formidabelt svårt uppgift. Ekonomin ligger i ruiner. En miljon internflyktingar och över 100.000 i exil måste kunna återkomma hem. Bland dessa finns tiotusentals traumatiserade kvinnor och barn som måste stödjas. 

Jag håller absolut med Schori att vi skall stödja Elfenbenskusten befolkning på alla sätt vi kan, dock inte genom att ge asyl till dess medborgare. Ekonomin ser illa ut i många afrikanska länder, det är absolut inget skäl för asyl. Det är också oroligt i en del afrikanska länder, det verkar t.o.m. vara en del av Afrikas historia. En lösning på detta är inte att ge några invånare asyl i Sverige, ett land på andra sidan jordklotet. Vad skulle vitsen vara med det? Här om något borde principen om hjälp på plats vara en lösning, inte att flytta befolkningen till en annan världsdel. 


I princip verkar hela Elfenbenskustens befolkning befinna sig i en osäker situation, det är inte en speciell grupp människor som är förföljda. Det är omöjligt att avgöra vilka som riskerar att drabbas av eventuellt våld eller inte. Dessutom har Elfenbenskusten en demokratiskt vald regering, hur den nu ser ut och hur det nu gick till. En logisk och rationell lösning på problemen i vissa afrikanska nationer är inte att flytta en del av befolkningen därifrån. 


Det som förvånar är att Migrationsverkets Dan Eliasson svarar på Schoris debattartikel, hur vanligt är det att en myndighet svarar på en debattartikel? Schori har en lång karriär bakom sig med många tunga poster. Han har dock aldrig varit speciellt folkkär och det är ingen slump att Jan Guillou driver just med Schori i hans Hamiltonböcker. Schori utpekas också som en av dem som drev igenom konsensus i riksdagen gällande samtliga partier när det gäller immigrationspolitiken. Schori var också en av dem som genom nästan hotfulla uttalanden från riksdagsstolen lade locket på när det gällde all debatt om immigrations och flyktingpolitiken*. Är det därför en myndighet känner sig tvingad att svara på en debattartikel? Eliasson backar också efter Schoris drapa i DN och lovar individuell asylprövning för ivorianer.


Tiden är dock för alltid förbi när Schori kunde hota debattörer från att överhuvudtaget diskutera immigrationspolitiken (alt. flyktingpolitiken). Att en myndighet känner sig manad att svara på en debattartikel från en avdankad diplomat är dock ytterst anmärkningsvärt och är väl snarast en vindpust från en svunnen tid.

Länk DN Schori

Länk DN Eliasson 

* Schori sade i maj 1997 så är i riksdagen "Rasism och främlingsfientlighet skall kriminaliseras och jagas. Det går inte att i en demokrati att hitta några ursäkter, t.ex att det är fel på invandrar och flyktingpolitiken".

Norge på tur

Våra nordiska grannländer har en immigrationspolitik ungefär liknande den SD förespråkar. Trots detta så är det i princip bara Danmark som belönas med likande epitet som SD. Det skulle kanske verka konstigt om samtliga våra nordiska grannländer beskrevs i fobiska termer. Det land som haft en någorlunda liknande politik som Sverige är möjligtvis Norge, men även där har man börjar strama åt. En osignerad ledarartikel SvD (där länken pekade på Gudmundson) beskriver en åtstramning som förmodligen kommer att spilla över på vårt land. Så här står det i artikeln.

Men medan Danmarks gränskontroller mot Sverige och Finlands röster på Sannfinländarna skapar rubriker, får Norges invandringspolitik mindre uppmärksamhet. Kanske beror det på att Norge styrs av socialdemokrater, vars motiv är svåra att ifrågasätta.

En orsak till att Norges åtstramningar inte röner rubriker kan säkert vara att de har en socialdemokratisk regering. En annan orsak är säkerligen att det verkar konstigt om samtliga nordiska länder beskrivs som xenofoba, och att det bara är Sverige som utmålas som normalt. Människor kan lätt få för sig att det faktiskt är vårt land som sticker ut. Vidare i artikeln står det.

I övrigt vill man göra socialförsäkringssystemen mindre generösa, försvåra att bidrag förs ur landet, samt stimulera invandrade kvinnor att välja arbete före hemmatillvaro med barnbidrag. 

Uppdrag granskning tog för flera år sedan upp ett fall där en man tog ut pensionen för sin mamma, som visade sig vara död sedan flera år. Mannen bodde enligt uppgift i det forna Jugoslavien. Sådant skall helt enkelt inte gå för sig med vårt system. Att stimulera kvinnorna i Rosengård att skaffa sig ett arbete vore en utmaning för Borg och Reinfeldt, det skulle dessutom visa att de verkligen menade allvar med "arbetslinjen". Vidare i artikeln står det.

Möjligen gav Anders Borgs vårbudget henne rätt. ”Sedan regeringen lämnade budgetpropositionen för 2011 har utgifterna för ensamkommande barns boende ökat och prognosen över antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande skrivits upp som en följd av ett ökat antal asylsökande. De medel som anvisats är därför otillräckliga. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader bör ökas med 875000000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med 650465000” (Prop 2010/11:99).

Vi tog alltså biståndspengar och gav till ensamkommande barn, detta enbart för att regeringen och riksdagen skall kunna kalla sig human. Hur humant är det egentligen? Siffran 875 miljoner var det första jag såg när jag tittade i tilläggsbudgeten (och gav spridning åt uppgiften). Nu ser jag i vårproppen dessa siffror och texter. På sidan 224 i vårproppen.

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli

0,6 miljarder kronor högre än ursprungligt

anvisade medel i statens budget. Framför allt

beror detta på att antalet inskrivna personer i

Migrationsverkets mottagandesystem skrivits

upp som en följd av ett ökat antal asylsökande

samt på att utgifterna för ensamkommande

barns boende ökat.

Samt på sidan 225.

För att möta de ökade kostnaderna föreslår

regeringen att anslaget 1:2 Ersättningar och

bostadskostnader ökas med sammanlagt

0,9 miljarder kronor i propositionen Vårändringsbudget

för 2011 (prop. 2010/11:99).

Så artikeln verkar stämma. Nu skyfflar Norge också över kostnader på vårt land, när de själva stramar åt. Ändå beskrivs SD:s politik som extrem, när det i själva verket är Sverige som alltmer står ensamt med en ohämmad immigrationspolitik. 

Länk SvD

Länk Vårproppen direkt PDF

Länk regeringens sida vårproppen

Priset för Miljöpartiets framgång

Gustav Fridolin och Åsa Romsson valdes med övertygande röstsiffror till nya språkrör för Miljöpartiet. Läser vi dagens tidningar så finns det enbart positiva omdömen om de två språkrören och speciellt gäller detta den mer kände Gustav Fridolin. Det torde inte råda något tvivel om vilken av dessa två språkrör som kommer att få den mediala tyngden med sig. För det förra språkrörsparet var det Wetterstrand som var medias kelgris, nu blir det utan tvekan Fridolin. Det finns enbart positiva omdömen om de två avgående språkrören också för den delen, speciellt DN är besvärande oblyga i sina journalistiskt förklädda hyllningar till hela Miljöpartiet. Det var förresten en trend som var påtagligt märkbar under den senaste valrörelsen också. 


Det gick relativt bra för Miljöpartiet i det senaste valet. Priset för detta är att de anpassat sin politik för att inte stöta sig med mäktiga liberala krafter. MP har i princip övergivit sitt motstånd mot EU och kraven på 6 timmars arbetsdag. Obskyra krav som medborgarlön har sedan länge försvunnit från dagordningen. Nu när en grön klimatideologi blivit högsta mode för nästan samtliga partier så finns det egentligen inget som sticker ut hos Miljöpartiet. Det finns inget som inte gör att liberala skribenter på DN förbehållslöst (nåja) kan låta sina läsare förstå vilket parti som är "inne". Allt detta mellan raderna och förklätt i någon slags journalistisk objektivitet. Dagens journalister är inte "vänster", de är förmodligen i väldigt hög grad miljöpartister. Det är en politisk inriktning som passar väldigt bra på de kaféer där journalisterna boende på Södermalm träffas och förfasar sig över tidens nya xenofoba strömningar. Annat är det med vidsynta moderna globaliserade (som aldrig skulle få ett jobb utomlands) journalister mitt i språnget. 


Samtidigt som MP slimmat sin politiska framtoning har partiet inte stått upp för gröna värden i mer konkreta frågor. När protesterade MP mot något framtidsprojekt senast? Det kvittar hur mycket natur och gröna värden som står på spel för något vägbygge eller köpcentrum, MP är tyst. Speciellt märks detta i många kommuner där hur stora naturvärden som helst kan skövlas av ett (S) dominerat fullmäktige, MP sätter i princip ALDRIG käppar i hjulet. Exakt på detta sätt är det i min egen hemkommun, där SD snart får kliva fram och axla rollen som miljöns försvarare. En lite udda figur vid namn Klas Lundström har på Secund Opinion till vissa delar ganska bra beskrivit denna utveckling hos MP. 

Skammen inför partiets utomparlamentariska bakgrund kan förklaras med tidens trender. Gustav Fridolin — i praktiken klar som efterträdande manligt språkrör — tillhör "80-talisterna", en generation makthavare (journalister, politiker, lobbyister, företagare) vars världsbild börjar vid de egna fötterna och slutar vid nästippen. MP har blivit partiet som tydligast har ockuperats av karriärister som genom ungdomsförbundet, Grön ungdom, upptäckt den rakaste vägen till politisk karriär.    

Miljöpartiets "meste" språkrör Birger Schlaug har dragit liknande slutsatser som Lundström. Vi systemkritiker skall väl delvis vara tacksamma för att MP övergivit sin kärlek till utomparlamentariska metoder. Jimmy Windeskog skriver i sin senaste bok om hur Grön Ungdom konsekvent stödde våldsaktioner mot SD kring millennieskiftet. Windeskog lyckades dessutom med en "Wallraffning" och fick miljöpartisten Löfstedt att erkänna detta rent ut också. Det kanske är ren kuriosa men Windeskog nämner också Fridolin som en av de från Grön Ungdom som ihärdigast vägrade ta avstånd från politiskt våld (sid 208 Non, je ne regrette rein).   


MP framstår alltmer som ett lagom liberalt, extremt flyktingvänligt parti i den svenska mittfåran. Kan ett framgångsrecept bli bättre? Att man vinner journalistkåren är givet, speciellt den på DN då. Det blir dock demokratiskt besvärande när partiets språkrör blir så tydligt behandlat med silkesvantar jämfört med i princip alla andra partiledare. Fridolin själv har dessutom en vana att kalla sina debattmotståndare för "äckliga", detta utan att någon media reagerat någonsin. Och då talar vi om folkpartister som inte hyllade flyktingamnestin. Vad har unge Fridolin tänk kalla Åkesson? Vi är en del bloggare som inte tänker låta detta passera i framtiden, inte obemärkt i alla fall. Som visan säger "The times they are a changin".

Länk Secund Opinion

Länk SvD

Länk DN  OBS notera den nästan "äckligt" positiva tonen

Länk SR

UPPDATERING:
Ja så kom nästa hyllningsartikel från DN, gentemot MP och de nya språkrören. Hyllningarna torde närmast gälla Fridolin som politiskt lagt sig mycket nära den Westerbergliberala linje DN driver. Romson verkar inte ligga lika mycket i linje med denna liberala linje, men DN vill väl inte så split redan nu mellan de två språkrören. Så här står det i artikeln om de nya språkrören.

Och kunde gårdagens gröna göra upp med Moderaterna om migrationspolitiken så kan nog morgondagens få något gjort vid förhandlingsbordet också. Om Miljöpartiet kniper åt sig en vågmästarroll kan Sverigedemokraterna glömma den blågula de drömt om.

Hur denna vågmästarroll skulle se  med ett marginaliserat S och ett ännu större SD är en gåta. Det skulle innebära att både V och MP ökade enormt, att Alliansen stod still och att SD försvann ur riksdagen vid nästa val. En våt dröm för DN, men kanske inte så realistiskt.  Vi skulle i princip få den politik vi haft de senaste 20 åren med ett sådant styre av vårt land, ett styre alltfler människor finner dåligt. Med "blågula" menar här DN alltså vårt land. Det DN vill är alltså att regering och riksdag tar så lite hänsyn som möjligt till vårt land oh dess befolkning.

Länk DN