Detta får Black Nogger att blekna

Vi minns alla hur Centrum Mot Rasism gått till storms mot GB när de lanserade en glass vid namn Nogger Black. Glassen lanserades med reklamen ”Nogger + lakrits = sant” vilket fick CMR att koda hela reklamkampanjen till något helt annat, där man bytte ut Nogger mot ett annat, otrevligare ord. Bägaren rann över hos det annars så tålmodiga och auktoritetsbundna svenska folket. Effekten blev den rakt motsatta mot vad CMR förmodade. Om jag minns rätt så drogs statsbidragen in för organisationen strax därefter (det var dessutom långt innan SD hotade med att äntra den svenska riksdagen).

Vi trodde att vi nått den botten på den politiskt korrekta idiotin med angreppet på en glass från en statsfinansierad organisation (rednecks som hittar dolda meddelanden från Elvis när man spelar musik baklänges kan inte sägas vara riktigt politiskt korrekta). Nu visar det sig att flera spelare vill blanda sig i denna bottenstrid. Inte nog med det, de verkar som om de t.o.m. besegrar CMR, något vi trodde omöjligt. Från Storbritannien kommer Anne O’Connor där hon arbetar med att ta fram jämställdhetsmaterial för skolor. O’Connor har verkligen tagit detta med antirasism på största allvar. Hon konstaterar att i alla sagor är häxorna klädda i svarta hattar, vilket i förlängningen innebär att barn förknippar färgen svart med något negativt (vilket vi också gör, nattsvart, svarta pengar, utan att koppla detta till hudfärgen svart). Inte nog med detta, så här står det i The Telegraph angående dolda budskap i miljön.

Another staple of the classroom - white paper - has also been questioned by Anne O'Connor, an early years consultant who advises local authorities on equality and diversity.

Children should be provided with paper other than white to drawn on and paints and crayons should come in "the full range of flesh tones", reflecting the diversity of the human race, according to the former teacher.

I sanning ett revolutionerade förslag, här får CMR känna sig skamligen besegrade. Vitt papper är rasistiskt! Vi måste gå över till papper som innehåller ”the full range of flesh tones”. Men varför börja i skolorna? Skall inte underhuset i Storbritannien och riksdagen i vårt land föregå med gott exempel?

Utvecklingen i vårt eget land är inte entydig. Det finns krafter, t.o.m. i regeringen som insett att ett alltför ivrigt praktiserande av de multikulturella dogmerna inverkar hämmande på den nya M-stämplade religionen ”arbetslinjen”. Nu deklarerar Ullenhag, av alla ministrar, att en utredning skall sjösättas om föräldraförsäkringens effekter på invandrarkvinnors låga sysselsättningsgrad. Så här står det i Corren.

Men direktivet till utredningen skvallrar om att det finns fler orsaker än bristande svenskkunskaper och låg utbildning bakom invandrarkvinnornas låga sysselsättning. Regeringen vill ha en särskild genomlysning av föräldraförsäkringen, eftersom uttag av föräldrapenning försenar invandrarkvinnornas etablering på arbetsmarknaden.

En annan aspekt på detta problem är den arbetslöshet vi redan nu har. För att dessa kvinnor skall kunna komma ut i arbetslivet måste det finnas lediga arbeten att ta. Det lär inte spela någon roll vad regeringen gör om det faktiskt inte finns lediga arbeten för dessa kvinnor. Den omtalade och omhuldade arbetsbristen som våra politiker varnat för lyser med sin absoluta frånvaro. Det är hela vår immigrationspolitik och de paradigmer som ligger bakom denna skall omprövas.

Länk The Telegraph

Länk Corren

En stor medieskandal!

Det började tidigt på förmiddagen, jag hörde det bakom ryggen. Twitterfloden ökade efterhand till en veritabel tsunami. Eftersom jag inte orkade öppna twittersidorna på nätet så gick jag in på DN:s och SvD:s sidor. Mycket riktigt, det var stort uppslagna artiklar om att Kinnunen, Ekeroth och Bylund stod bakom den nya hemsidan "Avpixlat". Enligt tidningarna kom uppgiften från Petzäll som från sin sjuksäng plötsligt skulle fått något "grand mal" och börjat twittra som en galning, om fullständigt osannolika förhållande. Dessutom så handlade ju detta om nya händelser som Petzäll inte kan ha någon uppfattning eller kunskap om. Detta borde precis alla förstått, t.o.m. sensationslystna journalister med begränsad intelligens och högst begränsad moral. 


Direkt efter kom uppgifterna om att partiledningen för SD skulle ha hackat en massa journalisters konton, eller åtminstone fått löpande uppgifter från crackade konton. Dessa uppgifter kom enligt tidningarna från Petzäll, som då skulle ha twittrad maniskt från sin kraftiga opiat och bensodiazepin-abstinens. Innan lunch twittrade Niklas Orrenius att Petzälls advokat intygat att Petzäll inte haft eller har tillgång till varken mobiltelefon eller dator, detta skedde alltså innan lunch. Journalister på de stora tidningarna fick e-post där de ombads att läsa twittret #SDgate. Ändå låg artiklarna kvar både på DN och SvD flera timmar, fast alla nu visste att uppgifterna var oriktiga. Det är uppenbart att en hackare kommit över en massa kontouppgifter på olaglig väg, lika uppenbart är det att Petzälls konto också var hackat. Vid denna tidpunkt (ungefär vid lunchtid) måste precis alla med en hjärna större än en valnöt förstå att resten av uppgifterna, SD:s partilednings inblandning i affären, måste vara ytterst osannolika. Den som spred uppgifterna gjorde det för att skada SD, och kan inte med bästa vilja i världen antas komma från SD (när nu Petzäll var borträknad). 

Jag tvivlar inte på att redaktörerna vid något tillfälle i förmiddags trodde på uppgifterna, trots att många SD-medlemmar som blev kontaktade uttryckte tvivel redan på ett väldigt tidigt stadium angående Petzälls twittrande. Men när det började bli dags för lunch måste helt enkelt både journalister och redaktörer förstått att en massa saker helt enkelt inte stämde. Ändå låg artiklarna med stora braskande rubriker där SD:s partiledning pekades ut som brottslingar kvar under en stor del av eftermiddagen. På SD:s partikansli hängde ett gäng fotografer, som i sin naivitet trodde att det var en ny Juholt-affär på gång. Dessa mediedrevens kolportörer framkallade skrattkramper hos förbipasserande SD-tjänstemän, då de ju visste att 100 procent av "drevet" bestod av luft denna gång. 


Det talades i de tidiga artiklarna om att detta kunde vara en jätteskandal i vardande (med illa dold förtjusning dessutom). Nu blev det inte så, fast egentligen är det en jätteskandal ändå. Det är en medial jätteskandal, i en normal värld. Alla våra stora tidningar gick ut med grova anklagelser och braskande svarta rubriker, baserat på twitter från Petzäll. Därefter visade det sig att det inte var Petzäll som twittrade. Hela korthuset föll ihop, men våra stora tidningar försöker skickligt hantera situationen. SvD försöker lirka sig förbi hela situationen med en artikel där hypotesen förs fram att hackarna kan bli hjältar (så det är allstå inte Åkesson som hackat längre, han skulle då sannolikt inte erhålla hjältestatus). DN skriver så här i sin näst senaste artikel.

Misstankarna mot SD tonades under dagen ned.

Ja så kan man ju också uttrycka det. Man kan också säga att uppgifterna om att kejsaren har kläder på sig tonades ned efter hand. Våra tidningar har gått på en jätteblåsning, och det är de som står med byxorna vid anklarna. Men samtidigt är det ju de som har företrädesrätt när det gäller allmän information, så de klarar sig ändå. Vi väntar bara på att någon subjournalist återigen skall beklaga sig över alla konspirationsteorier om att gammelmedia ljuger. För det är väl en riktig konspirationsteori, eller hur?

Länk DN Hackning

Länk DN

Länk SvD hackare

Länk SvD (jag hittar inte längre SvD:s braskande artiklar, bra SvD)

Brottslighet mätt med opinionsundersökningar

En f.d. direktör på Rikspolisstyrelsen, Kjell Elefalk, hävdar på Newsmill att brottsligheten i vårt land minskar dramatiskt. Det har nämligen gjorts opinionsundersökningar om brottsligheten, man har alltså intervjuat personer om de blivit utsatt för brott. Enligt dessa opinionsmätningar skall alltså brottsligheten minska dramatiskt, åtminstone när det gäller en brottstyp som Elefalk betecknar som "mängdbrott". I våra södra landskap skall brottsligheten ha minskat med mellan 20 och 30 procent. Så här skriver Edefalk i sin artikel.

Detta leder ofta till en förvirrad debatt. Det mesta har varit löst prat, troenden, tyckande och rena myter. Dunkla politiska krafter har haft sin uppfattning klar och megafonerna igång. 

Vi undrar om inte Edefalk själv representerar "dunkla politiska krafter". Varför inte luta sig emot den statistik som finns både på BRÅ och SCB? Enligt statistik från BRÅ så minskar inte brottsligheten alls. Enligt den tabell jag tittade på så är det en brottstyp som markant ha minskat, nämligen "tillgrepp av fordon", dessutom har "stöld ur fordon också minskat. Det är positivt och vi får väl gratulera biltillverkarna för bättre lås på bilarna. Alla andra brottstyper har ökat och speciellt sexuella brott och misshandel har visat en stigande kurva. 


Vi undrar vad nästa steg blir, att mäta skattetrycket med opinionsundersökningar? Hur upplever ni skattetrycket? Var god att kryssa i rätt ruta. Vi hoppas att Edefalk inte tycker att statistik från BRÅ är "löst prat, troende, tyckande och rena myter". 


Länk Newsmill


Länk BRÅ

 

Alla skall med, trots att argumenten tryter

I ännu en ledare propagerar DN:s ledarredaktion för att Sverige bör gå med i eurosamarbetet och därmed införa Euro som valuta. Redaktionen gör detta ställningstagande när hela valutasamarbetet gungar som mest och allvarliga brister blivit uppenbara. Argumenten för ett deltagande i eurosamarbetet är inte längre ekonomiska, nu framförs i stället synpunkten att våra toppolitiker inte får vara med i samma beslutsorgan som de övriga europeiska toppkrafterna. Just detta, att få dunka rygg med Europas politiker har sannolikt varit den huvudsakliga drivkraften hela tiden. När nu de ekonomiska argumenten fallit som vissna fikonlöv så återstår bara det argument som hela tiden varit det huvudsakliga. Nu är det osannolikt att Sveriges befolkning vill riskera hela ekonomin för att vår politiska nomenklatura skall få klia rygg, vilket även DN:s ledarredaktion förstår. Så här skriver ledarredaktionen på i artikeln.

Därför är det olyckligt att Sverige inte ens deltar i det så kallade europlussamarbetet. Det är öppet för alla EU-länder som vill och det är bara en samling kritiska länder som valt att ställa sig utanför: Storbritannien, Tjeckien, Ungern – och Sverige.

Det är pinsamt att vårt land hör till denna grupp och det är märkligt att Socialdemokraterna hittills har motsatt sig svenskt deltagande.Regeringen borde göra mer för att övertyga S och därmed få en majoritet i riksdagen bakom ett beslut om att gå med.

Det vore rimligt att DN förklarade varför vi skall vara med i detta "europlussamarbete", länk. Vad är fördelarna och vad är nackdelarna? Vad har vi att tjäna på ett sådant medlemskap? Det som är pinsamt för DN:s ledarredaktion är inte pinsamt för mig eller för mina grannar, pinsamhet är således inget bärkraftigt argument i sig. Vi noterar också att det är (S) som skall övertygas, vad folk tycker är för redaktionen irrelevant. Till sist i artikeln.

Sverige måste också vara berett att bidra så snart euroländerna enats om rimliga förslag till lösningar på krisen.

Sverige = alla vi som betalar skatt, nota bene. Vi kan väl i sådana fall införa en "eurovärnskatt" så människor förstår vad det är för pengar som vi sponsrar Grekland och andra mañana-nationer med. Eller skall vi urholka vård, skola och äldreomsorg med de pengar vi skall stödja bankrutta nationer med? Så lätt man skänker bort skattebetalarnas pengar så fort det är EU-relaterat. Det finns två argument mot att vi skall vara med och bidra med stödpengar, förutom ovanstående argument, dessa är enligt följande.


Pro primo: Svenska folket röstade mot ett medlemskap i valutaunionen just för att slippa vara med att betala andras notor (bl.a.). 


Pro secundo: Vilken hjälp fick vårt land när vi höll på att förblöda i början av 90-talet?

Länk DN