TV4 nekar SD reklamplats

TV4 har erbjudit riksdagspartierna reklamplats i sin kanal inför EU-valet 7e juni. Sverigedemokraterna har också visat intresse för reklamtid i denna kanal. TV 4 har dock kategoriskt nekat SD reklamplats i sin kanal. Motiveringen sägs vara att enbart riksdagspartier skall få möjlighet till reklam i kanalen. Vid en intervju med en företrädare för TV4 så frågar journalisten om SD kommer att erbjudas reklamplats om SD kommer in i riksdagen, företrädaren svarar då enligt följande.

Det är en hypotetisk fråga som är omöjlig att svara på.

Alltså i klartext, det är inte riksdagen som är inträdesbiljetten, det är SD som helt enkelt nekas reklam för sin politik. I annat fall skulle ju frågan inte vara hypotetisk och mycket enkel att svara på. I vårt land är det populärt att framhålla Ryssland som ett halvdemokratiskt land, alltså inte en nation som har en fullt utvecklad demokrati. Orsaken till detta sägs vara brister i medias oberoende ställning till det politiska systemet. Det är inte ett dugg bättre i vårt eget land. Ett fullt demokratiskt parti nekas reklamplats på mycket oklara grunder. Detta samtidigt som riksdagspartierna alltmer går ihop och för samma politik i viktiga frågor såsom EU-politik, pensionspolitik och flyktingpolitik. När väl vår demokrati sätts på prov så klarar den inte provet. Vår tilltro till den Svenska demokratin har fått sig ytterligare en allvarlig knäck.

Här kan ni kontakta TV4 för att delge era åsikter LÄNK

Favorit i repris – Vår nutida adel

Angående Anders Isakssons bok ”Den politiska adeln”.

Anders Isaksson har skrivit en relativt uppmärksammad bok om vår tids adelsklass, den politiska klassen. Boken heter också "Den politiska adeln" och har kommit i en nyutgåva 2006. Enligt Isaksson skedde det stora trendbrottet vid valet 1982 då Palme och Socialdemokraterna vann. Det Palme gjorde var att i stor utsträckning välja sin regering med människor utanför den folkvalda riksdagen och tillsätta statsrådsposter med folk som han kände. Isaksson har kunnat påvisa ett samband med var de blivande statsråden bodde och firade semester och var familjen Palme tillbringade sin tid, de var ofta grannar, hade sommarställen på Fårö, där även familjen Palme tillbringade sina somrar o.s.v. Trendbrottet bestod i att det inte längre var folkvalda människor som besatte de olika posterna i regeringen, utan människor som Palme, av olika anledningar, fattat personligt tycke för. Palme lär ha sagt till Isaksson i en riksdagskorridor att han var tvungen till detta förfarande då det var hart när omöjligt att finna kompetent folk i riksdagen. Det var trendbrottet som började den utveckling som förvandlade politikerrollen från att vara ett uppdrag till att bli ett yrke. Jag kan som kuriosa meddela att min lärare i samhällskunskap på gymnasiet hade sett tendenserna långt innan. Han rådde oss som då var unga och skulle finna oss ett yrke, att bli politiker, i alla fall om vi skulle göra karriär och tjäna pengar.

En viktig faktor för att kalla dagens yrkespolitiker för en egen klass, vår nutida adelsklass eller nomenklatura, är att yrket ofta går i arv eller att karriärerna gynnas av släktskap. Isakson påvisar att så faktiskt sker med ett stort antal exempel, så stort antal exempel att det skulle vara omöjligt att ta upp alla här. Vi kan dock nämna Mona Sahlins pappa, Hans Andersson, var under många år nära medarbetare till förre statsministern Ingvar Carlsson, hennes man, Bosse Sahlin, är marknadschef på partiets tidning "Aktuellt i politiken", hennes statssekreterare Stefan Stern är gift med Perssons medarbetare Maria Danielsson.

Dessa släktförbindelser återfinns i alla partier, i Moderaterna finner vi släkten Landerholm, en släkt som i princip bildat en klan inom detta parti. Hendrik Landerholm var ordförande i försvarsutskottet samt chef för Försvarshögskolan, hans syster, Karin Enström är ordinarie ledamot i försvarsutskottet, medan svågern, Per Bill sitter i utbildningsutskottet. Isaksson tar upp ett stort antal andra liknande fall där vissa familjer bildar rena klaner inom den politiska klassen, inte så olikt det släktsystem som var förhärskande under den tid då det rena adelssystemet var förhärskande i vårt land.

Upplopp i Rosengård – igen

För femte natten i rad är det upplopp och oroligheter i Rosengård. Våra dagstidningar verkar denna gång inte vara på hugget. Obekräftade uppgifter gör gällande att Jägersro brandkår vägrar släcka bränder i Rosengård om det inte föreligger fara för människor. En frilandsjournalist blev i natt rånad på sin filmkamera, detta när han försökte dokumentera situationen i stadsdelen Rosengård.

Rosengård står som ett monument över den immigrations och integrationspolitik våra politiker har fört och fortfarande för. Allianspartierna har nu suttit i regeringsställning i över två år och någon förbättring har inte kunnat skönjas. De som satte sin tilltro till ett maktskifte 2006 kan nu känna sig besvikna, ingen annan politik på varken immigrationsområdet eller integrationsområdet har kunnat noteras. Vi lever i en demokrati, frågan är om den nuvarande immigrations och integrationspolitiken är vad svenska folket vill ha? I annat fall så fungerar inte vår demokrati fullt ut.

Kan det ha ett samband?

I en artikel i DN skrivs det om den tilltagande segregationen i vissa av våra stadsdelar. Denna segregation riskerar att tilltaga nu när vi är i en lågkonjunktur. Det är bra att dessa problem tas upp i våra tidningar. Men vi frågar oss ändå, kan grunden till dessa problem ha ett samband med en oansvarig och ogenomtänkt immigrationspolitik?

Länk DN

Äntligen!

Folkpartiet kommer med ett förslag enligt DN, som jag ställer upp på till 100 procent. Det rör sig om unga som begår brott och konsekvenserna av dessa brott. Det är inte så att man skall ”klämma åt” unga personer, men dagens ”låt gå” politik hjälper inte dessa unga människor på lång sikt, tvärtom. Dessutom börjar denna ungdomsbrottslighet drabba allmänheten på en oacceptabel nivå, speciellt i vissa områden. Så här står det i artikeln.

Den missriktade välviljan gentemot unga på glid är tyvärr väl cementerad i vårt samhällsbygge. Trots viktiga insatser för att förebygga brott vågar vi inte gripa in mot föräldrar som av olika orsaker misslyckats i sitt uppdrag gentemot sina barn.

Det kan inte vara så att åtgärder mot kriminella ungdomar skall hänga på föräldrar, föräldrar som dessutom visat att de inte är några idealföräldrar. Människor blir drabbade av dessa brott, speciellt personrån, och vi har kommit till vägs ände med dagens politik.

Jag hinner inte skiva mer just nu. Jag vill i alla fall passa på att rikta ett varningens finger ändå. Folkpartiet har tidigare kommit med förslag som är vettiga och som ingett förhoppningar om en tillnyktring av rikspolitiken. Det har tyvärr inte blivit så mycket av Folkpartiets förslag, de har mer eller mindre runnit ut i sanden. Vi väntar fortfarande på det omtalade ”språkförslaget” vid medborgarskap t.ex.

Länk DN

Skrota LAS

Jag är emot dagens lagar om anställningsskydd. Orsakerna till min motvilja är att vissa grupper stängs ute från arbetsmarknaden på ett sätt som jag upplever som orättvist, och jag tänker inte bara på ungdomar då. LAS-lagarna skapar en trög och orörlig arbetsmarknad som gör det besvärligare och bestydligt riskfullare för arbetsgivarna att anställa människor. Stefan Stenudd beskriver nackdelarna med LAS-lagarna betydligt bättre och målande än vad jag förmår göra så jag länkar hans artikel i stället, som jag själv skriver under till fullo på.

Stenudd om LAS

Märklig kurs – hårresande information

Lunds universitet har startat en kurs i sharia-lagstiftning om 7,5 poäng. Det i sig är inte så uppseendeväckande. Men i kursbeskrivningen kommer det fram information som åtminstone får mig att studsa rejält. I kursinformationen kan vi först läsa detta.

Muslimska grupper har ibland föreslagit att shari´a ska erkännas i svensk och europeisk lagstiftning.

Detta är i sig ingen nyhet. Man undrar om det är p.g.a. dessa gruppers krav som man startat kursen. Vi läser vidare i kursinformationen.

Vad många inte vet att shari´a redan tillämpas här. Det sker som inofficiell rådgivning i muslimska församlingar men också i svenska domstolar inom ramen för internationell privaträtt. De handlar då om muslimska staters familjelagar, vilka bygger på shari´a.

Precis, jag hade ingen aning om att sharialagar används i svenska domstolar. Jag har inte hört talas om ”internationell privaträtt”. Det låter inte klokt att sharialagar tillämpas i vårt land. Vilka andra religioners lagar skall också tolkas enligt denna privaträtt då? Sharialagarna är väl de värsta som de flesta av oss kan tänka oss i vilket fall. Vad är egentligen ”privaträtt”? Det låter konstigt. I Sverige skall Svea rikes lag gälla, ingen annan lag. Jag tror att de flesta medborgare går omkring och har samma missuppfattning som jag, att i Sverige existerar inga andra lagar än den svenska och Europeiska EU-lagstiftningen. Det skall bli värre, så här står det också i kursbeskrivningen.

Fokus är på shari´as tillämpning i Sverige och Europa och hur svenska och europeiska domstolar i praktiken tolkar begrepp ur den islamiska rättstraditionen.

Det talas om en ny folkomröstning om Eurons införande igen. Vi kan i stället ha en folkomröstning ifall sharialagar skall gälla i vårt arma land. Vi lever väl i en demokrati? Då borde människor få bestämma vilka olika kulturers lagar som skall gälla i vårt eget land. Detta är helt enkelt inte klokt. Vi lever i Sverige och här skall svenska lagar gälla. Varför har svenska folket inte tydligare blivit varse om denna märkliga rättsskipning i vårt land? Svaret är givet, en förkrossande majoritet av vår befolkning vill inte ha det på detta sätt.

Länk Lunds universitet – shariakursen

Norge inför språkkunskaper för medborgarskap

Enligt DN och SvD så inför Norge språkkunskaper och ett test för att mäta detta för medborgarskap. Om man framför samma krav i Sverige är det ett tecken på rasism eller främlingsfientlighet. Vi undrar nu om inte Norge är en rasistisk nation eller i alla fall främlingsfientlig?

Det borde vara en självklarhet att rudimentärt kunna det svenska språket om man skall bli medborgare i detta land. Folkpartiet har i två valrörelser framfört detta krav. Nu sitter de i regeringsställning och har chansen att förverkliga sina vallöften. Än har vi dock inte märkt något av Folkpartiets vallöfte. Ett vallöfte de 2002 kammade hem ett ganska stort antal röster på förövrigt.

Länk DN

Länk SvD