Nu ger sig en biskop, Ragnar Persenius från Uppsala, in i debatten om skolavslutningar i kyrkan, detta göra han såklart på DN-debatt, ett månglarnas forum i dag. Man skulle tro att en kyrkans företrädare skulle försvara skolavslutningar i det vigda rummet, men då glömmer vi den våg av politisk korrekthet som dragit genom den svenska statskyrkan, den viktigaste egenskapen för en nutida kyrkans man är sannolikt att han är politiskt korrekt, om han sedan gifter sig borgerligt eller deklarerar tveksamhet angående guds existens spelar nog mindre roll. Så här skriver Persenius,
- Skolavslutningarna i kyrkan är en rest från enhetssamhället när stat, ideologi, samhälle, folk och kyrka principiellt var en enhet. Jag hör till dem som gick i skolan i 1960-talets brytningstid. I den gamla skolan hade vi morgonbön med psalm och bön. Pinsamt var det. Sedan kom de neutrala morgonsamlingarna i grundskolan, mindre pinsamma men innehållslösa. Nu lever vi sedan länge i ett mångreligiöst, multietniskt och värderingsmässigt pluralistiskt samhälle. Kan vi då ha skolavslutningarna i kyrkan kvar? Nej, inte utan att göra våld på oss själva som kyrka eller på ett okänt antal elever och lärare.
Jaha, en biskop tycker det är pinsamt med morgonbön, han går tydligen i Hammars spår. Ja, vi lever i ett multietniskt samhälle, desto större anledning att värna om de traditioner vi har kvar, snart har vi kapat alla rötter till vårt förflutna. Jag föreslår i stället att man vid födseln inte automatiskt blir medlem i svenska kyrkan längre, den vill ju inte företräda ursprungsbefolkningen längre, så låt den då slippa. Vi andra kan med fördel gå ur kyrkan, det är sannolikt det enda språk dessa moderna biskopar förstår, minskat medlemsantal. En del personer och partier har försökt påverka kyrkan inifrån genom kyrkovalet i mer konservativ riktning, med resultat att de blivit mobbade i sann kristen anda och att förslag om att lägga ner kyrkovalen kommit. Jag själv betraktar dessa politiskt korrekta företrädare för kyrkan med avsky, jag har också tagit konsekvenserna av mitt ställningstagande och gått ur svenska kyrkan. I stället för avslutningar i kyrkan vill Persenius ha ”dialog i skolan om värderingar och människosyn”, jaha vilken människosyn då och vilka värderingar då? De värderingar som kyrkan lade i dagen när representanter för en mer konservativ syn lyckades ta sig in via valet i kyrkofullmäktige? En människosyn där man kan mobba meningsmotståndare eller ändra spelreglerna om resultatet inte blir det man vill? Nej tack!