Vem eldar upp våra skolor?

Antalet anlagda skolbränder har ökat dramatiskt de sista åren. Under de senaste tio åren har antalet sådana bränder fördubblats. Det betyder ungefär en skolbrand varje skoldag. Alla förstår att detta är ett allvarligt problem. Jag läser med stigande förvåning i DN hur journalisten behandlar detta problem. De grupper som pekas ut för denna dramatiska ökning i artikeln är högerextrema grupper. Redan där blir jag en smula överraskad. Jag har aldrig hört att just dessa grupper skulle ligga bakom skolbränder. Dessutom så är dessa bränder vanliga på platser som inte direkt utmärker sig för att vara hemorter för högerextrema grupper.

Som grund för att det skulle vara högerextrema grupper som ligger bakom ökningen av bränderna är ett dokument, "Revolution i välfärdsstaten" som hittades när några ungdomar som tillhörde en högerextrem grupp anhölls för skadegörelse. En pensionerad polis, Sten Axelsson, anger detta som enda källa när han anklagar högerextrema grupper för skolbränderna. Alltså ingen högerextrem medlem fälld eller ens anhållen för någon brand, storartat! Vidare står det så här i artikeln.

En rundrigning till flera polismyndigheter visar att man från polisens sida inte ser några kopplingar till högerextrema organisationer. Inte heller Säpo gör den kopplingen.

De flitiga journalisterna har alltså ringt runt och frågat både SÄPO och olika polismyndigheter, - Misstänker ni att det är högerextrema grupper som ligger bakom det ökande antalet skolbränder? Tyvärr så fick de denna gång enbart nekande svar. Tittar man på kartan så förknippar man inte de tre orter där de flesta bränder ägt rum med någon jättehög aktivitet av högerextremister.

Man får lätt den uppfattningen att de två journalisterna som står bakom artikeln redan från början ansträngt sig maximalt för att peka ut en grupp bakom skolbränderna, nämligen de högerextrema. Nu har jag inget till övers för högerextrema grupper, de gör säkert mycket ofog. Men varför peka ut dem för något de faktiskt inte står bakom?



Länk DN

Demokratiska val

I en artikel i SvD tas frågan upp vad som händer om Sd kommer in i riksdagen vid nästa val. Två alternativ är tydligen möjliga. Det ena är blocköverskridande politik där de två blocken samarbetar för att hålla Sd ute i kylan. Det andra alternativet är att det största blocket söker stöd för sin politik i fråga efter fråga. Det som kommer att hända är att Sd hamnar i något som tidningen kallar "frysboxen". Det innebär att inget parti kommer att samarbeta med Sd under några som helst omständigheter.

Moderaternas partisekreterare, Per Schlingmann säger så här i SvD.

Det vi ser i de kommuner där sverigedemokraterna i dag har något slags matematiskt vågmästarställning, är att man hittar andra sätt att ta ansvar för kommunen. Man har mycket större förankring med oppositionen och socialdemokraterna. Problemet med sådana lösningar är att det ofta leder till ett lägre reformtempo.

På frågan om en blocköverskridande regering säger Schlingmann så här.

Jag är mycket tveksam till det. Då upphäver man de demokratiska alternativen. Det leder till att den enda opposition som finns kvar är sverigedemokraterna.

Schlingmann upplever alltså att man har mycket mer gemensamt med Socialdemokraterna än med Sd. Detta är vad partitoppen tycker. Den stora frågan är om också fotfolket tycker likadant. I vilket fall så förstärker det bilden av att vi har ett demokratiskt problem. Den politiska klyftan går inte längre mellan det borgerliga blocket och det socialistiska, klyftan går mellan yrkespolitiker och folket. Kniper det har inte alliansen några problem att samarbeta eller på kommunnivå t.o.m. regera ihop med socialdemokraterna. Man undrar om valrörelsen till viss del är ett spel för galleriet. Valrörelserna inför valen kan mer liknas vid en kamratlig tävling mellan meningsfränder där vinsten i spelet är regeringstaburetten. Schlingmann själv är pinsamt medveten hur det ser ut från ett folkligt perspektiv om alliansen och socialdemokraterna plötsligt regerar ihop som om de aldrig hade gjort annat. Det politiska spelet skulle bli lite för tydligt om de två blocken plötsligt regerade ihop. Vad har då demokratin och det fria valet tagit vägen?

Länk SvD

KD under riksdagsspärren i ny opinionsundersökning

I den senaste väljarbarometern av Demoskop skulle KD åka ur riksdagen om det vore val i dag och ett annat parti, Sd skulle ta sig över riksdagsspärren. Undersökningen är beställd av Expressen som genast efter resultatet ringde runt till riksdagspartiernas kanslier, så här står det i SvD.

Varken höger- eller vänsterblocket vill ha med Sverigedemokraterna att göra, visar Expressens rundringning. Partiet beskrivs bland annat som främlingsfientligt och kvinnofientligt. Vänsterns partisekreterare Anki Ahlsten går så långt som att kalla partiet rasistiskt.

Man kan undra vad Expressens journalist hade väntat sig för svar, inget parti skulle naturligtvis sträcka upp handen i förväg, innan valet är gjort, och säga – vi vill samarbeta med Sd. Nu fattas det bara att partiet som står och knackar på riksdagsporten beskrivs som "mansfientlig" för att bilden skall bli komplett.

Anki Ahlsten från V brännmärker det nya uppstickarpartiet när hon så får chansen. Vänsterpartiet å sin sida uppvisar en inte obetydlig grad av "demokratifientlighet", alla partier har tydligen sina brister.

De övriga partierna fick dessa siffror i undersökningen. Moderaterna 21,9 procent Folkpartiet 6,3 procent Centern 6,0 procent Kristdemokraterna 3,8 procent, Socialdemokraterna 44,1 procent Miljöpartiet 6,8 procent Vänsterpartiet 5,9 procent

Länk SvD

Svensk rättvisa och massmedia

I SvD står det att den omskrivna Joy Rahman häktats i sitt forna hemland. Han är misstänk för mord på en kassör som jobbade i den organisation Rahman startade för de pengar han fick som skadestånd när han friades av hovrätten. Rahman hade då suttit åtta år i fängelse för mord på en äldre kvinna som han besökte i sitt jobb som hemvårdare. Nu är han alltså återigen misstänkt för mord. Tipset som ledde fram till Rahman skall förövrigt ha lämnats in av en medarbetare till Rahman i Sverige.

Vi vet av naturliga skäl inte särskilt mycket om detta mord på Rahmans kassör. Vi vet inte om Rahman är skyldig naturligtvis. Det torde dock vara besvärande att bli misstänk två gånger för två helt skilda mord. Slumpen att som oskyldig råka ut för detta torde vara mikroskopisk liten. Men som sagt, vi vet inte om Rahman är skyldig eller oskyldig, vi har dessutom mycket knapphändiga uppgifter från Bangladesh.

Vi vet två saker om mordet i Sverige däremot. Vi vet att det var massmedia som startade ett drev för att få till en ny rättegång med den dömde Rahman. Ett TV-program tog upp saken sedan följde tidningarna med. Till slut så blev det en ny rättegång då Rahman framställdes som oskyldig och det hela tedde sig mest som ett justitiemord.

Vi vet också att fakta i målet är mycket besvärande för Rahman. Låt mig på en gång säga att jag omöjligt kan veta vem som mördade den gamla tanten 21 maj 1993. Vi vet att damen blev mördad med kanterna av en väggbonad. Väggbonaden satt i en annan lägenhet där den boende också hade hemhjälp. Vi vet att Rahman hade nyckel till den lägenhet där väggbonaden fanns, vi vet också att Rahman var där innan han besökte den mördade damen. Rahman var alltså i båda lägenheterna den dag då den gamla damen mördades. Mordet skedde på eftermiddagen och Rahman var där ungefär vid den aktuella tidpunkten.

I svensk media har det låtit som om tingsrätten gjort ett stort misstag och att Rahman blev fullständigt rentvådd från alla misstankar i hovrätten. Så är nu inte fallet riktigt, här är pressmeddelande hovrätten gav ut när domen om frikännandet föll.

En enhällig Svea hovrätt ogillade i dag mordåtalet mot hemvårdaren Joy Rahman.

Avgörande för utgången är att Joy Rahmans egna tidsuppgifter inte har motbevisats av åklagaren och att Joy Rahman, med denna utgångspunkt, inte haft tidsutrymme att begå brottet inom den tid som åklagaren angivit.

När det gäller tidpunkten för mordet har hovrätten funnit att det mest sannolikt har begåtts mellan kl. 15.30 och 17.00 den 21 maj 1993. Mordet kan således enligt hovrättens mening ha ägt rum inom den snäva tid som åklagaren har angett (kl. 15.20-16.30), men om så var fallet kan inte slås fast endast med utgångspunkt i fynden vid obduktionen och brottsplatsundersökningen. Hovrätten har vidare, till skillnad från tingsrätten, funnit att Joy Rahmans egna detaljerade tidsuppgifter avseende eftermiddagen den 21 maj inte har motbevisats av åklagaren genom vittnesuppgifterna av den hemvårdare som berättat att Joy Rahman den dagen lämnade sin arbetsplats kl. 15.20. När det gäller den övriga bevisningen av betydelse för bedömningen av tidpunkten för mordet och Joy Rahmans tidsmässiga utrymme för att begå brottet har hovrätten i en sammanfattande bedömning uttalat sig på följande sätt:

Av stor betydelse för prövningen av tidpunkten för mordet och av Joy Rahmans möjlighet att hinna begå mordet är inköpet av två flaskor T-gul i butiken Prisma Mat kl. 16.15 den 21 maj. Om Joy Rahman, som samma minut i samma affär och i samma kassa köpte kaffe till sin arbetsplats, även inhandlat flaskorna med T-gul och om dessa flaskor är identiska med resterna av de flaskor som anträffats vid MP:s kropp, skulle det inte bara binda Joy Rahman till brottet utan även med styrka tala för att mordet hade begåtts redan före inköpet av tändvätskan. Hovrätten har dock funnit att det inte med tillräcklig grad av säkerhet går att dra slutsatsen att det var Joy Rahman som köpte T-gul flaskorna och för övrigt inte heller att dessa är identiska med flaskorna i MP:s lägenhet.

När det gäller mordvapnet, det vill säga strypsnaran, har hovrätten funnit att den utgjort en del av kantbandet på en julbonad tillhörig en pensionär som Joy Rahman hade besökt samma dag som mordet på MP ägde rum. Hovrätten har dock konstaterat att inga säkra slutsatser kan dras om när strypsnaran förts till MP:s lägenhet men att Joy Rahman hörde till den krets som haft möjlighet att föra den med sig. Det sistnämnda förhållandet kan vid en sammanvägning med samtidigheten i Joy Rahmans köp av kaffe och försäljningen av två flaskor T-gul te sig graverande för Joy Rahmans del, men förändrar inte hovrättens bedömning av om Joy Rahman inhandlat tändvätskan eller ej.

Enligt hovrättens mening innebär detta bland annat att Joy Rahmans egna tidsuppgifter inte har motbevisas av åklagaren och att dessa därför skall läggas till grund för bedömningen. Med denna utgångspunkt har Joy Rahman inte haft tid att begå mordet före inköpet av kaffe kl. 16.15. Det är också osannolikt att Joy Rahman efter kaffeköpet skulle ha hunnit ta livet av MP före kl. 16.30, den senaste tidpunkten för brottet enligt den i hovrätten justerade gärningsbeskrivningen. Det finns därför så stort utrymme för tvivel om att Joy Rahman gjort sig skyldig till den åtalade gärningen att åtalet skall ogillas.

Hovrätten var enhällig, men ytterst tveksam i sin friande dom. Var det rätt av media att driva fram en resning av tingsrättens dom? Svårt att svara på men skall media driva överklagande på alla domar liknande denna får de sannolikt inte annat att göra. Många människor har blivit dömda på svagare bevisning eller indiciekedja än denna. Detta utan att media har ägnat domarna något intresse. Det verkar i domen som om åklagaren misslyckat med sitt jobb mest, inte att Rahman skulle vara oskyldig.

Länk SvD

Straffpraxis för grov misshandel och dråp är obegriplig för svenska folket

Det skall först sägas att ofta när allmänheten diskuterar brott och straff så blir det gärna fel. Juridik är svårt och inte enbart en fråga om hämnd. Man måste ha ett rättssystem som fungerar i längden och ett rättssystem som inte placerar alltför många oskyldiga bakom låg och bom. Vi måste också ha ett rättssystem där människor får en andra chans, en chans att bättra sig och komma tillbaka. Så långt är i alla fall jag överens med lagstiftarna och det övriga rättssystemet.

Men något har gått mycket, mycket snett i vårt rättssystem. Allt det som beskrivits ovan tar man en oerhörd hänsyn till. Det man inte tar hänsyn till är att rättssystemet vilar på balans mellan olika intressen. Andra intressen är att samhället skall genom ett väl avvägt straff signalera att man ser allvarligt på grova brott, detta fungerar inte längre i vårt rättssystem. Straffen skall också tjäna det syftet att avlägsna farliga individer en period från våra gator och torg, detta fungerar inte heller i vårt nuvarande system. Brottsoffren skall man också ta hänsyn till genom ett rimligt straff, så sker inte med hovrättens domar mot de tre som deltog i dödsmisshandeln av Riccardo Campogiani. Det står i DN.

I domen konstateras att brottet som pojkarna dömts för är mycket allvarligt. Om de hade varit vuxna hade straffet blivit sex års fängelse. Men på grund av de inblandades låga ålder sänks straffet enligt gällande praxis.

Domen sänktes alltså från tre år till ett (1) år. Fullständigt obegripligt, ett annat krav på rättssystemet är att straffen skall uppfattas som rimliga för allmänheten. Detta oerhört låga straff gör det absolut inte.

Vi ser att dom efter dom när det gäller grov misshandel av unga människor, är fullständigt obegripliga för den svenska allmänheten. Vi kan helt enkelt inte ha det på detta vis. Vi har politiker och jurister som skall snickra ihop ett rättssystem som vi alla kan leva med. Det kan vi inte med nuvarande straffpraxis. Politikerna och juristerna vet om detta men ändå gör de inte något åt saken, varför frågar vi oss?

Länk DN

Denne Legrain igen….och igen!

Jag vet inte hur många gånger denna Legrain fått publicera sina artiklar i DN, många gånger är det. Det verkar vara en riktad kampanj att med jämna mellanrum publicera denna Legrain som hela tiden propagerar för fri arbetskraftsinvandring. Ja han propagerar väl för fri invandring överhuvudtaget. Jag har dragit mina argument förut och börjar tröttna. Varför Legrain har vi 290 000 arbetslösa redan nu då? Varför inte försöka att sätta dessa i arbete innan vi experimenterar med en politik som kan skada vårt land för all framtid? Varför visar alla tillgängliga siffror på att vi förlorar på vår invandringspolitik som ju är den generösaste i västvärlden?

Börjar tro att Legrain är fast anställd på DN. Här är tidigare artiklar av mig om Legrain.

Legrain 1

Legrain 2

Legrain 3

Legrain 4

Dagens artikel

RÅ 2008

Sd:s Riksårsmöte avhölls i solens stad Karlstad. Allt gick väl och både stadgar och motioner klubbades igenom såsom tänkt. En del grymtningar hördes för att partistyrelsen fick igenom det mesta den ville. Antar att det ändå är ganska normalt på sådana här parti-riksmöten. Genomtänkta och genomarbetade motioner har alltid större chans att gå igenom, dessutom får man strida hårt för sina motioner. Några motioner gick igenom mot partistyrelsens rekommendationer som t.ex. förslag på sänkt drivmedelsskatt.


Tillställningen gick lugnt till och de få värmländska AFA:iter som huttrande stod med plakat där det stod att rasister bör åka hem fick t.o.m. medhåll av de tillresta Sd:arna. rasister bör verkligen åka härifrån. De värmländska poliserna hade en dialekt som gjorde att de mest framstod som snälla brumbjörnan, fan tro't.

Hotellet Gustav Fröding fungerade över all förväntan och personalen kunde var för sig ha gett epitetet "Solen i Karlstad". Visa gärna er goda vilja genom att nyttja detta hotell när ni behöver en övernattningen i denna fina stad.

Själv bodde jag på ett något enklare hotell som visst kallades "sunkerian", det var i alla fall tak över huvudet. Ett stort tack till arrangörerna och det utomordentliga hotellet Gustav Fröding.