Dagens humor

Kamratpostens chefredaktör Ola Lindholm har testats positivt för kokain. Hans försvarsadvokat meddelar via SVT i dag "att det viktigaste nu är att utreda hur Ola fått i sig kokainet". Varför är det så viktigt? De vanligaste sätten är att antingen dra upp kokainet genom en hoprullad sedel i näsan, eller lite mer drastiskt, injicera det. Jag förstår inte att detta skulle vara ett allmänt intresse.

Klicka på bilden för ett knäppt klipp!

Här är Ola Lindholms egen version. En del saker bl.a. om Expressen är intressanta att läsa om. De verkar ha fått ta del av sekretessbelagd information innan ens Lindholm fått det. Det måste i så fall (om uppgifterna stämmer) ligga ett allvarligt brott bakom det också. Vår media tjatar ständigt om yttrandefriheten, lika ofta missbrukar de den själva. Den polis som läcker sekretessbelagd information till en snaskig tidning som Expressen borde inte få kalla sig polis överhuvudtaget. 

Länk Ola Lindholm

Vi är världsbäst på demokrati – så länge ingen tycker annorlunda

Ökad intolerans… 


Erik Ullenhag, (FP) Integrationsminister, har initierat en stor utredning som skall ”ta ett samlat grepp” om intoleransen i det svenska samhället. Enligt Ullenhag och regeringen finns det tecken på att denna intolerans har ökat på sista tiden. Sverigedemokraterna nämns som av en händelse i den SvD-artikel som blåser till kamp mot den nya intoleransen. Enligt artikeln har intoleransen ökat mot judar och muslimer. Att muslimer understundom har rätt svårt för just den judiska folkgruppen är självklart inget som nämns i artikeln eller av Ullenhag. Så här säger Ullenhag i artikeln.

Det här visar ju att vi har ett rejält arbete att göra. Varje ny generation behöver vinnas för tolerans och idén om alla människors lika värde. Det handlar om att vaccinera människor mot värderingar som riskerar att göra Sverige både kallare och hårdare.

Det Ullenhag menar är att indoktrineringen måste börja redan i skolorna för att inte SD eller andra liknande partier som kan tänkas dyka upp skall få för många röster i framtida val. Politiker som Ullenhag tjatar om ”alla människor lika värde” utan att någonsin förklara vad det innebär, varken i teorin och definitivt inte i praktiken. Skulle det månne kunna betyda att polska gästarbetare skall tjäna lika mycket som de svenska arbetarna som har avtalsenliga löner? Ingen har de senaste åren sagt att människor har olika värde, vem argumenterar Ullenhag emot egentligen? Naturligtvis är tesen ”alla människors lika värde” kodord som skall trummas in likt ett mantra. 


SD: regeringens utredning…


I artikeln var det tydligen inte bestämt vem som skulle leda denna ”utredning.” Det får vi dock snart reda på lite senare i SvD, när nästa artikel dyker upp. Det är ingen annan än Bengt ”luciabeslutet” Westerberg som skall sitta i förarhytten. Mannen där det verkligen inte råder någon tvekan om var sympatierna ligger någonstans. Jimmie Åkesson tillåts kommentera valet av Westerberg som utredare. Det är inte direkt chockerande att Åkesson ser med viss skepsis på Westerberg och hans roll som ”utredare”. Vidare i denna artikel står det så här. 

Jag uppskattar att Bengt Westerberg har velat åta sig detta uppdrag. Han har under lång tid arbetat för att motverka just främlingsfientlighet och rasism och har en djup kunskap på området.

Nog har Westerberg djupa kunskaper på området alltid, djupa kunskaper hur man för en vansinnig immigrationspolitik. Westerberg rev tillsammans med Friggebo upp det luciabeslut om stopp för flyktingmottagning som den socialdemokratiska regeringen infört 1989, detta p.g.a. att vårt land inte mäktade att ta emot fler immigranter. 1991 vann borgarna valet, vilket visade sig vara en katastrof för vårt land. Westerberg med Birgit Friggebo hotade Bildregeringen med nyval och spräckt regering om inte övriga regeringspartier gick med på Westerbergs krav på ett upphävande av Luciabeslutet. Hade inte Westerberg rivit upp Luciabeslutet hade kanske inte Ny Demokrati ens bildats. 


Följden av Westerberg och Friggebos agerande blev fullständig kaos hos alla myndigheter som arbetade med flyktingmottagning. Det gick överfulla busslaster med människor som i vissa fall kunde betecknas som flyktingar, med lite god vilja. Människor som var verkligt hårt ansatta blev kvar i det sönderfallande Jugoslavien. Tyvärr medförde vår hämningslösa immigrationspolitik att pengarna tog slut i de påsar som överhuvudtaget kunde användas till flyktinghjälp. Det medförde i sin tur att vi inte kunde skicka ekonomisk hjälp till de verkliga flyktingar som blev kvar i det krigshärjade och sönderfallande Jugoslavien. Vi rönte också kritik av FN för vår högst besynnerliga prioritering. Så nog är Westerberg expert alltid. Till sist i artikeln.

SD ogillar också att skolan pekas ut som en central arena för kampen mot främlingsfientlighet. ”Indoktrinerings- och propagandasatsningar mot SD att vänta i skolorna!”, skriver partisekreterare Björn Söder i ett Twitterinlägg.

Men Erik Ullenhag avfärdar påståendet om indoktrinering.

– Skolan och samhället ska inte vara neutrala när det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter, sade han på en presskonferens tidigare i dag.

Självklart skall skolan vara neutralt vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Men vad har denna utredning och Ullenhags kampanj med demokrati och mänskliga rättigheter att göra? Det blir nästan komiskt, det är ju uppenbart att hela initiativet handlar om propaganda för det mångkulturella samhället. För att vara så pedagogiska vi någonsin kan måste vi kanske återvända till småskolans äpplen och päron. Ullenhag pratar om Päron, alla förstår att han pratar om päron, Åkesson kommenterar Päron. När så vi kritisk börjar granska detta med päron så börjar Ullenhag yra om äpplen! 


Expo…


Den tredje artikeln i denna såpaserie toppar den liga där det gäller att resonera på infantilast möjliga sätt. Expo har känt ett sug efter sina tjänster som aldrig förr, detta av lärare som plötsligt inser att alla elever inte hyllar det nya mångkulturella samhället så som lärarna har sagt att de skall göra, enligt demokratiska principer. Elever har gjort djupa analyser och tänkt djupa tankar som får oss vuxna att verkligen se ljuset. Så här står det om elevernas intellektuella produktion.

På samma sätt, föreslår han, borde filmstjärnor och andra kända personer lämna en hälsning när en film visas på bio. Det skulle sprida ett budskap om att rasism inte är okej.  

Eller varför inte lite mer direkt ”rösta inte på SD”? Ja, jag förstår varför Putin kritiserar vår bristande demokrati nu. Ett litet pikant smakprov till orkar vi väl med.

Xxxx Xxxxxxx tror att språket är kärnan. Om alla pratar samma språk är det svårare för vissa att förtrycka andra. I sin uppsats tar han upp det internationella språket esperanto som exempel

Ja, vi har ju sett att inte ens Ullenhag talar samma språk som vi andra vid våra köksbord, så eleven kan ha en poäng faktiskt. Att inte regeringen själv drar de glasklara slutsatserna att det nog börjar lika Goebbels lite för mycket är både förvånande och allvarligt. Vad skall detta sluta någonstans? Skall gamla Östtyska säkerhetsmän anlitas som konsulter? Vi var många som trodde innan valet att V och S var de stora motståndarna. Nu börjar vi nog yrvaket undra om vi faktiskt inte misstog oss ganska ordentligt på den punkten. Alla kan göra missbedömningar, även systemkritiker. 


Länk SvD tolerans


Länk SvD SD


Länk Expo

Vårt rättssystem duger inte längre

Vi läser i SvD (men inte i DN märkligt nog) om den 19 åring som för tre år sedan var med om en gruppvåldtäkt där ett gäng på sex personer släpade bort en flicka från hennes kompisgäng(!) samt våldtog henne. Flickan har mått så psykiskt dåligt av den, måste man säga, råa våldtäkten att hon tog livet av sig genom att kasta sig framför ett tåg. 


Nu har genom en slump en av gärningsmännen gripits. Gärningsmannen är nu 19 år men får straffrabatt efter den åldern han hade när gärningen begicks, vilket leder till ett straff som närmast ter sig perverst i sin mildhet. I SvD står följande om händelsen.

Enligt Expressen som talat med 15-åringens familj hamnar hon i en djup depression, hon tappar i vikt, undviker skolan och vid ett tillfälle skär hon upp handleden. Under sommaren 2010 tar 15-åringen sitt liv genom att hoppa framför tåget.

Jag inser självklart med vilken lätthet man kan skapa raseri hos en förkrossande majoritet hos befolkningen med detta avskyvärda dåd, speciellt med tanke på det penibla straff gärningsmannen dömts till. Dock visar detta dåd med all önskvärd tydlighet att vårt rättsystem inte längre duger i det samhälle vi nu skapat oss. Vårt rättssystem och den straffskala vi nu har fungerade i ett annat samhälle i en annan tid. I dag framstår det som ett mycket dåligt skämt, eller snarare i en tragisk relief. 


Vi har unga pojkar på 15 år som tydligen är kapabla att dra iväg en flicka, när hon befinner sig tillsammans med sina kamrater, och på grövsta sätt våldta henne. Straffet på 5 månaders sluten ungdomsvård ter sig i sammanhanget som infantilt. I ett annat fall så dömdes en då 16-årig pojke till sluten ungdomsvård (3 år om jag minns rätt) efter att han helt utan anledning dödat en ung flicka i Borås. Enligt pojken själv så hade flickan sagt något ofördelaktigt om pojken när de väntade på bussen vid en busskur, LÄNK. 


Vi kan inte ha det så här, förstår inte våra lagstiftande politiker detta? Den ungdomsrabatt som unga gärningsmän får gör att straffpåföljderna blir i det närmaste pervers vid grova brott. Vi måste se över och minska den ungdomsrabatt som unga gärningsmän erhåller vid grova brott, vid mindre brott, icke våldsrelaterade kan den möjligen få vara kvar. Är gärningsmännen inte svenska medborgare skall de ovillkorligen utvisas vid grova våldsbrott. Deras familjer kan välja själva om de vill följa med sin avkomma eller inte. Allmänheten förstår helt enkelt inte sambandet mellan brottet och den straffpåföljd som blir konsekvensens av brottet längre. Vi kan heller inte ha människor som är kapabla till att mörda någon för ett förfluget ord bland oss lite mer civiliserade människor. 

Länk SvD

Metso har rätt, barn skall vara med sin familj

Frida Metso, Liberala ungdomsförbundet, FARR, skriver tillsammans med Lars Arrhenius en DN-artikel där de propagerar för att de vuxna somalier som tagit sig hit från Somalia utan sina barn, skall få återförenas med sina barn. Jag håller med författarna, det är bara det att jag anser återföreningen i sådana fall skall ske i Somalia. Om föräldrarna reser till en annan världsdel utan sina barn så kan man ställa allvarliga tvivel på själva orsakerna till asyl. Så här skriver författarna i sin artikel.

Undertecknade välkomnar att Billström vill arbeta mot sexuell exploatering och människohandel. Men att neka barn som saknar pass tillgång till sitt största skydd, familjen, kan knappast vara en del av ett strategiskt arbete mot människohandel och ouppmärksammade risksituationer.

Jag håller återigen med författarna, familjen är barnens största skydd. Det märkliga är bara att inte samma resonemang förs när det gäller de s.k. ensamkommande barnen. Varför räknas inte familjen som barnens största skydd just när det gäller de ensamkommande barnen? Där bidrar vi ju som bekant just till splittrade familjer genom att ge dessa barn asyl och uppehållstillstånd. Detta blir ju extra tydligt när myndigheter och berörda politiker tydligt uttalat att dessa ensamkommande barn inte är så kallade ”ankarbarn” (vilket inte heller stämmer).


Det behövs en annan flyktingpolitik överhuvudtaget, i annat fall kommer märkliga och inadekvata situationer uppstå hela tiden. Migration kan inte ses som en universallösning på alla problem i underutvecklade länder. Speciellt inte migration just till vårt land. Tittar vi på en karta så ser vi hur märkligt det är att somalier just tar sig till Sverige, det finns ett otal säkra nationer som flyktingarna passerar innan de når vårt land. Jag roade mig med att dra ett streck från Somalia till Skåne. Dessa länder passerar en flykting från Somalia innan det når vår land, Etiopien, Sudan, Egypten, Grekland (EU), Serbien, Bosnien, Ungern (EU), Österrike (EU), Polen (EU). Vi ser att det finns ett otal EU-länder som också passeras, varför just Sverige? Hur är det med Dublinförordningen för somaliska flyktingar? Går det att överhuvud ta sig till vårt land utan att passera ett otal andra EU-länder? 

Länk SvD 

Svenska journalister och EU, samt synpunkter från SD-Partilles hemsida

Journalisten och medlemmen i ”Journalister utan gränser” Jesper Bengtsson menar i en artikel på Journalisten.Se att EU inte skyddar journalister och yttrandefriheten inom EU:s gränser. Flera medlemsländer visar upp brister i skyddet för den journalistiska friheten. Så här skriver Bengtsson.

Ungern är väl det bästa exemplet. Den medielag som klubbades igenom ungefär samtidigt som landet tog över ordförandeklubban i EU innebär att all nyhetsförmedling övervakas av en mediemyndighet där medlemmarna utses av det politiska etablissemanget. 

Det är självklart inte bra med en mediemyndighet som utses av det politiska etablissemanget, det förstår säkert alla. Men i vårt land, där det inte finns en sådan myndighet, så är journalistkåren till mycket stor del i alla fall en megafon för det politiska etablissemanget. När gick medierna och tidningarna emot det politiska etablissemanget på allvar? Jag kan i princip inte komma på någon enda gång. Ibland skrivs artiklar som gynnar vänsterblocket, ibland Alliansen, men aldrig att medierna går emot etablissemanget som sådant. Så vad är skillnaden mot situationen i Ungern?  


Länk Journalisten.se


Jag var inne och läste SD Partille:s hemsida. En artikel tar upp det förhållande att två politiskt korrekta politiker har överfallits och misshandlats, förmodligen som en effekt av det mångkulturella samhälle de själva hyllat. Dock har ju inte Anders Wallner haft en position där han offentligt sagt någonting själv, bäst att påpeka detta. Frapperande är det ändå med dessa överfall på mångkulturalismens förespråkare.


Länk SD Partille


En annan artikel på samma hemsida belyser kraven på införandet av muslimska helgdagar, samt Jimmie Åkessons syn på saken (som väl sammanfaller med min egen till stora delar).


Länk SD Partille

Fullständigt verklighetsfrämmande politik från V och MP

Motioner angående migrationspolitik har behandlats i Socialförsäkringsutskottet. Vi kan ta del av en lång rad motioner från olika partier, den ena mer verklighetsfrämmande än den andra. Som tur är har samtliga motioner avslagits i utskottet. Vi kan konstatera att skulle främst V:s och MP:s motioner gått igenom skulle vi i princip ha fri invandring i vårt land. 


Maria Ferm är miljöpartist men med den mängd motioner hon lagt och med ett innehåll som pekar i en bestämd riktning, så borde hon nog starta ett migrationsparti i stället. Vem tror att miljöpolitiken ligger Ferm varmt om hjärtat? Så här skriver Ferm i sin motion Motion 2010/11:Sf4 .

Miljöpartiet de gröna har en vision om en mer öppen värld, där fler människor kan röra sig fritt mellan landsgränser. Där EU:s murar rivs och fler kontakter knyts världen över. Vi vill se en värld där ingen behöver fly men alla har en möjlighet att flytta.

Ja, och Miljöpartiet har också en vision om en avskaffad ränta och medborgarlön. Skulle alla visioner infrias blev det väl ett samhälle som kanske inte ligger så långt ifrån Pol Pots, som ju avskaffade pengar som allmän ekvivalent. Enda fördelen är att ingen skulle vilja flytta hit efter ett tag och immigrationsproblematiken skulle s.a.s. få en naturlig lösning. Nästa motion av Ferm visar vad de egentligen vill, så här står det i inledningen på motion 2010/11:Sf240.

De Gröna har en vision om fri migration. Människor ska själva bestämma hur och var de vill bo och verka. Vi vill ha en mer human asylpolitik och en öppen politik för arbetskraftsinvandring. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll när det gäller asylpolitiken.

De gröna? Vilka är det, marsmänniskor? Förmodligen fick inte Ferm skriva MP i motionen. Vi ser under punkt 29 HÄR att MP inte reserverat sig mot utskottets beslut. Samma verklighetsbrist finns i V:s motioner, representerade av Christina Höj Larsen. Med det antal verklighetsfrämmande motioner både Höj Larsen och Ferm skrivit så blir arbetsbelastningen stor. Just därför har de lite snyggt plankat text av varandra. Så här börjar motion 2010/11:Sf368 av Höj Larsen.

Att människor av olika skäl flyttar mellan länder är en naturlig process som ställer naturliga krav på samhället och som tillför nya erfarenheter och kunskaper. Anledningarna till att en individ migrerar kan vara många och sammansatta. Det kan bl.a. handla om fattigdom, miljöförstöring, klimatförändring, krig, förtryck eller förföljelse i hemlandet.

Migrationen i världen ökar och Sverige är en del av den utvecklingen. Under de senaste 25 åren har antalet människor som flyttar till ett annat land i världen fördubblats och uppgår i dag till ca 200 miljoner.

Och så här börjar motion 2010/11:Sf394 av Ferm.

Att människor av olika skäl flyttar mellan länder är en naturlig process som ställer naturliga krav på samhället och som tillför nya erfarenheter och kunskaper. Anledningarna till att en individ migrerar kan vara många och sammansatta. Det kan bland annat handla om fattigdom, miljöförstöring, klimatförändring, krig, förtryck eller förföljelse i hemlandet.

Migrationen i världen ökar och Sverige är en del av den utvecklingen. Under de senaste 25 åren har antalet människor som flyttar till ett annat land i världen fördubblats och uppgår idag till ca 200 miljoner.

Låt vara att MP och V inte drog riktigt jämt i valrörelsen om vilka som skulle ingå i det valtekniska samarbetet, men låna text av varandra kan man göra. Skulle det vara ett prov på högstadiet skulle någon sannolikt få underkänt p.g.a. plagiat, men i demokratins högborg går det bra att planka varandra.

Mer om Bjurwalds senaste bok

Jag tänkte publicera några stycken till från Bjurwald senaste bok ”Europas Skam”, därefter har jag planerat att lägga ifrån mig boken för gott. Det blir alltså en sista artikel med små axplock från Bjurwalds litterära produktion. På sidan 282 berömmer Bjurwald vår svenska kvällspress som hon menar är höjden av journalistik. Dessutom hymlar kvällspressen inte vad de tycker om SD, det är väl snarare det som faller Bjurwald på läppen. Så här skriver hon på nämnda sida om kvällspressens kampanjer innan valet.

En annan konsekvens av kampanjer som ”Vi gillar olika” är att de av väljarna kan uppfattas som order ovanifrån. Det gynnar Sverigedemokraterna, som gärna talar i typiska högerpopulistiska termer om det mångkulturvurmande etablissemanget kontra de vanliga medborgarna.  

Ja Bjurwald, jag uppfattar det som direkt order från vårt mångkulturvurmande etablissemang där du Bjurwald, tveklöst hör hemma. Det syns på dig och din ”duktig flicka” attityd, ditt uttal, ditt nasala tonfall och ditt sätt att föra sig, ja t.o.m. din uppsyn. Jag är en ganska vanlig medborgare som både går och talar en aning hafsigt, kanske en typisk högerpopulist som både svär ibland, dricker whisky och bär en Tors hammare runt halsen. Vi bor på olika planeter, och så skall det förbli. På sidan 283 dristar sig Bjurwald att konstatera följande.

SD blir alltmer skickliga på att klä sina fördomsfulla idéer i civiliserade termer.  

He, he, men dig lurar de inte Bjurwald? Så objektivt, så vetenskapligt, så djuplodande. Man baxnar! På samma sida står denna djupa insikt.

Rasism baseras på rädsla för det okända och är enligt forskningen svår att bemöta med logik. Rasisternas egna ord riskerar därmed att få större genomslag än de eventuella reservationer som medierna inkluderar i exempelvis en tillhörande faktaruta.

Och just därför anser Bjurwald att opassande åsikter inte skall få publiceras alls i tidningarna. Vår egen lilla humanist har faktiskt inte den blekaste aning vad begreppet demokrati innebär, trots att hon själv använder detta begrepp så påfallande ofta. Ren rasism kan man nog möta med logik. Saken är tyvärr den att det är svårare att försvara en vansinnig immigrationspolitik med logik. Så det blev nästan rätt där Bjurwald. På sidan 291 beskriver Bjurwald den strategi som skall användas mot SD. För att försvara sin ganska så odemokratiska strategi börjar hon med denna förnumstiga inledning.

Sverigedemokraterna accepterar inte alla människors lika värde oavsett etnisk bakgrund. De är därmed ett hot mot demokratin och klimatet för icke-etniska svenskar – och bör av medierna granskas som ett sådant. Det finns en rad saker som är avgörande för att medierna inte ska spela de främlingsfientliga partierna i händerna.

Därefter räknar Bjurwald upp ett antal mer eller mindre odemokratiska åtgärder som i huvudsak berör vår media. Jag vill bara flika in till Bjurwald att jag inte har några problem med att se att alla människor på jorden har samma universella värde. De personer jag har svårt med är väl snarast odemokratiska apologeter som du Bjurwald. Goebbels hade varit stolt över dig. En av åtgärderna Bjurwald varmt rekommenderar är denna.

En inlärning av de främlingsfientliga aktörernas nya vokabulär är avgörande för att framgångsrikt kunna bevaka och granska partier som Sverigedemokraterna.  

Nya vokabulär? Tja jag kan hjälpa Bjurwald och hennes kompisar lite på traven. Sannfinländarna, massimmigration, Rosengård, islamofil, oikofob, SDfob, skamkultur. Vi stannar där. På sidan 294 forsätter Bjurwald att ge råd hur man skall marginalisera SD. För det är SD som gäller, inga andra mer eller mindre extrema grupper. Det står glasklart efter en läsning av Bjurwalds bok. Så här tycker Bjurwald att man skall bekämpa SD.

Grävande journalistik är en av tyska Bertelsmannstiftelsens rekommenderade åtgärder i studien om strategier mot extremhögern. 

Så det är alltså vad SD har att vänta om Bjurwald får som hon vill. Nu har ju de flesta redaktioner skurit ned sin personal så jag tror det blir svårt med någon grävande journalistik framöver. Dessutom kanske inte Expressen och Aftonbladet är några lysande stjärnor vad gäller grävande journalistik, inte om fakta skall bli rätt i alla fall. Fast det kanske är just fakta som inte skall bli rätt. Grävande journalister brukade sätta en yrkesheder i att få fakta rätt. Bjurwalds egen bok är så full av faktamissar att man börjar småle, nästan besvärat. Ett av de sista goda råden som Bjurwald har vänligheten att dela med sig av lyder (på sidan 295) enligt följande. 

Med en journalistik byggd på välvilja och överslätande riskerar främlingsfientliga åsikter att neutraliseras. Som jag beskriver i stycket om antirasistiska folkrörelser avskräcks vanliga medborgare från att markera mot extremhögern genom mediernas kollektiva stämplande av det antirasistiska motståndet som vänsterextremt. Journalisterna bör inte ha förutfattade meningar om de antirasister som försvarar demokratin på gator och torg.

Bjurwald talar mycket om populisternas nya vokabulär och att ”avkoda” vad SD säger. Jag tror nog att det är påkallat att avkoda vad Bjurwald själv säger i detta stycke. Att media inte skall vara överslätande betyder att de skall driva en ren hetskampanj, likt den i slutet av valrörelsen. Antirasistiska folkrörelser är lika med AFA och stenkastarvänstern, dem skall media stryka medhårs. Att försvara demokratin på gator och torg betyder faktiskt raka motsatsen, att störa fri åsiktsbildning och mötesfriheten. Vill man vara lite elak (och det vill jag) så är detta inget annat än en uppmaning till högmålsbrott. 


Jag tvivlar inte på att denna bok med sitt mycket olustiga innehåll delas ut gratis på olika sätt till en del tidningsredaktioner i landet. Jag hoppas ändå att mitt bloggande om boken får upp ögonen på en del människor, kanske inte bara redan frälsta (en from förhoppning). Sist vill jag bara avsluta med att påpeka ett av råden Bjurwald beskriver för att bekämpa SD. Hon anser att man skall lära känna sin fiende, närma sig och bekanta sig med denna fiende. Kanske har denna blonda överklassfröken med sin lite nasala framtoning läst lite om militär strategi också. Kom alltid ihåg en sak, skenet kan bedra kraftfullt, speciellt det sken journalister omger sig med.

Ingen obefogad oro

I dag öppnar Tyskland och Österrike sina gränser för den fria rörligheten av arbetskraft inom EU. Dessa två länder är sist ut med att öppna sina gränser och många tyskar hyser en oro för ökad arbetslöshet samt lönedumpning. Enligt den artikel som är publicerad på Sveriges Radios hemsida så finns ingen anledning till oro. Så här står det i artikeln.

Tyskland och Österrike valde som enda länder inom EU att utnyttja hela det sju år långa undantaget för att öppna sina arbetsmarknader. Trots forskarnas lugnande ord finns det en stark oro hos befolkningen för att arbetslösheten ska stiga, lönerna dumpas och att människor från öst ska utnyttja välfärdsstaten.

Tre fjärdedelar av tyskarna känner så. Starkast är rädslan i östra Tyskland, nära gränsen mot Polen. Där utnyttjas rädslorna flitigt av nynazistiska partier som larmar för en invasion av polsk arbetskraft. 

Forskarna lugnade oss svenskar också i samband med att vi öppnade våra gränser. Dessutom var våra politiker översvallande inför denna regeländring och alla som hyste minsta tveksamhet utmålades som dystra pessimister och bakåtsträvare i vanlig ordning. En politiker av rang hyste tveksamhet inför lagändringen, nämligen den bufflige Göran Persson. Det antyddes t.o.m. mellan raderna att Persson var en smula främlingsfientlig för hans tveksamhet gentemot reformen. 


Hur blev det då? Jo att det skett en undanträngning av vår egen arbetskraft står utom allt tvivel. I den kommun där jag bor i så finns det i princip inga svenska byggjobbare kvar. Alla byggarbetare talar utländska språk, företrädesvis polska. Detta när vi har ungefär 400,000 arbetslösa människor i vårt land. Byggarbete är ju på sätt och vid ett kvalificerat arbete, om det skall vara kvalité på de utförda jobben. Det är dock inte kvalificerat på det sätt att inte arbetslösa skulle kunna utbilda sig till yrket, alternativt gå som lärling för unga människor.  


Vi såg i Uppdrag Granskning hur alla svenska sjömän i princip konkurrerats ut av billig arbetskraft utifrån. Vi såg i samma program hur det på många håll snart är unikt med svenska chaufförer, billigare alternativa chaufförer från Polen anlitas i stället. Varpå de svenska chaufförerna får gå och stämpla i stället. Samhällsekonomiskt vansinne men enskilda företag vinner naturligtvis på affären. Länk Uppdrag Granskning.    


Det är ju synd att det endast är nynazistiska partier som tar människors oro på allvar. Det var väl meningen att vår demokrati skulle fungera som så att alla partier tar medborgarnas oro på allvar, det var ju själva andemeningen med vår demokrati. Våra högavlönade politiker är tydligen mer intresserade av Europa och Bryssel än av dem som de är satta att företräda. Man kan säga att verklighetsfrånvända politiker göder nynazistiska partier genom att ignorera sina väljare (alternativt f.d. väljare).

Länk Sveriges Radio