I ledaren DN lördag skriver redaktionen under rubriken ”Må bäste man vinna” en artikel där de sjunger globaliseringens och arbetskraftsinvandringens lov. Inget fel i det, DN och jag har olika åsikter och uppfattningar om hur Sverige skall utvecklas i framtiden, respekterar de mina åsikter respekterar jag deras.
Tittar vi på hur DN:s ledarredaktion resonerar så finns det mycket att invända emot. Lena Hjelm-Wallén, arbetskraftsinvandringsutredningens ordförande föreslår att det är när bristen på arbetskraft inte kan tillgodoses inom Sverige i första hand, EU i andra hand, som vi skall importera arbetskraft utanför EU. DN skriver som svar på det,
- Tydligare än så kan det inte sägas: Det handlar om pragmatik, inte om idéer eller principer. Det är våra egennyttiga behov som ska tillfredsställas, inte människors fria rörlighet eller möjlighet att söka sig andra vägar i livet.
Naturligtvis DN så är det pragmatik, det är ett bristande behov som skall tillgodoses, inte någon multikultipolitik som skall genomföras. Skulle det vara ett självändamål att importera arbetskraft från Afrika när det finns på närmare håll? Vem skulle i hela fridens namn tjäna på det?
Vidare skriver DN,
- Arbetstillfällen är något som finns i ett fixt antal och inte något som växer fram av att människor faktiskt kommer hit. När arbeten sedan ska fördelas ska de, enligt Lena Hjelm-Wallén, först fördelas till svenskarna, sedan till européerna och slutligen - möjligen och om det blir några över till afrikaner, latinamerikaner och alla andra från Långtbortistan.
Javisst kära DN-redaktionen, arbetstillfällen i Sverige är ganska lämpliga för svenskar att ta, arbetstillfällen i Långtbortistan är vikta för långtbortistanier. Jag känner inte en människa som går och funderar på att ta ett kneg i Zambia eller i Jemen. Gör någon det så är det specialkompetens det är frågan om. Ingen sjuksköterska jag har träffat (jobbat på sjukhus i 5 år) har strosat runt och funderat på en tjänst i Iran.
Sedan är det så kära DN-redaktion, att det faktiskt inte skapats arbetstillfällen i proportion till antalet människor som kommit hit, det är ett ovedersägligt faktum.
Sedan skriver ledarredaktionen,
- Men frågan om arbetskraftsinvandring borde vara en fråga om ideologi. En fråga om vi i dag ska vara lika solidariska med de regioner på samma sätt som Amerika för 100 år sedan var solidariskt med Karl-Oskar, Kristina och alla de andra emigranterna på den tiden Sverige var en fattig jordbruksnation.
Snacka om en jämförelse som haltar, jag nöjer mig med att fråga DN-redaktionen, - Har ni frågat indianerna vad de tycker?
Till sista tar jag upp det kanske mest hårresande som redaktionen skriver,
- Sveriges misslyckande integrationspolitik är inget argument mot arbetskraftsinvandring utan tvärtom ett argument för.
Ja, gärna arbetskraftsinvandring, men inte en sådan som DN-redaktionen föreslår, det är för redaktionen ingen fråga om arbetskraft, det är en fråga om ännu ett multikultiprojekt, sådana har vi haft alldeles för många.