I en artikel på sin blogg tar Wager upp kostnaderna och principerna för de s.k. ensamkommande barnen som söker asyl i vårt land. De barn som tas emot i Sundsvall kostar 723,000 kronor per år och barn. Wager gör en jämförelse med de barn i fattiga familjer som vi redan har i Sverige, de kanske inte får varken mat eller julklappar. Wager gör den alldeles riktiga reflexionen att något är fel. Vi har fattiga svenska familjer där barnen ibland får gå hungriga och gå till skolan med trasiga kläder. Samtidigt kastar kommuner och staten ut enorma summor på barn som har sina riktiga föräldrar i ett annat land. Så här skriver Wager i sin artikel.
"Har Migrationsverket ändrat sin praxis som förr (för bara några år sedan) gick ut på att man noggrant prövade ensamkommande barns och ungdomars asylskäl och att man så snart det gick skickade tillbaka dem som inte hade skäl att stanna för att återförenas med sina föräldrar? Alltså: har Migrationsverkets praxis ändrats så att alla som söker asyl och är - eller säger sig vara - under 18 år mer eller mindre automatiskt får uppehållstillstånd i Sverige?"
Skulle det vara som Wager misstänker här så bryter Migrationsverket mot både lagar och gammal praxis. De personer som inte har asylskäl skall inte få stanna, oavsett ålder. Dessutom skall barn växa upp hos sina föräldrar, det mår de bäst av. Att barn skall växa upp hos sina föräldrar är en princip vi håller hårt på inom landets gränser, att tillämpa en helt annan princip på utländska barn gränsar till rasism. Om nu migrationsverket har ändrat sin praxis så beror det på politiska signaler "uppifrån", alltså från politiskt håll. Så skyll nu inte i första hand på Migrationsverket alla systemkritiker, det är våra politiker i regering och riksdag som bär ansvaret i slutänden. Länk Sundsvalls tidning
Vi har ett medietryck i dag som aldrig någonsin förut. Tyvärr förs den huvudsakliga politiska och idémässiga debatten inte i våra riksmedier utan på nätet. Det är inte konstigt att debattkulturen understundom når lågvattenmärken, alla har inte lärt sig debattkultur och argumentationslogik. Det mest skrämmande exemplet på det är en av våra mest besökta bloggar, nämligen "Jinges web och fotoblogg". Att sidan är framgångsrik råder det inget tvivel om, Jinge eller Jan-Inge Flucht som han egentligen heter ligger etta på Bloggtoppens politiska lista vecka efter vecka. Det är dock inte av avundsjuka vi skall granska Jinges debatteknik som ni alla kommer att förstå.
I en artikel där Jinge "granskar" SD så överträffar han sig själv när det gäller dålig debatteknik, det vimlar av obekräftade hänsyftningar, stigmatiseringar och generaliseringar. I rubriken skriver Jinge "Sveriges Fascistiska Parti". Läser vi sedan hela artikeln så finns det inget som säger vad som skulle göra SD till ett fascistiskt parti, inte en konkret sak tar Jinge fram, bara ett påstående rakt ut i luften. SD:s partiprogram finns lättillgängligt på nätet, fanns det något som var fascistiskt där så skulle det vara tjänstefel att inte ta upp det. Nu är det så att den gode Jinge kanske inte orkar leta upp och läsa partiprogrammet, trots att han är förtidspensionerad och borde ha tid till skillnad mot oss bloggare som sköter ett heltidsjobb. Om man inte orkar att kontrollera källor så skriver man helt enkelt inte en sådan rubrik, om man inte besvärat sig med att läsa vad som står i alla programförklaringar så kallar man inte ett parti fascistiskt i en rubrik. Ett första allvarligt fel har vi sålunda konstaterat.
Vi läser vidare i artikeln och kommer till
"Sveriges största fascistparti har genom åren hämtat sina partisymboler direkt från olika nazistiska grupperingar."
Det är facklan Jinge syftar på här. Han skriver dock i pluralis, alltså att det skulle vara fler symboler än facklan som SD hämtat från nazistiska grupperingar, om detta andas inte Jinge ett ord om vidare i artikeln, det är bara facklan som nämns. Fel nummer två konstaterar vi här alltså.
Så har vi själva facklan då, är den hämtad från nazistiska grupperingar? Jinge nämner en del europeiska partier som National Front i Storbritannien, det finns dock inga belägg för att dessa skulle vara nazistiska, om än nationalistiska. Det är väl troligt att SD i tidernas begynnelse hämtade facklan från något europeiskt parti, men det är ytterst otroligt att man hämtade politiken från detta parti. Pratar man med aktiva högt uppsatta SD:are i dag så har de tvärtom ganska dålig koll på vad liknande partier ute i Europa har för politik. Att något partiprogram skulle ha hämtats därifrån är helt enkelt osannolikt. Dessutom är facklan avvecklad och partiet har förnyats åtskilligt sedan den tid facklan infördes. Vi konstaterar fel nummer tre alltså.
Själva facklan i sig, skulle den vara nazistisk? Har inte hittat att det gamla nazistpartiet i Tyskland på 40-talet använde denna symbol. I dag så nämns en fackla som symbol i de mest skilda sammanhang, Här demonstrerar Falu Gong utövare med facklor för mänskliga rättigheter t.ex. Har de hämtat facklan från Nazityskland Jinge? Fel nummer fyra konstaterat. Jinge har här använt sig av den s.k. stigmatiseringsmetoden. Man skall förknippa SD med nazism genom obekräftade oklara hänsyftningar och kopplingar.
Vidare skriver Jinge
"Internt inom Sverigedemokraterna var det en hel del som ville behålla facklan, den var en synbar referens till nazismen."
Ja det fanns de som ville behålla facklan inom partiet, jag har pratat med flera av dem. Att påstå att dem som ville ha kvar facklan var nazister är inget annat än grovt förtal. En person jag pratade med var gammal avhoppad centerpartist, verksam en gång för C på kommunnivå, han ville ha kvar facklan, skulle han ha varit nazist? Facklan var aldrig någon referens till nazism, i princip ingen inom SD har några nazistsympatier. Genom oklara samband och kopplingar vill Jinge koppla SD till nazismen. Det är ren stigmatiseringsteknik i sin prydo, dessutom klumpigt och grovt genomförd.
Jonathan Friedman skriver så här om stigmatiseringsmetoden och "Guilt by association".
"Med "associativa tankekedjor" avses stigmatiseringsmetoden "guilt by association", som förekommer på två sätt. Ett är att märka ord och utnyttja ords laddningar för att ge associationer till en extremistisk och/eller våldsinriktad individ, grupp eller åsiktsriktning, som redan är märkt. Det andra är att direkt påtala eller påskina någon form av samröre mellan en debatterande person eller förening och redan märkta. I ställer för att ärligt bedöma en utsaga blir det viktigare att fråga vem X är och hur X kan identifieras. Individer, ord och begrepp positionsmarkeras sålunda, en indelning i gott och ont sker. På ett behändigt sätt slipper de politiskt korrekta då anföra sakargument, hur väl underbyggt meningsmotståndarens resonemang än är"
Känner ni igen Jinges metod i det Friedman skriver om här? Jag kan inte tänka mig praktfullare exempel än de Jinge står för. Fel nummer fem konstaterar vi således i denna ändå ganska korta artikel.
Vidare skriver Jinge.
"Under en lång följd av år har judar varit förföljda i Europa. Det kulminerade före andra världskriget då nazisterna alltmer började skylla allt ont på judarna. Idag tar det svenska fascistpartiet till exakt samma metod med skillnaden att det nu är muslimerna som är roten till allt ont. De kallas ”främlingar” och för att kompensera för sin oupphörliga hets mot muslimer så har man tagit Israel till sitt hjärta. Alla är säkerligen medvetna om att detta inte är annat än en taktisk omdisponering."
Stigmatiseringsmetoden igen, SD kopplas återigen samman med Nazityskland, fast inga sådana samband kan skönjas i verkliga livet. Snarare är det väl så att nazisterna använde sig av just stigmatiseringstekniken för att klanka ner på judarna, samma teknik Jinge själv använder sig av. SD tar till "exakt samma metod" som nazisterna? Då skulle SD påstå att muslimerna skall utrotas och SD skulle försöka få till en kristallnatt o.s.v. Ja många inom SD kallar invandrande muslimer för främlingar, men är de inte det då? Om de inte vore främlingar skulle ju ordet kunna raderas från vårt ordförråd, nu är inte alla främlingar muslimer, och inte alla muslimer främlingar ens. Men en ny kultur har etablerats inom vårt lands gränser och det är väl snarare fakta än nazism. När man för fram fakta som alla kan konstatera stämmer, så anklagar Jinge dem som för fram dessa fakta för nazism. Nu har flera fört fram detta faktum att vi etablerat en ny religion i Sverige, SVT har haft program och ett multikultiprogram som "Existens" har också konstaterat detta faktum. Jinge använder ord som "hets" och "taktiska omdisponeringar" friskt. Han kan omöjligt ha en aning om dessa saker. Ingen SD:are skulle någonsin prata med Jinge eller ge honom någon som helst information. Om någon gjorde det skulle det ändå inte spela någon roll, Jinge bekvämar sig inte ens att läsa partiprogrammet som finns tillgängligt på nätet. Vi konstaterar således fel nummer sex.
Vidare skriver Jinge.
"Ser man på Bloggtoppens tio främst placerade bloggar i kategorin politik så är tre av dessa uttalat islamofobiska med nära band till det svenska fascistpartiet. Går man ytterligare tio steg nedåt hittar man tre fascistbloggar till."
Här spränger Jinge alla anständighetens gränser. De sex mest besökta systemkritiska bloggarna på Bloggtoppens avdelning politik kallar Jinge för "islamofobiska" eller "fascistiska". Detta gör han utan några som helst belägg eller exempel, ingen förklaring, ingenting helt enkelt. Så här får man bara inte göra, det är så fult och så grovt så Goebbels skulle sannolikt bli imponerad (en liten stigmatisering av mig, bara som exempel). Nu är det så att Jinge kallar mig för fascist också, eftersom min blogg hör till de sex främsta systemkritiska bloggarna vanligtvis. Jag har alltid avskytt nazism och fascism, jag har blivit upprörd när jag läst om Sveriges malmtransporter till Nazityskland och skrivit långa artiklar om det, jag avskyr allt vad fascism står för. Ändå kallar Jinge mig för fascist! Detta gör han utan någon förklaring, exempel eller någonting annat, stigmatisering igen således. Vi konstaterar fel nummer sju. Under de år jag regelbundet läst bloggar är detta det värsta jag läst och varit med om, vi hoppas att denna vidriga debatteknik stannar på Jinges web och fotoblogg. Jinge trotsar alla anständiga gränser och jag tror att detta kommer att slå tillbaka på honom en vacker dag, han går helt enkelt för långt.
Jag orkar inte ta upp alla fel som Jinge gör, de är så många, men ett sista exempel kan vi ta i alla fall. Så här skriver han till sist.
"Visst är det skojigt att bli kallad för politiskt korrekt, men det viktigaste är förstås att folk känner igen taktfast stöveltramp när det närmar sig."
Ja, nu är inte Jinge politiskt korrekt, han är faktiskt bortom det. Det viktigaste är "när folk känner igen stöveltramp". Ytterligare stigmatisering, man skall associera till nazism återigen, trots att Jinge inte på något sätt visat på ett sådant samband med nazism. Folk skall bara "känna igen det". Ja Jinge gör sitt bästa för att folk skall känna igen det, genom stigmatisering och "Guilt by association" gör Jinge allt för att människor skall förknippa SD med nazism. Betecknande nog använder sig Jinge av metaforer som "stöveltramp", ofta gör människor som använder sig av stigmatiseringsmetodiken detta.
Jag hoppas slutligen att folk skall känna igen stigmatisering och "Guilt by association" när de stöter på den. Jag hoppas också att mina vänner och meningsfränder inte använder sig av dessa smutsiga metoder, även om det ibland skulle vara frestande. Läs också Grues artikel om Jinge och hans sätt att argumentera.
Benazir Bhutto hyllas av västliga medier efter det avskyvärda attentatet som tog hennes liv under torsdagen. Attentatet utfördes enligt de flesta bedömare sannolikt av någon islamsk rörelse, det är ju dessutom enbart islamska rörelser som använder sig av självmordsbombare (med risk för att Expo kallar mig islamofob, men fakta talar för sig själv).
Under sin valkampanj sade Bhutto att hon ville göra Pakistan till en modern och demokratisk stat – och hon har bestämt tagit avstånd från extremism av alla slag. I ett valtal i staden Lodhran på juldagen anklagade hon till och med Musharraf för att ha misslyckats med att få bukt med landets islamiska militanter – och lovade att ta till krafttag mot extremisterna, om hon blev vald.
Att Bhutto tog avstånd från extremism och Al-Queda på senare tid råder det inget tvivel om. Vad tidningarna inte skriver om är att Bhutto när hon väl satt vid makten var med och byggde upp Talibanrörelsen för att öka Pakistans inflytande i Afghanistan. Utan att talibanerna vunnit makten i Afghanistan hade inte Al-Queda kunnat växa och fått den slagkraft den senare fick och utan Pakistans hjälp hade Talibanerna förmodligen aldrig ens tagit makten i Afghanistan. Pakistan hjälpte talibanrörelsen med regelbundna vapenleveranser samt logistik och fordon. Hjälpen distribuerades och planerades med hjälp av Pakistans underrättelsetjänst. Benazir Bhutto satt vid makten i Pakistan under denna tid och allt gjordes med hennes goda minne naturligtvis. Bhutto mördades förmodligen av de krafter hon själv varit med om att skapa. Om Bhuttos medverkan vid talibanernas framväxt och maktövertagande i Afghanistan kan ni läsa om i Ahmed Rashids suveräna bok "Talibanerna". Att journalisterna på DN och SvD inte läst den är inget godtagbart skäl till att ni inte skall läsa den, seså, beställ boken nu!
Normalt ser vi inte Svenska kyrkan som en politisk motståndare till skillnad mot t.ex. riksdagspartierna. På något sätt har Svenska kyrkan kunnat komma undan med politiska utspel som inget politiskt parti skulle ha gjort. Dagens kyrka tar politiska ställningstaganden, de har en politisk agenda och de propagerar för den. I princip alltid är det politiska ställningstaganden som går tvärs emot vad systemkritiker och SD står för. Det är hög tid att granska och reagera på kyrkans rent politiska ställningstaganden.
Uppsala domkyrka, av alla ställen, upplät sina lokaler till utställningen Ecce Homo. En utställning där Jesus framställdes som homosexuell, dessutom syntes den som föreställde Jesus med erektion på en av bilderna. Utställningen var gjord av den ytterst kontroversielle Elisabeth Ohlson och reaktionerna blev mycket starka. De starkaste reaktionerna kom sannolikt från dem som inte alls kunde göra sig hörda, gamla tanter och farbröder som slitit och jobbat hela sitt liv och som såg kyrkan som en tröst och trygghet på sin ålders höst. Hur mycket bryr sig dagens svenska kyrka om dessa individer? Inte alls verkar det som, vi frågar oss vem som överhuvudtaget förde deras talan? Inget politiskt parti gjorde det i alla fall och kyrkan svek dem grundligt. Göran Skytte formulerade kyrkans utveckling mycket bra i en ledarartikel på SvD, så här skrev han,
“Svenska kyrkan har kritiserats för att inte nå fram till “vanliga människor”. När Svenska kyrkan nu skall satsa, då satsar man inte på att nå till exempel hundratusentals “vanliga” människor som sitter ensamma och utan arbete i splittrade familjer ute i förorter och glesbygder. Då satsar man i stället på palestinier i Mellanöstern och på chica och mediestarka innegrupper kring Stureplan. När man talar om denna satsning, då säger man inte ett ord om själavård och fromhet - då handlar det i stället om politik och sådant som kan ge flashiga rubriker. Och mest “intressant” av allt. När kyrkan nu är under kritik, när människor lämnar, vad gör man? Man säger: vi bryr oss inte, det gör inget. Och vi kommer att satsa på sådant som gör att ännu fler lämnar oss“
Prata om att fullständigt få saker om bakfoten, så här står det i en artikel om kyrkan i SvD, som skrivits av flera författare verksamma inom kyrkan i Solna,
”Mediernas bilder om hur kyrkfolket är bakåtsträvande och farliga fundamentalister stämmer inte.”
Medier där Westerbergliberaler eller Sahlinflummare jobbar kanske framställer kyrkfolket som bakåtsträvare möjligen. Det är ju mediernas bild som räknas också, inte vad vanligt folk tycker. De flesta vanliga människor som inte jobbar som journalist på någon tidning tycker nämligen inte att kyrkans folk är några bakåtsträvare eller fundamentalister, tvärtom. Kyrkans folk tävlar med politiker i politisk korrekthet, de sticker upp sina heliga fingrar i luften för att kontrollera vart vinden blåser, vad som för tillfället är opportunt. Inga präster eller andra kyrkliga företrädare tar strid mot det som för tillfället är politiskt korrekt. Jo det händer faktiskt att en enskild präst sticker ut hakan, och det slutar då ofta med att vederbörande hamnar i domstol för att ha kränkt någon eller några. Vidare i SvD säger författarna som har blivit kristna i vuxen ålder så här,
"Vi känner stolthet och glädje över kyrkan, och vi vänder oss med kraft mot den bild av kyrkorna som ofta framställs i medierna – att vi skulle vara en bunt bakåtsträvande och farliga fundamentalister, som av rädsla förskansat sig bakom höga murar."
Hur kan dessa artikelförfattare ha missförstått situationen så fullständigt? Eller är det bara mediernas bild som räknas, inte vad folk tycker? När kyrkan var så framåt och modernt så de tillät utställningen "Ecce Homo" där Jesus framställdes som bög med taskig erektion i kyrkan, så förlorade kyrkan en massa medlemmar. De förlorade respekt och jag själv tog min Mats ur skolan. Fattar ni inom svenska kyrkan verkligen ingenting?
Författarna verkar ändå ana att ett annat problem ligger för dörren, de skriver så här,
"Risken är snarare stor att den intolerans som man menar att kyrkan stått för nu ersätts av en annan intolerans, nämligen ”du får inte tycka på något annat sätt än den för tillfället starkaste opinionen”. En sådan intolerans känns främmande för ett gott samhälle"
Jag skall krypa till hammaren och säga att jag varit lite orättvis mot författarna, här sätter de ju nämligen fingret på kyrkans stora problem. Du får nämligen inte tycka något annat än den för tillfället starkaste opinionen. Detta är kyrkans stora problem, inte att de skulle vara några fundamentalister. Jag får inte tycka att kyrkan inte skall bryta mot svensk lag och inte gömma flyktingar, då är jag inhuman om inte rentav rasist. Tycker jag att homosexuella inte skall få gifta sig är jag väl bakåtsträvare, men en tämligen ofarlig sådan och jag slipper schavottera offentligt sannolikt.
Präster och kyrkans företrädare har givit sig själv rätten att värdera vilka lagar man tycker man skall följa och inte följa. Ingen politiker eller annan debattör har ifrågasatt att kyrkan faktiskt bryter mot svensk lag när de gömmer flyktingar (det är förvisso enskilda präster som gör det men med kyrkans extremt goda minne). Jag vill att även kyrkans företrädare följer lagen som alla andra, jag vill att någon ställer dem till svars, jag vill att någon tar debatten med dem.
Vi ser att min och många andras kritik mot dagens svenska kyrka är en helt annan än den förmodade av artikelförfattarna. Man anar att rädsla för kritik av den art artikelförfattarna ger uttryck för, har gjort att dagens svenska kyrka sprungit alldeles för långt åt andra hållet. Nu är det nog dags att de själva inom kyrkan upptäcker detta, de kan ju inte vara både döva och blinda. Sist står det i artikeln,
"Därför vill vi ropa ut i denna juletid: Kyrka, räta på ryggen! Och du som individ, ge kyrkan en chans!"
Tyvärr, jag ger inte svenska kyrkan någon mer chans, ni har redan fått era chanser enligt mig, och missbrukat dem. Andra människor tycker kanske annorlunda och verkligen ger er en chans, vi får se. Jag tycker kyrkan krökt ryggen alldeles för mycket under alldeles för lång tid mot det som för tillfället varit politiskt korrekt. Alternativet är att kyrkan verkligen inte vänt kappan efter vinden utan gett uttryck för de värderingar den verkligen har. I detta fall hör jag verkligen inte hemma i detta samfund, då är jag snarare en politisk motståndare till kyrkan och de politiska värderingar den så villigt gett uttryck för. Att gömma flyktingar som enligt svensk (generös) lag inte äger rätt till asyl är i sanning en politisk handling, icke en sakral sådan.
Låt oss slå fast det på en gång, julen är över och det är dags att bli elak igen. I SvD läser vi i en stort uppslagen artikel att Reinfeldt haft "hemliga" möten med brottsoffer och människor som råkat illa ut psykiatrin. Det är inget fel i sig att en statsminister lyssnar på "folket" och människor ur olika samhällsklasser, men just att denna nyhet "läcker ut" just nu med Reinfeldt i huvudrollen gör det hela till en patetisk nyhet. Hur hemliga är mötena om det står i dem i SvD undrar de som är lite mer logiskt lagda? Ja, de var möjligen hemliga en tid, men Reinfeldt visste hela tiden att detta skulle bli en nyhet, publicerad vid lämpligt tillfälle. Det står så här i SvD
"Många borgerliga kritiker menar att regeringens politik är bra, men att kommunikationen brister. Delvis kan det här ses som ett svar på den kritiken."
Skall dessa "hemliga" möten vara svar på offentlig kritik kan de knappast vara hemliga. Som en tanke kommer nyheten efter att kritik riktats mot att Reinfeldt är osynlig i medierna och efter att Adelsohn riktat kritikmot just SvD, han påstod att tidningen är för kritisk mot Alliansen. Inget svårt pussel direkt, är våra riksmedier inget annat en än köpt hora? Det är ju så också att Reinfeldt är statsminister och det som då räknas är vad han gör i praktisk politik, inte vilka han samtalar med. Vi har i själva verket ingen aning om vilka slutsatser statsministern drar av sina möten. En grupp som Reinfeldt ändå borde prata lite mer med men som han glömt bort är alldeles vanliga svenska män och kvinnor i alldeles vanliga inkomstlägen.
Ja nu syns Reinfeldt lite mer i medierna, vi ser det. Men vad står han för, vad säger han? Inte mycket, vi får veta att han samtalar med människor som har det svårt, att han tycker klimatfrågorna är viktiga och han berömmer sin egen sysselsättningspolitik. Att berömma sin egen politik i sysselsättningsfrågor och andra ekonomiska frågor skulle precis alla politiker göra i den situation som nu råder, det är inget att orda om. Vi märker dock att Reinfeldt aldrig sticker ut hakan, aldrig säger något som kan reta upp lite större väljargrupper och i princip aldrig säger något som kan uppfattas som kontroversiellt. Detta får till slut den effekten att han blir utslätat och intetsägande. En gång har han faktiskt stuckigt ut hakan rejält, det var när han påstod att allt svenskt var "barbari". Hur en svensk statsminister kan påstå något sådant övergår mitt förstånd. Är Reinfeldt så dum så han inte ens vet vilket land han styr över? Reinfeldt kommer att få höra detta på bloggar så länge han är verksam i politiken, vi kommer aldrig att låta han glömma sitt uttalande, aldrig någonsin. Jag tycker dock att det var bra att han lät munnen glappa. Nu vet vi var han står, vi vet vilken agenda hans typ av liberalism har. Det får också den effekten att nationella frågor diskuteras och ventileras, samt att de systemkritiska krafterna sluter leden och lämnar Alliansen utanför.
Tillfälligt slutar vi att häckla den politiska makten och önskar invandrare, Expo-människor, kvinnor, barn, män, politiker, dagdrivare, fyllbultar men framför allt människor som varje dag utför sitt dagliga värv utan att göra väsen av sig och utan att knota, en riktigt GOD JULalt. MIDVINTERBLOT!
Se också min julhälsning på SD-blogg om den förkristna julen.
I SvD står det att tunnelbanan stängt stationen i Rinkeby efter en raketattack i går. Någon eller några hade skjutit raketer på stationen. Man skall naturligtvis inte överdriva eller måla fan på väggen, men klart är att detta bedöms så allvarligt att man stängt en tunnelbanestation. Återigen frågar vi oss vad som händer i våra etniska enklaver vi har i detta land. Denna blogg har ett flertal gånger skrivit om Rosengård och andra etniska enklaver. Det som framkommit genom våra medier måste bedömas så allvarligt att man undrar om svensk lag och rätt fortfarande gäller i dessa enklaver. Då misstänker vi ändå att våra medier legat en smula lågt för att inte "hetsa till främlingsfientlighet".
Nu är det ju så att ungdomen alltid kommer att utföra en del bus oavsett vilken politik som förs. Vi lite äldre kommer alltid att svära ve och förbannelse över denna "ouppfostrade" ungdom (annat var det när vi växte upp, o.s.v.). Så har det alltid låtit från den äldre generationen och så kommer det väl alltid att låta. Men det är inte just detta fenomen vi pratar om här utan en samhällsutveckling som en majoritet i Sverige inte vill ha. En samhällsutveckling med etniska enklaver där svensk lag och rätt inte gäller, enklaver som etnisk är avskärmade från resten av samhället. Det är en paradox att just vi som kritiserar denna etnitisering* av våra förorter och samhällen ibland kallas för rasister, det borde ju vara tvärt om kan man tycka. Grunden för denna destruktiva samhällsutveckling är en vansinnig flyktingpolitik, låt oss än en gång slå fast det. Våra politiker för en politik som med största sannolikhet inte har en förankring bland en majoritet av befolkningen. Detta är möjligt för att riksdagspartierna gjort gemensam sak i vissa frågor och inte ens offentligt debatterar dessa frågor. Jag föreslår framgent att alla vi som tröttnat på detta försöker ändra på den rådande diskursen.
