Sämsta talet någonsin i Sveriges riksdag

SD initierade en riksdagsdebatt med anledningen av uppgörelsen mellan Alliansen och MP. Som alla vet handlade uppgörelsen om att låta illegala immigranter få sjukvård och skolgång. En uppgörelse som strider mot allt förnuft och normala rättsprinciper.

Talet av Åkesson var logiskt, klart och redigt. Han pekade på de uppenbara orimligheter som denna uppgörelse för med sig. Talen av övriga ledamöter var väl de väntade, ett evigt svamlande om allt utom sakfrågan. Man får känslan av ett förhör med en skolelev som helt uppenbart gjort sig skyldig till en dumhet, men slingrar sig så gott det går och försöker få över samtalet på ovidkommande saker. Alla Sveriges lärare känner förmodligen igen scenariot.

Ett tal utmärkte sig dock även i denna illustra liga. Federleys tal var så osakligt och propagandistiskt så det måste vara frågan om ett ”all time high.” Eller skall vi kanske hellre tala om ett ”all time low.” Federleys tal innehåller alla de fel som vi brukar påpeka som utmärkande för oseriösa talare och politiker. Federley använder sig av ”guilt by assiciation”, halmgubbe och rena lögner. Talet är så otroligt fullt av fula debattknep så att det kan tjäna som ett varnande exempel på hur man absolut inte skall skriva ett tal, androm till varnagel. Just därför tänkte jag titta lite på det, i rent negativt undervisningssyfte. Federley sade så här t.ex.

Fru talman! För Centerpartiet handlar migrationspolitiken i grund och botten om möjligheten att röra sig över gränser. Med samma självklarhet som vi vill kunna studera och jobba i andra delar av världen vill vi att andra människor ska kunna komma till Sverige för att studera eller arbeta.

Lögn! Avtalet, som debatten handlade om, hade inte ett vitten med människor som rör sig över gränser för att jobba eller studera. Vidare i talet.

På samma sätt som vi vill kunna få skydd om krig eller förföljelse uppstår i vårt land erbjuder vi på samma juridiska grund skydd åt dem som behöver söka det hos oss. 

Lögn igen! Ytterst få av de människor uppgörelsen handlar om har flytt krig eller ännu mindre renodlad förföljelse. Om vi skulle drabbas av inbördeskrig skulle vi inte möta samma generösa politik från något annat land som det vi erbjuder människor utanför Europa. Vidare i talet.

I sökandet efter en förklaring söker man en syndabock som får klä skott för allt som är fel. Är det inte bögarnas fel är det någon annans.

Vad har detta med själva sakfrågan att göra? Sakfrågan handlar om ett vansinnigt beslut som strider mot alla rättsprinciper. Halmgubbe således. Dessutom är det väl Alliansen och MP som kan betecknas som syndabockar i detta fall, inga folkgrupper. Själv verkar Federley göra SD till syndabockar. Vidare i talet.

När Sverigedemokraterna har skanderat att de är de enda som säger sanningen likt nyfrälsta predikanter är det dags att de nu tar bladet från munnen och säger vad det är de menar. Säg som det är, att ni sverigedemokrater är politikens gamar som när er på olyckor människor råkar ut för, och i de fall ni ens kan ana att det är någon med invandrarbakgrund med i bilden väljer ni att exploatera det.

En del sanningar har faktiskt SD monopol på i vårt land, tyvärr. Men visst är det Federley som mest liknar en frälst predikant med sitt känslosamma snömos utan något innehåll. Politisk gam är Federley ett utmärkt exempel på. Han var emot FRA och skulle inte dagtinga med sitt samvete, vilket han till slut ändå gjorde. Federley upprepar politisk korrekta fraser som förvisso har hela media och den politiska eliten bakom sig, så modigt!

Exakt vilka olyckor när sig SD på? Konkretisera det gärna Federley? Är det gruppvåldtäkter du karakteriserar som beklagliga olyckor? Då kanske det var en beklaglig olycka när Federly själv blev rånad och lindrigt misshandlad. Vad jag vet utnyttjade inte SD detta lilla beklagliga rån på något sätt. Federley blandar framförallt ihop vad enskilda bloggare med vad SD som parti för fram. Det är ett ohederligt och propagandistiskt sätt att resonera på. Vidare i talet.

Ni är politikens parasiter som exploaterar brott och sociala problem för egen vinnings skull. Ni tvekar inte att förvanska siffror, fakta och sanning i ert uppdrag, och det hänger samman med själva kärnan i er politik och er världsbild. Den stämmer inte med verkligheten.  

Så SD är parasiter som påpekar sociala problem? Det är SD som är de stora bovarna, inte de som utför dessa brott eller de som fört en politik så vissa typer av brott ökat markant i sin omfattning. Vitt blir svart, svart blir vitt. Det räcker att ta siffrorna från den allmänna statistiken för att föra fram SD:s politik. När det gäller brott kan man använda BRÅ:s statistik från 2005. Jag har den statistiken i bokhyllan och det är väl snarast BRÅ som Federley skall beskylla för att förvanska statistiken i förekommande fall. De blir lite fel när Federley, eller skall vi säga ”Ursula” börjar prata om verklighet. När var du ute sist i en förort Federley? Du blev ju t.o.m. rånad i Hammarby sjöstad. Klä gärna ut dig till Ursula och gör ett studiebesök i Rosengård eller Fittja, då kan vi prata om att smaka på verkligheten. Här tänkte jag sätta in en bild av Federley som Ursula, men jag vill inte kontaminera min egen blogg.

Jag skulle i princip kunna kommentera varenda sats Federley på samma sätt. Det är så fullt av felaktigheter och ”Guilt by associations” att man häpnar. Detta tal kan stå som ett lysande exempel på hur man absolut inte skall föra en saklig debatt. Jag är oerhört glad att jag inte tillhör samma parti som Federly. Det allmänna samtalet i vårt land har faktiskt nått nya, aldrig tidigare skådade bottennivåer.

Länk Riksdagens protokoll

En framtid med Federley

Jimmie Åkesson var uppe i riksdagens talarstol för att debattera uppgörelsen om illegala immigranter mellan MP och Alliansen. Jag har enbart haft tid att lyssna på Federleys tal, då jag ville se Uppdrag Granskning i kväll. Federley gjorde sig skyldig till precis allt det jag brukar anklaga de politiska korrekta för. Han tog upp judeförföljelsen genom hela historien. Hitler och de brott som nazismen gjorde sig skyldig till fladdrade förbi i Fedeleys tal. Det var ett högstämt tal om att inte skuldbelägga människor eller grupper, inte finna syndabockar. Därefter gjorde Federley just detta, gjorde SD till syndabockar samt skuldbelade dem för deras hemska människosyn. Vad allt detta hade med uppgörelsen mellan Alliansen och MP står skrivet i stjärnorna. 


Det som däremot äger mer relevans är faktiskt det avsnitt av Uppdrag Granskning som sändes i kväll. Federley sade med högstämd stämma att han vill se ett Europa, ja en värld med öppna gränser där människor kan röra sig helt fritt över nationsgränserna. Uppdrag Granskning visade en effekt av en sådan värld i kväll. Stena Line anställer knappast européer längre, de är för dyra och tjocka (enligt VDn). I stället anställer företaget arbetare från Filippinerna som arbetar för rena svältlöner och vars arbetstid i genomsnitt är 10,5 timmar per dygn, alla dygn sex månader i sträck. Vilken underbar global värld. 


I kvällen program fick vi också se hur svenska åkeriföretag och framförallt svenska chaufförer fullständigt är utkonkurrerade av billigare arbetskraft från främst Östeuropa. Massvis med svenska åkare har redan gått i konkurs medan chaufförerna är arbetslösa och går någon meningslös kurs hos Arbetsförmedlingen. Frågan är vad svensk arbetskraft skall göra när bransch efter bransch drabbats av Federleys uppburna globalisering. På tal om människosyn kan Federley tala om att svensk arbetskraft är för dyr och kräver lediga söndagar, och därför inte är efterfrågad längre.        


Någonstans brakar systemet samman när den inhemska marknaden viker undan, då arbetslösheten brett ut sig eller när för många sysslar med meningslösa arbeten. Att upprätthålla välfärden och levnadsnivån kommer i framtiden att bli omöjligt med denna modell av globalisering. Inte ens om vi stängde gränserna skulle vi gå omärkta igenom denna process då vi faktiskt skulle producera dyrare här hemma än utomlands. Men denna aningslösa (från vissa håll) hyllning till globaliseringen är direkt motbjudande. Federley och andras ess i rockärmen är att människor i vårt land inte är medvetna om vad som håller på att hända. Den kunskapen kommer nog att bibringas folket i sinom tid.

Länk riksdagsdebatten om uppgörelsen

Länk Uppdrag Granskning 

Länk DN

Ett felaktigt beslut

Det diskuteras om regeringens beslut att massvaccinera svenska folket var ett riktigt beslut, detta efter att det konstaterats att ungdomar drabbats av den kroniska och allvarliga sjukdomen narkolepsi. Olika experter träder fram i TV-nyheterna och säger att det trots allt var ett riktigt beslut, speciellt sedan biverkningarna var omöjliga att förutse. 


Det är ganska självklart att biverkningarna var okända vid tidpunkten för beslutet om massvaccination. Däremot var vaccinet inte tillräckligt testat, det erkänner alla i dag. Jag själv tog en vaccinspruta i förbifarten. Jag mådde inte alls bra av vaccinet. Jag hade varit kärnfrisk innan jag tog vaccinet, efter vaccinationen så drabbades jag av förkylningar på löpande band. Jag kände också yrsel några dagar efter vaccinationen. En arbetskamrat däckade ihop i flera timmar efter vaccinationen och fick läggas i ett tillfälligt vilrum. Chansen att jag skulle ta en vaccinspruta till är ungefär lika stor som att jag skulle rösta på Fridolin vid nästa val.


Det är inte bara den allvarliga biverkningen av vaccinet som gör regeringens beslut tveksamt (eller direkt felaktigt). Pandemin av Svininfluensan blev inte så kraftig som våra myndigheter och experter talade om. De flesta drabbades inte av någon influensa alls (vilken delvis kan ha varit vaccinets förtjänst). Det kanske mest graverande är ändå att de som blev sjuka i influensan i princip drabbades mildare än vid en vanlig influensa. Flera bekanta vittnade om att det var deras livs lindrigaste influensa någonsin. 


Enligt expertkällor så räddades ungefär 20 liv av vaccinet Pandemrix i vårt land. Hur många människor dör i en vanlig influensa? Mot det skall ställas alla de unga flickor som framträdde i TV, samt de pojkar vilka drabbats av en livslång mycket besvärande sjukdom. Dessa ungdomar hade hela livet framför sig med visioner och planer om ett bra liv. Allt detta har i alla fall delvis grusats. Ibland är det bättre att låta naturen ha sin gång än att försöka lindra redan modesta epidemier. Detta är ett typexempel där vår regering och myndigheter gjorde flera fatala felbedömningar, både av vaccinet och pandemin.

Länk DN

Länk SvD    

Märklig politisk forskning

I en DN-artikel så står det i en braskande rubrik att ju hårdare immigrationspolitik riksdagspartierna för, ju mer ökar stödet för SD. Allt detta enligt en ”studie” som de två statsvetarna Carl Dahlström och Anders Sundell gjort. När man läser vidare i artikeln så rynkas pannan alltmer, vad har de två herrarna använt för underlag? Inget parti har ju i princip fört någon annan immigrationspolitik än den vanliga generösa varianten. Skillnaderna mellan partierna måste betraktas som ytterst kosmetiska och väljarkåren måste ha mycket diffusa uppfattningar om vilket parti som möjligen kan anses för en något restriktivare politik. Så här står det i artikeln. 

Sambandet är speciellt tydligt när vänsterpartier antar en hårdare attityd i invandringsfrågor. Undersökningen bygger på studier av data från landets kommuner i 2010 års val.

Men inga vänsterpartier har fört någon politik med ”hårdare attityd”. Vad har dessa statsvetare forskat på? Att forska på detta område på kommunnivå måste betraktas som märkligt det också, landets kommuner för ingen självständig immigrationspolitik. Förmodligen kan det förhålla sig så att någon kommun har fått problem med en alltför generös politik. Det har blivit uppenbara problem med den generösa politiken och till slut har t.o.m. vänsterpartierna stramat åt sin politik. Naturligtvis har även SD fått luft under vingarna i samband med de uppenbara problemen som uppstått. I kommuner som Danderyd där moderaterna i princip för en Sverigedemokratisk politik finns inget behov av SD. De två herrarna som titulerar sig statsvetare har inte kunnat eller inte haft lust att dra dessa uppenbara slutsatser. Vidare i artikeln står det så här.

Forskarna frågar sig varför de etablerade partierna antar en mer restriktiv attityd till invandring, när forskning visar att de förlorar på det. Tidigare studier har visat att invandringsfientliga partiers politik "smittar av sig" på de etablerade partierna. Danmark är ett exempel på det. 

De två statsvetarna är rejält ute och cyklar. Hade de sju systrarna fört en ansvarsfull immigrationspolitik hade inte SD ens uppstått. Det är inte för medlemmarnas höga nöjes skull de har delat ut tusentals flygblad, blivit bespottade av media, framställda som monster, blivit hindrade i sina karriärer samt fått smisk av AFA. När stämningarna i landet pekar på att partier som SD erhåller ökat stöd så brukar det få till följd att de övriga partierna åtminstone gör några kosmetiska åtstramningar, eftersom det finns väljare att vinna eller åtminstone hålla kvar. 


De två statsvetarna är tydligen helt oförmögna att tolka sina resultat. Skulle regeringen plötsligt föra en ännu generösare immigrationspolitik (om detta är möjligt) skulle problemen öka och stödet för SD skulle enligt logikens allra enklaste lagar också öka. Det finns liksom en verklighet utanför väggarna på Göteborgs universitet, men herrarna är kanske inte bekanta med detta trista faktum. 


Som slutkläm undrar vi lite över satsen ”Forskarna frågar sig varför de etablerade partierna antar en mer restriktiv attityd till invandring”. Exakt vad är det som motiverar talet om denna attitydförändring? Är det när Reinfeldt gjorde en uppgörelse med MP om att erbjuda både skola och sjukvård till människor som befinner sig här illegalt?

Länk DN

Innebörden av begreppet demokrati

Lena Sundström har hållit ett seminarium i Växsjö med rubriken ”Att bevaka det odemokratiska”. Journalisten.se har i en artikel skrivit om Sundströms seminarium och tankar kring detta. Hela artikeln är mycket avslöjande och slutsatserna är egentligen förfärande för vår demokrati. Så här står det i Journalisten.se.

Innan riksdagsvalet uppstod en debatt om att journalister måste vara konsekvensneutrala i sin bevakning av Sverigedemokraterna, men när de väl blev invalda frågade sig många redaktioner vad vi journalister gjort för fel.

- Där avslöjar man sig, det visar att vi inte är konsekvensneutrala, säger Lena Sundström.

Nej, och det var väl ingen människa med över 70 i IQ som trodde att journalisterna var ”konsekvensneutrala” heller. Nu går dock Sundström ut och säger offentligt det vi alla visste, att många journalister har en politisk agenda. Detta är egentligen ett oerhört problem i en demokrati, som inte journalisterna själva är medvetna om. Journalister som skall vara partipolitisk neutrala och som dessutom säger att de är partipolitiskt neutrala, arbetar helt tydligt emot ett speciellt parti. Ett parti får tydligen inte tycka annorlunda i en speciell fråga, nämligen immigrationsfrågan.    


Lena Sundström kliar sig i huvudet och konstaterar med ett litet leende på läpparna att hon avslöjat sig. Precis varenda människa vet att Sundström har en partipolitisk agenda och hade hon inte SD att skriva hatartiklar om skulle hennes liv plötsligt bli väldigt tomt. Nu är Sundström själv inte så mycket populärare bland SD:s väljare än vad SD är för Sundström. Det finns helt enkelt inga SD-väljare som tror på vad Sundström skriver. Vidare säger Sundström så här i Journalisten.se

Det är bättre att vara tydlig med att SD inte står för demokratiska värderingar och att jag anser att det ligger i mitt uppdrag att vara demokratisk. Jag är alltså inte konsekvensneutral när det gäller mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och Sverigedemokraterna.

Tydlig är något Sundström inte är, exakt vad är inte demokratiskt hos SD? Sundström har aldrig gett något svar på den frågan, otydligheten på den punkten är monumental. SD anser att Sverige bör föra en restriktivare immigrationspolitik. Ett politiskt parti har all rätt i världen att hysa denna åsikt. Sundström tål helt enkelt inte att någon har en annan åsikt än henne själv. Jag tror inte ens Sundström känner till den egentliga innebörden av begreppet demokrati. 


Plötsligt för Sundström in begreppet ”mänskliga rättigheter” i diskussionen. Det är ett mycket typiskt sätt att resonera hos människor som Sundström. Lika typiskt är att de aldrig någonsin ger något exempel eller ännu mindre en definition på alla begrepp och ord de svänger sig med. En mänsklig rättighet är i alla fall att man inte behöver tycka likadant som Sundström, denna rättighet kommer jag att utnyttja fullt ut. Till slut säger Sundström så här till Journalisten.se.

Vi måste hålla ett öga på vår egen retorik, se till så att den inte förändras. Och vi måste ställa följdfrågor, hela tiden gå på fakta och se till att de inte får ut sitt budskap, så som vi gör med andra partier. Vara bra journalister, helt enkelt.

Ni måste hålla ett öga på retoriken Sundström, precis som i det forna Östtyskland. Jag skulle själv vilja ställa en del följdfrågor till Sundström, om demokrati och journalisters roll i ett öppet demokratisk samhälle. Sundström kommer dock aldrig svara på dessa frågor, hon kan inte ens svara på frågorna. Sundström och hennes gelikar kan inte se till att SD ”inte får ut sitt budskap”. Vi lever i internetåldern och alla journalister är inte lika hjärntvättade och odemokratiska som Sundström. 


I en DN-artikel med rubriken ”SD har marginaliserats” visar Sundström vilken intellektuell nivå hon i själva verket befinner sig på. Sundström säger så här i artikeln angående Reinfeldts avståndstagande mot SD i valrörelsen.

Det stärker naturligtvis Reinfeldt och hans inslagna linje. Han fick mandat för att hålla en tydlig distans till partiet, något som gör att Sverigedemokraterna marginaliseras.

Sahlin höll ett lika stort avstånd till SD och hon fick tydligen inget mandat för sin inslagna linje. Logik är nog inte Sundströms starka sida. Reinfeldt fick inte egen majoritet i riksdagen, något som mycket tydligt irriterat honom. Något av blocken, Reinfeldt eller Sahlin, var ju tvungen att bilda regering. Det blev till slut Reinfeldt som fick bilda regering, utan egen majoritet. Hade det blivit Sahlin som fått bilda regering kunde Sundström skrivit samma sak, hon behövde bara byta ut Reinfeldt mot Sahlin. 


Den som egentligen borde ”marginaliseras” är Sundström själv. Jag har pratat med en del partifolk från SD angående journalister som Sundström. Fler och fler verkar inse det meningslösa med att överhuvud taget prata med journalister som henne. Inför valet 2002 var SD i princip tvungen att pratat med alla journalister som ville ge dem en intervju, det gällde att höras och synas. Nu föreligger en helt annan situation, SD hörs och syns även om partifolket skulle neka Sundström och en del andra liknande journalister intervjuer. Journalister likt Sundström, som helt öppet demonstrerat en odemokratisk syn på sitt journalistiska arbete är egentligen inte att betrakta som journalister, de är mer att betrakta som partiarbetare åt sjuklövern. Varför skall man bevilja intervjuer åt partiarbetare från motståndarlägret?

Länk Journalisten.se

Länk DN