Det finns experter på alla områden, också politiska områden. Självklart finns det experter på partier som Sverigedemokrater. En sådan expert är Anna-Lena Lodenius, hon har hyst ett intresse över det vanliga för SD utan att dela partiets åsikter, tvärtom. Lodenius har pratat med ett stort antal företrädare för SD genom åren. Vid riksårsmötet i Karlstad 2008 tog hon alla chanser att prata med så många hon kunde. Jag såg henne själv stå och småprata med en hög företrädare i en timme nästan, hon såg inte ut att lida av några antipatier vid det samtalet i alla fall. Under en period gjorde Lodenius ganska objektiva inslag och reportage om SD. Inte så att de var helt objektiva och hon kom inte i närheten av Guillous reportage, men det var inte alltför överdrivna bilder hon målade upp för sin publik. Ungefär vid tiden när redaktionen Kaliber avslöjade sitt mullvadsarbete, våren 09, så kunde undertecknad och en hel del andra människor märka en tydlig förändring i tonläget, Lodenius blev mer aggressiv och tonläget blev ett annat. Borta var de relativt objektiva analyserna och det milda ordalagen, nu bredde Lodenius på allt vad hon kunde och de stigmatiserande prefixen blev allt fler och grövre.Så kom då artikeln på Newsmill som fick t.o.m. en luttrad cyniker som mig att tappa hakan. Vi skall påpeka att Lodenius någon vecka innan hon publicerade artikeln förberett sig bl.a. genom att ta bort kommentarsfunktionen på sin blogg. Själva artikeln är ett lågvattenmärke av sällan skådat slag, så här skriver Lodenius bl.a.
Sverigedemokraterna har ett förflutet med betydligt fler bruna inslag, men de som bildade partiet insåg med tiden det taktiska i att hålla undan Hitlerbilder och judehat för att inte skrämma iväg alltför många potentiella väljare.
Man häpnar! Hitlerbilder? Här går Lodenius över alla gränser, det finns sannolikt ingen i SD som skulle ens drömma i sin värsta mardröm om att inneha en Hitlerbild. Det här är slaskjournalistik som passerat gränsen till det åtalbara. SD är det mest Israelvänliga partiet i vårt land just nu, att då ens nämna ”judehat” är inget annat än ren lögn. Det enda Lodenius är ute efter är att ”skrämma bort väljare”. Vi är inte så dumma att vi inte märkt att Lodenius tonläge förändrats just i samband med de ökande opinionssiffrorna. Man skulle förmodligen kunna rita upp en korrelationskurva som stämmer till 100 procent på just detta. Ännu ett axplock av Lodenius propaganda låter så här.
En huvudfråga för alla dessa organisationer är att Sverige och svenskheten är hotad, detta antagande genomsyrar deras politik på alla områden.
Ja vissa värden i vårt land är hotade anser jag, är jag nazist för det? Sverige går fel väg. När jag växte upp var Sverige ett tryggare och bättre land på många sätt, jag är dessutom så gammal att jag vet att jag har rätt. Vi väljer inte politiker för att de skall göra vårt land till ett sämre ställe att leva och bo på, det borde var en självklar demokratisk princip. Men det är just det våra nuvarande riksdagspartier är så rörande överens om. Det är i själva verket Lodenius som springer de odemokratiska krafternas ärenden. Vidare i artikeln står det så här.
En återkommande tanke hos de fyra organisationerna är att det finns en stor mängd personer som fått svenskt medborgarskap på "felaktiga grunder". SD vill därför göra det svårare att bli svensk medborgare.
Det är bevisligen så att vissa individer t.ex. köpt sitt uppehållstillstånd och sedan fått medborgarskap. Det finns ett exempel på en individ som satt i fängelse för grovt brott och erhöll svenskt medborgarskap, samtidigt som åklagare arbetade på att få honom utvisad på livstid från vårt land. Är inte det att få medborgarskap på felaktiga grunder? Är man nazist om man vill höja ribban för medborgarskap till den nivå en massa andra europeiska stater har? Enligt Lodenius måste Finland vara mer nazistisk än Tyskland under 30 och 40-talet. Till slut skriver Lodenius så här i sin artikel.
SD-ledningen politiska projekt är att göra partiet rumsrent, minst av allt vill SD bli jämfört med ännu mer främlingsfientliga och högerextrema grupper.
Det finns i själva verket ingen poäng att jämföra SD med partier det inte har några beröringspunkter med. Man kan jämföra vilket parti som helst, Moderaterna eller Socialdemokraterna, med vilket annat parti som helst, alltid hittar man någon parallell. Det är inget annat än Guilt by association på hög nivå att göra sådana jämförelser. Vi lever i en demokrati med yttrandefrihet, Lodenius kan skriva vad hon vill och motarbeta vilka partier hon vill. Men de metoder hon använder är lögnaktiga och spelar på tekniker som Guilt by association och stigmatisering. Lodenius och hennes likasinnade utsätter vanliga politiskt intresserade personer för hat och hets från politiska motståndare. Hon eldar på de grupper som vill motarbeta SD med alla metoder, inklusive våld och mobbning, för det kan vi aldrig förlåta henne. I själva verket är det Lodenius själv som använder de propagandametoder nazisterna t.ex. använde mot judarna på 30-talet.
Länk Newsmill Lodenius
Catwalk är inget som äkta ultrafeminister sympatiserar med. Modevisningar och mode är ju ett sätt att dölja kvinnans rätta natur och ytterst är ju mode och eleganta utmanande kläder till för att behaga det motsatta könet, d.v.s. mannen, en ras som helst skall utrotas enligt feminister som Solana, Rytel och Tiina Rosenberg. Att då visa upp sig på en catwalk och visa sig behaglig inför det motsatta könet måste betrakta som en direkt antifeministisk aktion. 
