Ännu ett kontraproduktivt beslut, nu angående Syriska flyktingar

Stolt meddelar Migrationsverket att man nu beslutar ge alla flyktingar från Syrien permanent uppehållstillstånd i stället för det tillfälliga uppehållstillstånd som de vanligtvis utfärdad för syrienflyktingar fram till i dag. Motiveringen är att läget i Syrien blivit betydligt värre sista tiden. Frågan är om situationen verkligen blivit värre eller om Migrationsverket låtit sig påverkas av all den medieexponering Syrien fått i samband med den misstänka kemgasattacken. Dessutom säger Malek Laesker, vice ordförande för Syriska arabiska kulturföreningen till DN, att det enbart är vissa områden som är hårt drabbade av inbördeskriget. SvD verkar ha publicerat exakt samma artikel. Beslutet att ge alla syrier permanent uppehållstillstånd måste ses som i det närmast vansinnigt i ljuset av dessa uppgifter.

DN/SvD deklarerar stolt att Sverige är först i Europa med att ge permanent uppehållstillstånd till syriska flyktingar. Detta innebär att övriga nationer i EU har gjort en annan bedömning än det svenska Migrationsverket, som med största säkerhet har tagit sitt beslut efter politiska signaler från regeringen. Migrationsverket är en myndighet som lyder under regeringen och beslut av denna dignitet tar de självklart inte på egen hand, det vore ytterst naivt att tro något sådant.

Sverige sänder självklart ut signaler till Syrien med detta beslut. Signalen är att det just är Sverige som borde vara målet för flyktingar. Detta genom att först av alla europeiska länder gå ut med ett beslut av denna typ. Hur regeringen har tänkt torde vara höljt i dunkel. Vill man skapa kaos innan man ändå förlorar nästa års val? Vad uppnår man i så fall med det? Vill man skapa en omöjlig situation för den kommande socialdemokratiska regeringen medan man i lugn och ro kan ändra sin politik i opposition?

Att situationen för de kommuner som tar emot flyktingar redan är alarmerande står utom allt tvivel. S, M och C har protesterat mot flyktingmottagningen hos regeringen i dessa kommuner: Alvesta, Borlänge, Falköping, Flen, Katrineholm, Köping, Lindesberg, Ludvika, Nässjö och Trollhättan. Detta eftersom de inte förmår ta emot fler immigranter i dessa kommuner. Väl att märka, dessa kommuner tar emot en bråkdel av de som förorterna till våra storstäder tar emot. Vi måste ställa oss frågan, vad exakt är det regeringen inte förstår? Har ansvariga politiker en blind fläck där de fullständigt saknar verklighetsförankring? Vi börjar närma oss en punkt där riksdagen och regeringen för en politik som mer hör hemma i en verklighetsfrämmande skräckroman av Franz Kafka. Låt mig påminna om en sak. Ni i regering och riksdag har ansvar mot de väljare som valt er och tillika ett förvaltningsansvar för landet ni är valda i. VAKNA FÖR HELVETE!

Självklart skall vi hjälpa människor som lever under mycket svåra och riskfyllda omständigheter. Vi skall hjälpa dem på plats eller i närområdet, med allt vad som behövs. Meningen är nämligen att de efter kriget skall återvända och bygga upp sitt land igen. Syrien kan med rätt politik självklart blomstra och bli ett drägligt land att leva i igen. En nation som på sikt inte behöver vara sämre än Sverige när det gäller livskvalitet. Men då gäller det att de med störst resurser inte drar till en annan kontinent permanent. I själva verket signalerar Migrationsverkets beslut att man gett upp allt hopp om Syrien. En omänsklig inställning.



SVT och de ensamkommande barnen

Ett återkommande inslag i SVT:s nyhetssändningar är ensamkommande barn som avvisats till främst Italien. Detta enligt reglerna i Dublinförordningen som stipulerar att en ansökan om asyl skall behandlas och avgöras i det första EU land den sökande anländer till. Alltså inte som det sägs i SVT, det första land där den sökande söker asyl. Dessutom står det så här i Dublin II förordningen.

Om den asylsökande utan tillstånd har passerat gränsen till en medlemsstat, ska denna medlemsstat ansvara för prövningen av asylansökan. Detta ansvar upphör 12 månader efter det datum då gränsen korsades illegalt.

Det går alltså inte heller att smyga sig igenom Europa för att söka asyl i Sverige eller annat land. Inget av dessa fakta kommer fram när SVT belyser hanteringen av ensamkommande barn. I stället får Maria Ferm och Christina Höj Larsen beskriva sin syn på Sveriges roll vad gäller de ensamkommande barnen, vilket i princip innebär att Sverige skall ta emot alla som kommer hit. Under åren 2010 och 2012 sökte i själva verket 5050 ensamkommande asyl i vårt land, överlägset mest i hela Europa. På andra plats kom Storbritannien med 2 641 ansökningar, detta enligt riksdagsledamot Staffan Danielsson (C).

Man kan fråga sig varför de ensamkommande barnen söker sig just till Sverige, hur vet de ens om att Sverige finns? De åker trots allt oftast igenom hela Europa för att ta sig hit. Alltså de passerar i princip hela EU innan de anländer hit. Enligt Dublinförordningen skall första EU-land gälla som asylland. Ja förhållandena i Italien är sannolikt sämre än i Sverige, men Italien är ändå ett av EU:s grundarländer. Att jämställa Italien med en Nordkoreansk soptipp är en märklig inställning om det gäller att fly från ett konkret dödshot.

SVT ger återigen en vinklad bild av situationen och låter de avgjort flyktinggenerösaste riksdagsmännen komma till tals på bästa sändningstid. Tobias Billström fick också komma till tals en kort stund, men gav då ett sniket intryck för att SVT inte ger en totalbild av denna migrationsström. Till bilden hör att Sverige tar en oerhört stor del av denna migration, störst i Europa per capita. Till bilden hör att det verkar vara en organiserad och planerad migration för bättre levnadsförhållanden, inte en flykt undan ren förföljelse. Till bilden hör att mottagandet och migrationen kostar oerhörda belopp i slutändan som urholkar vårt välfärdssamhälle. En del politiker vill dela med sig av vår välfärd på detta sätt, vilket innebär sämre vård, skola och samhällsservice i vårt land. Detta som ett sätt för att försöka utjämna globala orättvisor. Saken är den att då måste samma politiker vara öppna och ärliga med konsekvenserna med vår nuvarande migration. Man kan få intrycket av att varken Ferm eller Larsen har en aning om konsekvenserna och aldrig skulle ta ansvar för dessa.

Det är uppenbart att migrationen med de ensamkommande barnen inte löser några verkliga problem. De flesta som lever under exakt samma förhållanden eller sämre (migrationsresorna kostar trots allt) stannar kvar i sina hemländer. Det föds förövrigt fler fattiga barn än vad vi i väst någonsin kan ta emot. Det ÄR helt enkelt inte en fungerande lösning på problemen. Vill vi förresten att hela civilbefolkningen i vissa länder skall emigrera? Vilka skall bygga upp länderna så småningom? Skall de aldrig byggas upp och fungera någotsånär normalt? Vill vi bekämpa fattigdom så är hjälp på plats 100 gånger effektivare. Att SVT skulle gräva djupare i denna problematik är för mycket begärt. Det är tydligen en uppgift för oss amatörbloggare.

Länk SVT


Lögner på DN:s ledarsida

Susanna Birgersson skriver på DN:s ledarsida (signerat) om debatten på SVT där immigrationen diskuterades med deltagare som partiledare Jimmie Åkesson och integrationsminister Erik Ullenhag. Birgersson säger sig vara överraskad av något i programmet, vad framkommer tyvärr inte av hennes artikel (om överraskningen inte berodde på Ullenhags närvaro). För att vara en debatt i det vanligtvis så stimmiga forumet SVT Debatt så måste man säga att debatten mellan Ullenhag och Åkesson fick fortlöpa under ganska ordnade former. Den enda som störde debatten var programledaren Belinda Olsson som helt utan synbar anledning försökte få Åkesson att tala om fläskkött. Vi trodde annars att matlagningsprogrammet redan fyllt sin kvot i svensk TV. Lyckligtvis kunde Åkesson snabbt föra över debatten på den betydligt aktuellare diskussionen om immigrationen från Syrien och Somalia.    

I sin artikel skriver Birgersson förnöjt att Åkesson verkade "hetsig" och "argsint". Möjligtvis var han något hårdare i tonen än vad vi är vana vid. Men att i ett program som "Debatt" där det skriks, tjoas och där kaoset aldrig ligger långt borta kalla Åkessons uppträdande för "hetsigt", visar verkligen att begreppet "betraktarens ögon" firat nya och oanade triumfer. Ullenhag själv förföll dessutom till en känslomässig beskrivning av "bomber som faller över familjer", detta med ett påtagligt "hetsigt" tonfall. Efter dessa småsaker (nåja) blir det dock betydligt värre. Så här skriver Birgersson på ledarplats i DN.

Men verkligheten är inte så mörk som bland andra SD vill att vi ska tro. 

Statistik från SCB visar att 66 procent av den infödda befolkningen har arbete. Bland utrikesfödda är andelen 57,5. Och senaste året har sysselsättningen i denna grupp ökat mer än i gruppen infödda. Fullständigt fiasko? 

Jag reagerade spontant på denna statistik, skillnaden var helt enkelt för liten jämfört med den verklighet som faktiskt finns där ute, och mycket riktigt. Tino Sanandaji har grävt lite i statistiken och kommit fram till att i gruppen för "infödda" så finns andra generationens immigranter med, vilket självklart drar ned resultatet och jämnar ut siffrorna. Dessutom har inte DN jämfört immigranter med infödda svenskar, utan de har jämfört immigranter med hela befolkningen, inklusive immigranter, vilket får ett felaktigt resultat.  Så här skriver Sanandaji.

Instead of comparing immigrants and native Swedes they compare immigrants with the total population (which includes immigrants!). This is despite the fact that data is available for native Swedes. 

Migrationsinfo also bakes second generation  immigrants into the Swedish "population total" with whom first generation immigrants are compared. It is written in a way so that an unsuspecting reader will get the impression that immigrants are being compared to natives. As can be seen DN fell for Migrationsinfo's subtle deceptive writing.  

Here are less manipulated numbers from SCB 2008, reporting the share gainfully employed among the population aged 20-64: 
Native Swedes with two parents born in Sweden: 84.5%Non-European Immigrants: 51.2% 

Yes DN, this is a “Fullständigt fiasco”.  

Jag reagerade spontant över DN:s siffror, och de visade sig vara felaktiga. Det är verkligen trist att vi inte på något sätt kan lita på våra medier och att de inte tvekar att frisera vilken statistik som helst för att driva sin egen politiska linje. Medierna skall i en demokrati vara någon slags garant för att folket inte blir förda bakom ljuset av dem som för tillfället sitter vid makten. DN gör tvärtom och har nog fullständigt missförstått sitt demokratiska ansvar. Till sist kommer vi så till pudelns kärna. Så här avslutar Birgersson.

Sysselsättningsstatistiken är bara ena sidan av myntet. Svensk invandringspolitik har gett hundratusentals människor en fristad i Sverige, undan krig, förföljelse, kaos och svält. Sannerligen om inte Rola Brentlin, redaktör på tidningen Migro, vände upp och ner på perspektivet i torsdags kväll:”Ett utanförskap i Rosengård är inte det värsta som kan hända dig, det är en massgrav i Somalia.”

En av orsakerna Birgersson nämner gav från början rätt till asyl i vårt land, nämligen förföljelse. Om kaos och svält skall ge rätt till uppehållstillstånd (asyl kan det inte ens i dag bli frågan om, asyl från vad?) så har Brentlin sannerligen vänt upp och ned på allt sunt förnuft. För det första så har nästan ingen varit utsatt för svält av dem som med dyra pengar letar sig till Sverige, detta måste betraktas som ännu en lögn. För det andra så är det fullständigt utsiktslöst att försöka hjälpa verklig fattiga genom emigration. De är för många helt enkelt. Enligt Roy Beck finns det i Afrika 650 miljoner människor som tjänar mindre än två dollar om dagen, i Indien 890 miljoner, i Kina, som vi förväntar oss skall hjälpa oss ur den ekonomiska stagnationen, finns det ändå 480 miljoner människor som tjänar mindre än två dollar om dagen. Även en svagbegåvad människa måste inse att hjälp på plats är enda vägen att göra något vettigt åt situationen med svält. Med hjälp på plats så kan du för samma summa som du hjälper en människa genom migration, hjälpa kanske 100 människor. Dessutom hamnar de verkligt fattiga som blir kvar i sina hemländer, i en ändå svårare situation om de rikaste och mest handlingskraftiga emigrerar. 

Krig är ofta en mycket svår utmaning för civilbefolkningen. Ibland kan för vissa förfölja grupper emigration vara enda utvägen. Då skall dessa människor beredas plats i sina grannländer självklart. Det finns nämligen en chans att i dessa fall återvända och hjälpa till med återuppbyggnaden av den egna nationen. Det var exakt vad Finland gjorde när de under 2:a världskriget skickade en del barn till Sverige. i Storbritannien skickade bl.a. londonborna ut sina barn på landsbygden under Blitzen. I Syrien så verkar striderna i huvudsak vara koncentrerade till några storstäder, även om uppgifterna självklart är mycket osäkra. En brittisk variant bör möjligtvis vara ett alternativ även för Syriens civilbefolkning, även om denna lösning äger sina begränsningar. För de flyktingar som kommer till EU skall ju ett någorlunda solidarisk mottagande gälla, även om ingen kräver att t.ex. Grekland just nu skall vara ett mottagarland. För de som ändå anländer till Sverige skall ju i första hand tillfälliga uppehållstillstånd prövas. Detta är ju det mest logiska och på lång sikt bäst för alla parter. Det är ju inte så att Sverige är det enda drägliga land att leva i på jorden.

Kulmen på en vansinnig politik

Migrationsöverdomstolen beslutade i januari att DNA-test skall räcka för somaliska familjeåterföreningar i Sverige, detta då det inte anses finnas någon fungerande statsförvaltning i Somalia. Att Migrationsöverdomstolen tog detta beslut helt på egen hand utan några politiska signaler förefaller mindre sannolikt. Att tillströmningen av anhöriga från Somalia skulle bli stor visste alla inblandade parter. Resultatet av Migrationsöverdomstolens beslut måste anses vara en medveten politik från Alliansen och Miljöpartiet. Resultatet väntas enligt Migrationsverktes prognoser bli att upp emot 27 000 anhöriga från Somalia anländer till vårt land. 

De enskilda kommuner som tar emot strömmen av anhöriga får för de två första åren delvis kostnaderna betalda av staten. Från det tredje året står kommunerna för alla kostnader. Så var det i alla fall fram till att kommunala protester gjorde att Ullenhag nu lovar att staten skall gå in på betydligt längre sikt. En rad kommunstyrelseordföranden från M, S och C gick ut med en gemensam DN-artikel där de krävde att staten skulle bidra med mer pengar under betydligt längre tid. När det inte längre var enbart SD som protesterade utan också "gammelpartierna" så backade Ullenhag tämligen omgående och utlovade utökat statligt stöd. Enligt DN-artikeln av de kommunala företrädarna råder det heller ingen tvekan om att det tar betydligt längre tid än den fastslagna perioden på två år för att dessa immigranter skall erhålla sitt första arbete. Snarare rör det väl för många av dessa människor om ett livslångt beroende av bidrag.     

Enligt SVT så skall Ullenhag ha sagt detta när de kommunala företrädarna först begärde ökat statligt stöd.

Jag är lite bekymrad över en debatt där man förutsätter att människor ska fastna i ett bidragsberoende. Det får inte vara utgångspunkten för politiken.

Nu har alltså själv gått med på de framförda kraven och har alltså själv sällat sig till dem som har utgångspunkten att många av immigranterna kommer att fastna i ett bidragsberoende.

Nya problem har också dykt upp. Enligt Dala-Demokraten så saknas det nu pengar till flygbiljetter för att de somaliska familjerna skall kunna återförenas. Så här står det. 

För till exempel Nadifa här handlar det om make och sex barn som måste ha flygbiljett från Etiopien till Sverige. Hon behöver 25 000 kronor och har noll i inkomst... säger Mustafe Elmi.
– Varför omfattas inte våra somaliska återföreningar av Geneve-konventionen från 1947 om gratis flygbiljetter?

Jag visste inte att det fanns gratis flygbiljetter men Somaliska föreningen får väl ta upp frågan med flygbolagen. Klart är att kostnaderna för denna ström av immigranter kommer att bli betydande för vårt samhälle. De kommunala företrädarna som skrev DN-artikeln talade om att det nu kan uppstå en situation där vården, skolan och omsorgen ställs mot invandrarna. I bakhuvudet vet de flesta att det egentligen bara finns en pengapåse med skattepengar. Går pengar till en verksamhet så blir det enligt enklare matematik mindre pengar för något annat. Skillnaden nu är att det sägs av politiker från S, M och C, inte bara SD. 

Självklart kan man tycka att det är rimligt med familjeåterförening när det gäller barn och makar. Det är själva folkomflyttningspolitiken i sig som är orimlig. Varför åker en mor eller far iväg till ett främmande land utan sina barn i förstaläget? Sannolikt rör det sig inte om akut livsfara vid denna typ av migration. Vi löser inga problem i Somalia genom den nuvarande formen av folkomflyttningspolitik och inte heller löser vi problem för större delen av befolkningen. Det är de som på outgrundligt sätt skaffat sig den summa som behövs för migration som har möjlighet att fly. Alla de andra kommer i vilket fall att bli kvar i landet (alternativt flyktingläder i grannländer). Satsade vi resurserna på plats skulle fler av de som inte har råd eller möjlighet att fly få del av resurserna. 

Dessutom måste det vara en rimlig vision att Somalia skall bli ett drägligt land att bo i och som utvecklas likt många andra utvecklingsländer kunnat göra. Om de initiativrikaste och mest välbeställda emigrerat underlättar det inte denna process. Ur detta perspektiv är det rentav en björntjänst för dessa utvecklingsländer att uppmuntra till emigration. Vägen för Somalia att resa sig ur kaos och stridigheter synes lång, men skall vi ge upp hoppet för all framtid? Framför allt så kan det inte ses som en särskilt meningsfull tillvaro att framleva sina dagar i ett främmande land utan arbete större delen av sitt liv. 

Det behövs militär närvaro av fredbevarande natur i Somalia, detta för att dämpa striderna och för att främja förhandlingar mellan de stridande parterna. Det behövs också pengar till flyktingläger, belägna i grannländerna. Pengar finns, egentligen i övermått, enligt en del biståndsarbetare och chefer på olika nivåer i biståndsapparaten. Man behöver inte ens läsa mellan raderna i boken "Bistånd och utveckling: Afrika", av Göran Hydén för att inse det förfärande faktum att vi ger pengar till projekt vi vet inte har någon effekt och i värsta fall bidrar till korruption. Vi fortsätter trots detta att ge pengar till dessa meningslösa projekt för att regeringen skall kunna säga att vi når upp till enprocentsmålet. Varför inte satsa dessa pengar där de verkligen gör nytta?       

Vi har nått kulmen på en vansinnig politik, en politik som på sikt inte hjälper någon människa, inte ens de som får uppehållstillstånd. Det har utvecklats en politisk kultur där migrationspolitiken blivit en tävling i falsk humanism. Våra avlönade politiker skall arbeta för de människor som valt dem och för nationens bästa. Politiker skall också fatta beslut grundade på fakta och verklighet. Många av våra politiker har lika lång väg till dessa mål som Somalia har till fred och välstånd.   

Anhöriginvandringen är inte problemet

Den senaste tiden har det uppmärksammats att somaliska barn till föräldrar som fått asyl i Sverige skall kunna anhöriginvandra hit. Många av de anhöriga kommer att anlända till Växjö, som enligt uppgifter från det moderata kommunalrådet Bo Frank har stora svårigheter att både härbärgera och finansiera de som väntas anlända till kommunen. Bakgrunden är nya regler som gör det möjligt att genom DNA-test avgöra vilka som är släkt med en förmodad mamma. Vid positivt resultat av testet skall uppehållstillstånd erhållas. 


Frågor som uppstår är var detta DNA-test skall genomföras, i Somalia eller Sverige. Frågan vad som händer vid negativa testresultat är också intressant, om nu testen genomförs i vårt land. 


Regeringen avser både en tillfällig lagändring för att fler skall kunna söka uppehållstillstånd med reglerna för anhöriginvandring samt 300 mnkr till de kommuner som tar emot de nyanlända. Bo Frank verkar ändå inte helt lugnad av regeringen frikostiga bidrag. Så här säger han till SVT.

Det är moraliskt helt förkastligt att staten lämpar över kostnaderna på kommunen [...] 

Nu har vi att göra med en väldigt stor invandring av personer med extremt dålig utbildningsbakgrund och som blir beroende av socialbidrag under lång tid och det få kommunen betala [...] 

För Växjös del kanske det handlar om 50-60 miljoner kronor om året och nu talar vi bara om kostnader för socialtjänst. Det kostar ju också pengar för skola och sjukvård och liknande.

Självklart blir det en kostnad för samhället med mottagandet av dessa anhöriga. Det är ändå så att barn till personer som erhållit asyl måste få uppehållstillstånd p.g.a. anhörigregler. Det vore ju orimligt att föräldrar som flytt hals över huvud inte fick leva med sina omyndiga barn i det land dit de flytt. Anhörigreglerna måste ju gälla barn och maka, något annat vore orimligt. Däremot skall de inte gälla några andra släktingar. 


Problemet är inte anhöriginvandringen utan hela vår immigrationspolitik och de grunder denna vilar på. Från början var det politiskt förföljda personer som fick asyl i vårt land. Den första vågen av sådana var efter Allendes fall, och militärkuppen iscensatt av Pinochet. Man kan säga vad man vill om första vågens chilenska flyktingar, - de var uppenbarligen både socialister och kanske kommunister, som många påpekar i dag. Detta faktum kan ju inte påverka vår flyktingpolitik. De var utan tvivel politiska flyktingar som förföljdes p.g.a. deras politiska uppfattning. Dessutom stod det utom allt tvivel att de riskerade nackskott (i bästa fall) om de fångades av Pinochets styrkor. 


Trots att Sverige tog emot en förhållandevis stor andel av första vågens chilenska flyktingar var det en politik jag kunde ställa upp på och t.o.m. aktivt sympatisera med. De var politiska flyktingar i ordets egentliga bemärkelse. Det går självklart att hitta många fler sådana exempel på vettiga avvägningar i asylpolitiken. Tyvärr går det i dag att hitta ännu fler exempel på en vettlös och ologisk immigrationspolitik (vi talar här inte längre om flyktingpolitik). 


Många immigranter från det forna Jugoslavien var inte mer hotad eller utsatt än befolkningen i sin helhet. Vi kan ju inte flytta hela befolkningar för att undvika övergrepp och krigshandlingar. Det är omöjligt och dessutom hjälper vi till med etnisk rensning i sådana fall. Göran Persson försökte lösa detta problem med tillfälliga uppehållstillstånd för ett stort antal människor från det forna Jugoslavien. Meningen var att de skulle resa tillbaka till sitt hemland när det lugnat ned sig. Dagen innan återfärden för många som erhållit det tillfälliga uppehållstillståndet, så gick Bengt Westerberg ut i media och uppmanade återvändarna att inte infinna sig. Detta skamgrepp fick som följd att de allra flesta till slut fick stanna i vårt land, och att ännu ett verktyg blev obrukbart i vår flyktingpolitik. Westerbergs tilltag är sannolikt det skamligaste som hänt i vår inrikespolitik sedan 2a världskriget.


Vi kan självklart inte hjälpa människor ur fattigdom med folkomflyttningspolitik. Även om vi tog emot så många immigranter att vårt samhälle skulle gå under, föds det fler människor under fattiga förhållanden än vad vi då skulle ta emot. Dessutom så är det sannolikt att vi skulle ta emot de driftigaste människorna som har någon chans att hjälpa sina hemländer en liten bit på vägen till drägliga levnadsförhållanden. Som om inte dessa argument vore nog så tillkommer det faktum att för samma kostnad som vi hjälper en person i vårt land, kan vi hjälpa oerhört många fler i deras respektive hemländer. Om det nu är ren humanism det är frågan om, och inte enbart synas vara human (vilket vi systemkritiker ibland misstänker).


Skall vi ge människor asyl om deras nation hamnar i krig? Låt oss se, ett inte alltför orealistiskt scenario är att t.ex. Indien och Pakistan hamnar i en allvarligare konflikt. De är inte kända för att vara bästa grannar precis. I sådana fall skulle 1200 miljoner människor plus 174 miljoner människor genast, på ett bräde, vara berättigade till asyl. Siffrorna kan dessutom vara en smula gamla. Enda sättet att göra något meningsfullt, om man nu brinner för att göra en human insats, är att skicka styrkor från hela den västliga hemisfären för att stoppa konflikten. Då bryter man visserligen mot nationalistiska principer, men vill man vara human så kostar det på.  


Om vi i grunden hade en vettig, logisk och genomtänkt flykting- och immigrationspolitik, skulle det inte heller vara något problem med anhöriginvandringen. Växjö kommun skulle inte hamna under den ekonomiska bilan och sannolikt skulle fler, i dag överbelastade kommuner, villigt erbjuda sin hjälp. Nu har vi i stället spelat bort våra kort på att tävla om vem som är mest human eller ägnat oss åt ett strategiskt undvikande för att inte hamna i skottlinjen när rabiata vänsterjournalister med bristande verklighetsförankring avlossar sina hatiska semantiska salvor. Det är inte så ansvarsfulla partier eller politiker skall bedriva en långsiktigt hållbar politik för Sveriges befolkning. 


Länk SVT


Länk P4


Länk Regeringskansliet           

De ensamkommande i Vallentuna

Media har rapporterat om något som kan liknas vid folkliga protester mot ett planerat boende för ensamkommande barn i Vallentuna. Enligt samma media så planeras boendet i en villa, som följaktligen ligger i ett villaområde (Bällsta). De boende har enligt SvD reagerat genom att anonymt påtala "att de skall göra livet så svårt som möjligt för de här som kommer". Självklart är detta en helt vansinnig reaktion på den politik som regeringen är ansvarig för. Det är en vansinnig immigrationspolitik, vi knappast kan lasta de människor som tar chansen till ett bättre liv för. Människor världen över följer de signaler vår regering skickar ut genom sin praktiska politik. Tog vi inte emot några ensamkommande "barn" skulle det efter en tid inte heller komma några sådana. Innan millennieskiftet kom det i princip inga ensamkommande "barn" alls. Det berodde självklart inte på att världen var så mycket tryggare då än i dag, det beror på att vi själva skapat ett nytt system för denna speciella form av migration.   


Invånare i Bällsta reagerar kraftigt när en förläggning skall placeras just där de själva bor. Frågan om ifall själva politiken är vettig bryr man sig ibland betydligt mindre om. En insändare på Vallentuna kommuns hemsida visar detta.

Insändaren som undertecknad sitt inlägg med "orolig själ" är orolig för att priset på sin villa skall sjunka, detta efter att först intygat att hen (ja, här är det bekvämt att använda) inte är emot "flyktingarna". Insändaren visar med all tydlighet att kommunen gärna får starta en förläggning, bara det inte är där hen bor. Om politiken är vettig, om vi överhuvudtaget hjälper någon människa, om andra får betala vad det kostar, om andra får sina villapriser sänkta bryr sig inte insändaren om. 


I valkretsen Lovisedal (10) fick moderaterna över 47 procent av rösterna. De boende antog att klassisk moderat politik skulle föras, vilket innebär en stor migration, som inte på något sätt berör välmående villaområden. I stället innebär politiken att immigranterna placeras eller väljer att bo i redan svårt trängda kommuner, t.ex. i södra Stockholm. Det innebär att människor tillhörande valkrets Lovisedal kan rösta på M, berömma sig för en human människosyn, samtidigt som de vet att just deras villor inte kommer att sjunka i pris. Nu har något gått snett i den moderata planeringen dock. En förläggning skall placeras mitt i dessa humana människor villaområde. Plötsligt har humanismen förbytts i allvarlig skadegörelse och direkta hot. De boende i Bällsta måste inse att det är just denna politik de faktisk har röstat på (fast det var aldrig meningen att några förläggningar skulle placeras just där ni bor, eller hur?).  

Är man explicit uppsatt på en dödslista av talibanerna har man flyktingskäl. Har man hamnat på denna lista för att man samarbetat med militära styrkor från väst borde man få asyl. Är det någon som hamnat på en dödslista för att ha samarbetat specifikt med svenska styrkor så har vi ett direkt moraliskt ansvar att ge asyl åt just denne person. Detta rör sig om ett fåtal personer, som i vissa fall inte ens vill emigrera från sitt hemland. I annat fall hjälper vi på sikt inte någon befolkning genom den folkomflyttningspolitik där unga pojkar emigrerar från sitt hemland. Dessa länder behöver sin ungdom för att någon gång bygga upp sitt eget land. Dessutom är det bara ett fåtal av de bäst beställda som kan emigrera, kanske just de som verkligen borde stanna i sitt hemland. Enligt Wikipedia är det ofta inte ens ungdomarnas eget beslut att emigrera utan ett beslut taget av familjen. Enligt samma artikel mår ungdomarna ofta dåligt av att behöva ljuga och sedan leva med denna lögn resten av deras tid i väst. De oroliga villaägarna i Bällsta har självklart inte reflekterat över det riktiga i politiken, de är bara oroliga för sina villapriser, på klassiskt moderat maner. Vi andra tar direkt och kraftfullt avstånd från både hot och meningslös skadegörelse. Sådana medel hör inte hemma i en demokrati. Se till att rösta på rätt parti nästa gång det är val, det är det enda som kan förändra något. 

Länk DN

Länk SvD

Länk Vallentuna kommun

Länk Wikipedia  

Länk Val.se

Vi har inte råd med en vansinnig immigrationspolitik

Generaldirektören för arbetsförmedlingen, Angeles Bermudez-Svankvist skriver ännu en av dessa artiklar som påtalar att vi måste ta tillvara den arbetskraft vår massimmigration ställt till vårt förfogande. Artikeln är publicerad i DN denna gång, men den säger samma sak som så många har sagt förut. Bermudez-Svankvist skriver att vi måste ta tillvara den arbetskraft som bara står och väntar på att tas i bruk. Har man tagit sig tusentals mil hit så besitter man inneboende styrkor, dessutom har de flesta gymnasieutbildning. 


För hundra år sedan var det en styrka att resa långa sträckor, knappast i dag när det i princip är en folkrörelse att semestra med barnen i Thailand. Dessutom är gymnasieutbildning inte mycket att hänga i julgranen dessa dagar, vi har 200,000 etniska svenskar som också är arbetslösa, många med högskoleutbildning. Så här skriver Bermudez-Svankvist i sin artikel. 

Våra kunskaper om omvärlden, och de villkor och möjligheter människor från olika länder bär på var länge mycket begränsade. Denna okunskap har bidragit till ett bemötande där omhändertagande av flyktingar och invandrare varit i fokus, istället för arbete. Nu är det dags för en attitydförändring i hela samhället för att kunna ta vara på kraften och se potentialen hos alla dessa människor. 

Alla länder har rätt modesta kunskaper om sin omvärld. Vilken kunskap har Jemen och Saudi Arabien om främmande länder? I USA är det uppenbart att de saknar både intresse och kunskap om främmande länder och kulturer, få amerikaner kan ens peka ut vårt land på en karta. Nu är det dags för en attitydförändring, dels har sannolikt Bermudez-Svankvist rätt angående integrationsproblematiken, dels måste vi föra en vettig immigrationspolitik. Så här fortsätter Bermudez-Svankvist. 

Tidigare spanske premiärministern Felipe González visar i en rapport till EU-kommissionen att EU-länderna kommer att behöva invandrad arbetskraft i storleken 50 miljoner personer för att klara framtidens välfärd. Generationsväxlingen kräver ny arbetskraft. Det ser vi inte minst i Sverige där vi bara inom några år kommer att behöva tillsätta runt en halv miljon tjänster för att ersätta dem som går i pension. Och det är bara början. En allt mer åldrad befolkning kräver fler i jobb.

Fel! Vi har inte sett skymten av någon arbetsbrist utom på vissa specialområden. Vår produktionsapparat behöver helt enkelt inte den arbetskraft den en gång behövde. Vi har en enorm reserv av arbetskraft som inte får arbete nu, det är osannolikt att detta plötsligt skulle vändas i en situation med arbetskraftsbrist. Att en åldrande befolkning kräver fler jobb är inte sant, däremot kan inte denna åldrande befolkning leva på vilken standardnivå som helst. Inga generationer kommer sannolikt att få lika bra pensionsvillkor som den omtalade 40-talsgenerationen, jätteproppen Orvar.


Importerar vi arbetskraft för att betala våra pensioner så blir det en ond cirkel då den importerade arbetskraften också blir äldre och går i pension, som kräver en ännu större import, som i sin tur kräver ytterligare import i en mycket ond spiral. Dessutom löser vi inga problem om inte denna import av människor får arbete, vilket de ju bevisligen inte får. En felaktig immigrationspolitik skapar ännu större problem som leder till ännu sämre villkor för våra pensionärer i framtiden. Vi har inte råd med en vansinnig immigrationspolitik.


Olika skribenter och politiker har påtalat vår bristande attityd när det gäller att sätta våra nya medborgare i arbete ungefär en miljon gånger. Jag har hört mantrat till leda att vi måste sluta "ta hand om" våra immigranter för att i stället sätta dem i arbete. Men varför händer då inget? Situationen blir inte bättre, vad beror det på? Har samtliga våra beslutande politiker en hjärnskada som gör att de helt enkelt inte kan sluta "ta hand om" nya immigranter eller för vi en felaktig politik på felaktiga premisser? 


Länk DN

Nej till asyl för ivorianer

Medborgare i Elfenbenskusten kallas ivorianer, en nödlösning då det inte går att göra ett ord som betecknar nationstillhörighet på landets namn. Det har varit oroligt i Elfenbenskusten och strider har förekommit. Säkert har övergrepp också förekommit, sådana är ju snarast legio vid inre strider i Afrika. I en DN-artikel gick den socialdemokratiska f.d. ministern, riksdagsledamoten och diplomaten, Pierre Schori ut och krävde att Migrationsverket skulle stoppa avvisningar av ivorianer. Jag läste artikeln och höll inte med Pierre Schori. Så här skrev han bl.a. i sin artikel.

Den demokratiskt valde presidenten Alasanne Ouattara, som installerades formellt den 21 maj, står inför en formidabelt svårt uppgift. Ekonomin ligger i ruiner. En miljon internflyktingar och över 100.000 i exil måste kunna återkomma hem. Bland dessa finns tiotusentals traumatiserade kvinnor och barn som måste stödjas. 

Jag håller absolut med Schori att vi skall stödja Elfenbenskusten befolkning på alla sätt vi kan, dock inte genom att ge asyl till dess medborgare. Ekonomin ser illa ut i många afrikanska länder, det är absolut inget skäl för asyl. Det är också oroligt i en del afrikanska länder, det verkar t.o.m. vara en del av Afrikas historia. En lösning på detta är inte att ge några invånare asyl i Sverige, ett land på andra sidan jordklotet. Vad skulle vitsen vara med det? Här om något borde principen om hjälp på plats vara en lösning, inte att flytta befolkningen till en annan världsdel. 


I princip verkar hela Elfenbenskustens befolkning befinna sig i en osäker situation, det är inte en speciell grupp människor som är förföljda. Det är omöjligt att avgöra vilka som riskerar att drabbas av eventuellt våld eller inte. Dessutom har Elfenbenskusten en demokratiskt vald regering, hur den nu ser ut och hur det nu gick till. En logisk och rationell lösning på problemen i vissa afrikanska nationer är inte att flytta en del av befolkningen därifrån. 


Det som förvånar är att Migrationsverkets Dan Eliasson svarar på Schoris debattartikel, hur vanligt är det att en myndighet svarar på en debattartikel? Schori har en lång karriär bakom sig med många tunga poster. Han har dock aldrig varit speciellt folkkär och det är ingen slump att Jan Guillou driver just med Schori i hans Hamiltonböcker. Schori utpekas också som en av dem som drev igenom konsensus i riksdagen gällande samtliga partier när det gäller immigrationspolitiken. Schori var också en av dem som genom nästan hotfulla uttalanden från riksdagsstolen lade locket på när det gällde all debatt om immigrations och flyktingpolitiken*. Är det därför en myndighet känner sig tvingad att svara på en debattartikel? Eliasson backar också efter Schoris drapa i DN och lovar individuell asylprövning för ivorianer.


Tiden är dock för alltid förbi när Schori kunde hota debattörer från att överhuvudtaget diskutera immigrationspolitiken (alt. flyktingpolitiken). Att en myndighet känner sig manad att svara på en debattartikel från en avdankad diplomat är dock ytterst anmärkningsvärt och är väl snarast en vindpust från en svunnen tid.

Länk DN Schori

Länk DN Eliasson 

* Schori sade i maj 1997 så är i riksdagen "Rasism och främlingsfientlighet skall kriminaliseras och jagas. Det går inte att i en demokrati att hitta några ursäkter, t.ex att det är fel på invandrar och flyktingpolitiken".

In your face Aschberg!

Det är tveksamt att påminna om gamla citat och vad människor sagt för länge sedan. Tiderna förändras och samhällets problem tränger sig på och blir tydligare. Någon gång kan det vara befogat att ändå påminna allmänheten om vad vissa människor sagt för över 20 år sedan. 


I programmet Diskutabelt från 1989 så är Robert Aschberg programledare, med en stil han inte riktigt skulle använda i dag förmodligen. Programmet handlar om invandringen. Det nya partiet Sverigedemokraterna är kritiska till den dåvarande immigrationspolitiken. Aschberg och den inbjudne journalisten Staffan Heimersson är ytterst positiva till ren massinvandring (positivare än vad de förmodligen är i dag). 


Under programmet säger en i publiken att SD nu börjar få röster av de gamla arbetskraftsinvandrarna, varvid Aschberg replikerar enligt följande.

1118 röster i senaste valet. 

Ja, SD fick 1118 röster i det första valet de ställde upp i. I det senaste valet fick de 339,610 röster och kom in i riksdagen. In your face Aschberg!  Som avslutning säger, eller skriker, Aschberg så här.

Rasisterna snackar skit! Utländskt inflytande är bra. Tänk på sådana saker som kaffe, vin, tango och FRANSK MASSAGE! FOLK ÄR SOM FOLK ÄR MEST! En sak till, stå på!

Det är ju väldigt intelligenta argument Aschberg kommer med. Tänk att vi fått kaffe och vin av forntida immigranter, vad nu det har med dagens immigrationspolitik att göra. Förövrigt har sannolikt spridningen av kolonialvaror mer med handel än migration att göra (för att inte tala om ren kolonialism). 


Det är värt att även ta upp Staffan Heimerssons tal i detta program. Får jag gissa på att han möjligen ångrar en del av det han sade? Så här deklarerade Heimersson sina åsikter 1989 i Diskutabelt. 

Jag tycker Sverige har ett invandrarproblem. Vi har en enorm brist på invandrare. Jag brukar säga så här att, ...skall vi...sade du inte att det var 150,000 år sedan de höll på på detta vis? Jaouuu... [skånsk dialekt] När det gäller invandrare så är det på det här sättet, jag brukar ofta tänka på att,... vilket är är, vilket är de två trevligaste länderna på jorden? Och det är liite subjektivt, men jag tror alla hänger med på mitt resonemang nu. Dom två trevligaste länderna på jorden "e" Anerikas Förenta Stater, det består utav 240 miljoner invandrare. Inte en som inte är invandrare. Ok indianer...Ääääh...det näst trevligaste landet, OK det är subjektivt men jag tror att alla hänger med. Det näst trevligaste landet, ett land som är preciiiiis laugom befolkat, så befolkat att alla människor trivs, lagom kontakt, men inte överbefolkat. Det näst trevligaste landet på jorden är Italien. 

Italien har så många invånare så att om Sverige skulle ha lika många invånare per kvadratkilometer, skulle Sverige ha 70 miljoner invånare. Mitt konkreta förslag, och det tycker jag TV3 skall genomföra, det är att importera 62 miljoner människor,...omedebart.   

Nu skriver vi 2011 och vi kanske inte har en sådan enorm brist på invandrare längre, vad vet jag. Om Heimersson säger att USA är det trevligaste landet på jorden så får han gärna tycka det. Värt att notera är att lilla Södertälje tog emot fler immigranter från Irak än vad hela Nordamerika gjorde när det var oroligt där nere. Det var ju USA som invaderade Irak, men tog alltså inte emot bråkdelen av de flyktingar lilla Sverige gjorde. Sådan tur att Heimersson till sist kom ihåg indianerna, Amerikas ursprungsbefolkning, men det satt väldigt långt inne. Dessutom avfärdade Heimersson indianerna med en svepande gest, inte så snyggt.  


Ja kära Heimersson, du får gärna tycka att Italien är det näst trevligaste landet på jorden. Tyvärr har de också stramat åt sin immigrationspolitik en del på sistone. Sist lät de immigranter ta tåget till Frankrike, som i sin tur genast stoppade trafiken. Lampedusa är kanske den tredje trevligaste platsen på jorden enligt Heimersson.  


Ja, jag håller med Heimersson att han nog är lite subjektiv. Italien är det näst trevligaste landet på jorden, och Heimerson är den näst dummaste människan på jorden när han föreslår att TV3 skall "importera 62 miljoner människor, omedelbart". Jag tänker inte ens bemöta en sådan gigantisk idioti. 

Länk Diskutabelt Youtube 1989

Vårt rättssystem duger inte längre

Vi läser i SvD (men inte i DN märkligt nog) om den 19 åring som för tre år sedan var med om en gruppvåldtäkt där ett gäng på sex personer släpade bort en flicka från hennes kompisgäng(!) samt våldtog henne. Flickan har mått så psykiskt dåligt av den, måste man säga, råa våldtäkten att hon tog livet av sig genom att kasta sig framför ett tåg. 


Nu har genom en slump en av gärningsmännen gripits. Gärningsmannen är nu 19 år men får straffrabatt efter den åldern han hade när gärningen begicks, vilket leder till ett straff som närmast ter sig perverst i sin mildhet. I SvD står följande om händelsen.

Enligt Expressen som talat med 15-åringens familj hamnar hon i en djup depression, hon tappar i vikt, undviker skolan och vid ett tillfälle skär hon upp handleden. Under sommaren 2010 tar 15-åringen sitt liv genom att hoppa framför tåget.

Jag inser självklart med vilken lätthet man kan skapa raseri hos en förkrossande majoritet hos befolkningen med detta avskyvärda dåd, speciellt med tanke på det penibla straff gärningsmannen dömts till. Dock visar detta dåd med all önskvärd tydlighet att vårt rättsystem inte längre duger i det samhälle vi nu skapat oss. Vårt rättssystem och den straffskala vi nu har fungerade i ett annat samhälle i en annan tid. I dag framstår det som ett mycket dåligt skämt, eller snarare i en tragisk relief. 


Vi har unga pojkar på 15 år som tydligen är kapabla att dra iväg en flicka, när hon befinner sig tillsammans med sina kamrater, och på grövsta sätt våldta henne. Straffet på 5 månaders sluten ungdomsvård ter sig i sammanhanget som infantilt. I ett annat fall så dömdes en då 16-årig pojke till sluten ungdomsvård (3 år om jag minns rätt) efter att han helt utan anledning dödat en ung flicka i Borås. Enligt pojken själv så hade flickan sagt något ofördelaktigt om pojken när de väntade på bussen vid en busskur, LÄNK. 


Vi kan inte ha det så här, förstår inte våra lagstiftande politiker detta? Den ungdomsrabatt som unga gärningsmän får gör att straffpåföljderna blir i det närmaste pervers vid grova brott. Vi måste se över och minska den ungdomsrabatt som unga gärningsmän erhåller vid grova brott, vid mindre brott, icke våldsrelaterade kan den möjligen få vara kvar. Är gärningsmännen inte svenska medborgare skall de ovillkorligen utvisas vid grova våldsbrott. Deras familjer kan välja själva om de vill följa med sin avkomma eller inte. Allmänheten förstår helt enkelt inte sambandet mellan brottet och den straffpåföljd som blir konsekvensens av brottet längre. Vi kan heller inte ha människor som är kapabla till att mörda någon för ett förfluget ord bland oss lite mer civiliserade människor. 

Länk SvD

Metso har rätt, barn skall vara med sin familj

Frida Metso, Liberala ungdomsförbundet, FARR, skriver tillsammans med Lars Arrhenius en DN-artikel där de propagerar för att de vuxna somalier som tagit sig hit från Somalia utan sina barn, skall få återförenas med sina barn. Jag håller med författarna, det är bara det att jag anser återföreningen i sådana fall skall ske i Somalia. Om föräldrarna reser till en annan världsdel utan sina barn så kan man ställa allvarliga tvivel på själva orsakerna till asyl. Så här skriver författarna i sin artikel.

Undertecknade välkomnar att Billström vill arbeta mot sexuell exploatering och människohandel. Men att neka barn som saknar pass tillgång till sitt största skydd, familjen, kan knappast vara en del av ett strategiskt arbete mot människohandel och ouppmärksammade risksituationer.

Jag håller återigen med författarna, familjen är barnens största skydd. Det märkliga är bara att inte samma resonemang förs när det gäller de s.k. ensamkommande barnen. Varför räknas inte familjen som barnens största skydd just när det gäller de ensamkommande barnen? Där bidrar vi ju som bekant just till splittrade familjer genom att ge dessa barn asyl och uppehållstillstånd. Detta blir ju extra tydligt när myndigheter och berörda politiker tydligt uttalat att dessa ensamkommande barn inte är så kallade ”ankarbarn” (vilket inte heller stämmer).


Det behövs en annan flyktingpolitik överhuvudtaget, i annat fall kommer märkliga och inadekvata situationer uppstå hela tiden. Migration kan inte ses som en universallösning på alla problem i underutvecklade länder. Speciellt inte migration just till vårt land. Tittar vi på en karta så ser vi hur märkligt det är att somalier just tar sig till Sverige, det finns ett otal säkra nationer som flyktingarna passerar innan de når vårt land. Jag roade mig med att dra ett streck från Somalia till Skåne. Dessa länder passerar en flykting från Somalia innan det når vår land, Etiopien, Sudan, Egypten, Grekland (EU), Serbien, Bosnien, Ungern (EU), Österrike (EU), Polen (EU). Vi ser att det finns ett otal EU-länder som också passeras, varför just Sverige? Hur är det med Dublinförordningen för somaliska flyktingar? Går det att överhuvud ta sig till vårt land utan att passera ett otal andra EU-länder? 

Länk SvD 

DN frossar i skadeglädje efter den ”historiska” uppgörelsen om illegala invandrare

Det går inte att ta mista på glädjen hos DN:s ledarredaktion efter uppgörelsen mellan alliansen och MP. Det formligen sprudlar glädje (och skadeglädje) av DN:s ledarredaktion när de konstaterar att ”SD har desarmerats politiskt under resten av mandatperioden”. Att det skulle vara fråga om ansvarstagande som redaktionen låter påskina i ingressen är dock inte sant. Hur kan det vara ansvarstagande att låta människor som enligt alla lagar och förordningar inte skall vistas i landet, få vård och skolgång? Det är så ologiskt så man undrar hur denna kampanj egentligen gått till. I sin förlängning och i praktiken kan denna politik leda till fri invandring, detta i en tid då nästan alla europeiska nationer går åt motsatt håll. Är detta ansvarfullt? Så här skriver DN.

Det var en påtagligt stolt sextett som i går bjöd in medierna för att berätta om regeringens överenskommelse med Miljöpartiet om migrationspolitiken. Statsministern kallade uppgörelsen ”historisk” och de övriga tre partiledarna från alliansen log brett. Det gjorde också Miljöpartiets representanter på podiet: Mikaela Valtersson och Maria Wetterstrand.

Det är faktisk möjligt att detta är partipolitiska framgångar för de inblandade partierna. Alliansen har lyckats slå en kil in i det ”rödgröna” blocket och MP har nått konkret framgång i sin paradfråga, nämligen fri invandring (vi trodde ett tag att det var miljöpolitiken). Samtidigt har Reinfeldt lyckats kväsa de förhatliga Sverigedemokraterna, säkert en bonus för den person som alltmer börjat axla Bengt Westerbergs fallna mantel (ja, jag sticker faktiskt ut hakan här och påstår detta). För nationen Sverige är dock detta ett rejält bakslag, men vem bryr sig om det när man kan kamma hem så många politiska poänger? Vidare raljerar redaktionen så här i sin artikel.

De sammantaget fem partierna berövar SD – i praktiken ett enfrågeparti – sin enda politiska fråga. Det är både listigt och demokratiskt rätt. Trots allt var det 94,3 procent av väljarna i riksdagsvalet som röstade på ett politiskt parti som INTE är invandrarfientligt.

De fem partierna berövar sannolikt inte SD på sin viktigaste fråga, den blir bara ännu mer aktuell och fler människor går över till SD. Det fanns en del väljare som är mycket kritiska till den nuvarande immigrationspolitiken men ändå röstade på Reinfeldt för att slippa Sahlin, dessa väljare gör nog inte om samma misstag en gång till. Denna blogg lovar dessutom att påminna om Reinfeldts politik och uppgörelser. Det var trots allt 94,3 procent som inte röstade på SD ja, och till nästa val kommer denna siffra att minska betydligt, var så säker. Får vi bara så där i förbigående påminna redaktionen om att det inte är samma sak att vara fientlig till immigrationspolitiken som att vara fientligt inställd till vissa människor. Nu tror jag inte redaktionens intellektuella kapacitet förmår göra denna distinktion.

Man kan säga att gårdagen var en sorgens dag för dem som vill föra en ansvarsfull politik. Det var en glädjens dag för dem som vill kamma hem partipolitiska poäng. Att det rör sig om ett elakt spel visar väl t.ex. FP som i ett decennium tjatat om sitt språktest inför varje val. Hur lätt hade det inte varit för dem att få in sitt valklöfte i denna överenskommelse? Vi konstaterar att den politiska viljan inte finns och att det rör sig om ett bedrägeri mot väljarna. Eller skall vi som ett annat exempel ta Reinfeldts uttalande som han fällde i Finland, där han sade att de som fått avslag på sin asylansökan förväntas lämna landet. Hur väl stämmer denna överenskommelse med det?

Jag förstår vissa partiledares glädje och skadeglädje, jag förstår DN:s redaktions skadeglädje också. Men det är inte en överenskommelse som är till gagn för landet och dess invånare. När fler människor upptäcker följderna av detta beslut. Kanske människor som inte får den vård de behöver eller människor som arbetat och slitit hela sitt liv i vårt land, men ändå hamnar under en acceptabel levnadsnivå. Detta samtidigt som regeringen och MP satsar pengarna på illegala invandrare, då kommer hånleendena från DN:s ledarredaktion och Reinfeldt fastna i halsen på dem.

Länk DN

Var det en positiv revolution?

Revolution kanske är att ta till överord men ”Jasminrevolutionen” i Tunisien har beskrivits som ett folkligt uppror mot en despotisk makt. I vår media har detta beskrivits i lyriska ordalag som något oerhört positivt. Äntligen är regeringen i Tunisien störtad och folket har fått sin vilja igenom. 


Nu läser vi med förvåning hur flyktingströmmar från Tunisien anlänt till ett bestört Italien efter denna revolution. Italienska regeringen är förtvivlad och sannolikt är en betydande del av Italiens befolkning lika bestört. Så här står det i DN.

Då hade antalet migranter som tagit sig till den lilla italienska ön Lampedusa, som ligger närmare det afrikanska än det italienska fastlandet, ökat till kring 5.000. Människor flyr den oro som råder i Tunisien.

Människor flyr den oro som råder? Varför störta regeringen med ett massivt folkligt uppror för att sedan fly den oro som därefter inträder? Detta måste vara en helt ny trend och Miljöpartiet i vårt eget land tycker säkert att denna oro är legitima flyktingskäl. 


Man tycker att människor i Tunisien skall vara glada för att de lyckats störta den regering som så länge hållit dem i ett fast grepp. I stället flyr människor nu när regeringen är störtad. Vad kommer att hända i Egypten, skall människor fly från det landet också när de äntligen lyckats störta Mubarak? Alla andra arabländer står väl också på tur att störta sina regeringar. Vad händer om dessa förmodade revolutioner lyckas, skall man sedan fly fältet?

Länk DN

Länk SvD

Historien om ett ensamkommande flyktingbarn

Jag fick en E-post med en berättelse från en kvinna som i humanismen och den svenska godhetens namn tagit emot ett s.k. ensamkommande flyktingbarn. Jag själv som systemkritiker har ju redan innan jag läste hennes historia varit tveksam till hur det egentligen står till med dessa ”ensamkommande barn”, i vilket fall har jag hela tiden varit emot denna typ av frivillig människohandel. Inte ens jag kunde dock föreställa mig att en del av dessa inte ens försökte låtsas som om det är på allvar. Jag vet vem som står bakom berättelsen och har kontrollerat historien med ”bekantas bekanta”. Varsågoda, här kommer den.

Hej Robsten!

Har i mitt hem upplevt följande. Eftersom svensk media är ointresserade av denna sorts verklighet (de tycks bara publicera starkt censurerat material), så skickar jag min erfarenhet till dig! 

Asylsökande flyktingbarn.

Medias berättelser och bilder av det grymma beteendet människor emellan i Afrika passerar min hjärna: Hur de slaktar och stympar varandra, våldtar och skändar. Inte minst de ofattbart grymma könsstympningarna dyker upp i tankarna, när jag funderar på att ta emot ett asylsökande flyktingbarn därifrån. Jag har blivit tillfrågad och svarat ja, det är tydligen brist på omhändertagande familjer, enligt den statligt anställda konsulten. 

En vacker dag dyker han så upp, i sällskap av en grupp skattefinansierade damer med olika befattning. Pojken, vi kan kalla honom X, är 17 år gammal och har varit med om det värsta tänkbara. Jag är inställd på att ta hand om en människa i stor nöd. 

När vi satt oss vid matbordet, reser sig vår nye gäst och går glatt till kylen där han plockar fram annan mat som han börjar tillaga. Maten på bordet passar inte. Vi blir mycket förvånade. Han är klädd i märkeskläder och har en ny mobil. X berättar att han är van att få allt han pekar på. I förtroende berättar han att han egentligen är över 20 år gammal. 

Jag frågar ofta hur han mår och söker efter tecken på oro eller ångest. Dessa finner jag aldrig. Av en terapeut bedöms X må bra. Enligt en av ovan nämnda statligt anställda var X helt klart drogpåverkad vid ankomst till vår familj. Han dricker ofantliga mängder vatten, och det ska vara kolsyrat! När det är dags för drogtest en vecka senare, vägrar han. Han kräver att annan person än jag skall följa med honom till sjukhuset. Hon kommer några dagar senare på hans order långväga ifrån. Under tiden fortsätter han sitt kopiösa drickande. Precis innan det är dags att fara till sjukhuset, återvänder han in för att dricka ytterligare. På sjukhuset konstaterar de att urinen är väldigt tunn, men det godkänns och vi får besked att drogtestet är negativt, d.v.s. han är fri från droger! X är glad, mycket glad. Det är han för övrigt nästan jämt, d.v.s. när han får som han vill. Får han inte som han vill, blir han aggressiv. Han har ett flertal polisanmälningar på halsen. Det beror dock på att de andra var dumma, enligt honom. Han blir aggressiv när han inte tillåts köpa sprit. Kanske glömmer han sin "låga" ålder då och då.

X blir mycket irriterad när han väcks redan kl. 11 på förmiddagen. Vanligtvis sover han till eftermiddag, tillbringar ca 1 tim i duschen, äter och går sedan till gymmet. Efter en tur på sta`n kommer han hem och säger:

-"Where is my food, I´m hungry".

Han klagar att vi inte serverar honom mat när han vill ha den.

Sedan avslutar han dagen med ytterligare 1 tim. i duschen och tittar på TV eller sitter vid datorn.

Jag ordnar skolplats åt X, men han är inte intresserad av att gå till skolan och lära sig svenska, han vill bara få sina papper (uppehållstillstånd) och då skall han få en egen lägenhet! Han är tidvis mycket irriterad på allt jox byråkraterna ställer till med.

-"Give me my papers, my money and my apartment, and I don`t need you!"

Ute på sta´n går han runt och frågar folk: 

-"Är du kristen?"

Vid jakande svar säger han:

-"Jag är muslim - Fuck You" och pekar för säkerhets skull finger.

Vår yngling får av svenska politiker, röd-grön eller blå regering spelar tydligen ingen roll, över 5.200:-/månad till att handla nya märkeskläder, gå på bio, gym, fika m.m. Husrum och mat får han dessutom. 

I snitt kostar ett flyktingbarn svenska skattebetalare 57.000:-/månad. Migrationsverket behöver i detta fall ca 1 år på sig att fatta beslut. Det betyder att X kostar ca 700.000:- medan Migrationsverket funderar. (Den summan skulle det kunna byggas och drivas en skola med på hemmaplan i Afrika.) Skickas X tillbaka har han märkeskläder och minnen av en hejdlös konsumtion med sig. Undrar vad det väcker för tankar och känslor hos honom och alla han pratar med därhemma?

Jag får nu höra att det finns organisationer dit familjerna i Afrika kan skicka sina "barn", mot stora summor, för att lära upp dem: Hur de skall bete sig och vad de skall säga här i Sverige för att få igenom sin önskan om ett gott liv utan arbete. När vederbörande har fått sina papper, dröjer det inte länge innan släkten följer efter. 

Familjehemsplacerare från ett annat företag ringer mig för inte länge sedan och undrar om jag kan ta emot en ungdom. Jag berättar historien ovan och hon svarar:

-"Tyvärr är din historia vanlig. Man kan undra om de fattiga barnen alls kommer till Sverige..."

De vet, men tiger. Vem vill förlora jobbet?

Finns det någon som tror att verkligheten visas ocensurerad i "politiskt obundna" SVT?  Eller våra svenska tidningar?

Byråkraterna som tjänar på flyktingströmmen blir ständigt fler.  Politikerna krälar likt förvirrade ålar efter väljarna. 

Och väljarna, när skall de vakna?

Herr X bor numer i egen lägenhet i Stockholm.

Vi tackar för din berättelse. Speciellt allvarligt är det om uppgifterna stämmer angående de organisationer som ”lär upp” ungdomar hur de skall agera för att få asyl. Det är faktiskt dags att sätta stopp för denna genomruttna cirkus nu.

Borlänges reklambroschyr

Jag håller på att ögna igenom Julia Caesars utmärkta bok ”Världsmästarna”. Det står en hel del intressant i boken, även om en hel del också är bekant sedan tidigare. Ett avsnitt som rymmer en del humor såväl som tragik är när Caesar beskriver Borlänges svåra situation, med en somalisk invandring som mött stora, för att inte säga överväldigande problem.

Först beskriver Caesar Borlänges smått desperata situation med de somaliska invandrarna enligt följande.

I Borlänge gick 65 procent av socialbidragskostnaderna till utrikes födda, som utgjorde 12,6 procent av befolkningen. Borlänge har därmed den skevaste fördelningen av socialhjälp mellan utrikes födda och svenskfödda, en omständighet som kan förklaras med att staden tagit emot stora grupper Somalier, av vilka mer än hälften är analfabeter. Överrepresentationen för utrikes födda för socialbidrag är 12,9.

Socialbidragskostnaderna i Borlänge ökar bortom all kontroll. Det totala underskottet bara vad gäller socialbidragen beräknas under 2010 uppgå till cirka 30 miljoner kronor.

I Borlänge kommun bor cirka 1000 personer från Somalia. Bara 10 procent har ett jobb. 

Därefter fortsätter Caesar att beskriva hur Borlänges politiker försöker lösa situationen. Kommunen har anmält att den vill bli en s.k. ”utflyttningskommun” med organiserad ”vidareflyttning”. I sin strävan att bli en vidareflyttningskommun har Borlänge gjort en reklambroschyr för att få andra kommuner att nappa på att ta emot Borlänges invandrare. Här kommer den riktiga komiken fram. Så här är broschyren formulerad.

”Det är allmänt känt att Sverige behöver invandring för att långsiktigt klara välfärden. Därför är det viktigt att alla kommuner får en chans att ta del av den kompetens nyanlända besitter. 

Beslutet om så kallad organiserad vidareflyttning innebär en möjlighet för fler kommuner att få ta del av det resurstillskott de nyanlända utgör. I din hand håller du en information från Regeringskansliet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Migrationsverket och Länsstyrelserna om hur er kommun kan tillgodogöra er denna möjlighet.” 

Vi ser alla hur vackert broschyren är formulerad. Vi hoppas för Borlänges skull att några kommuner nappade på den välartikulerade prosan.

Intervju med nye integrationsministern Ullenhag

Ekot gjorde en "Lördagsintervju" med den nyblivne integrationsminister Erik Ullenhag. Rubriken på intervjun är talande på Ekots hemsida, den lyder "Vår nye anti-SD minister?". Intervjun har blivit ganska omskriven och både Politiskt Inkorrekt samt Politikerbloggen refererar till intervjun. 


Jag gör dock inte riktigt samma kategoriska tolkning av Ullenhags uttalande om papperslösas rätt till vård som PI och Politikerbloggen. När man hör intervjun på Ekots hemsida hör man att Ullenhag inte låter riktigt övertygad själv och hans tonfall låter nästan besvärat när frågan kommer upp (han låter för allt i världen besvärad många gånger under intervjun). Dessutom säger Ullenhag att de s.k. papperslösa (de befinner sig här illegalt) skall få "akut och nödvändig vård".


Akut vård får alla människor som befinner sig här i landet redan i dag. Kvar blir alltså ordet "nödvändig". Förmodligen är all vård nödvändig i någon mening, så man kan tolka Ullenhags yttrande lite som man vill. 


Ullenhags mest hårresande uttalande är förklaringen till alla de upplopp och attacker mot brandmän samt polismän som skett i Rosengård och andra liknande områden. Ullenhags förklaring till dessa företeelser är att dessa områden aldrig fått en chans att "lyfta sig". Skulle politiker komma undan med sådana svar på alla allvarliga samhällsproblem skulle partierna i princip kunna lägga ned sin medieträning. Det bådar heller inte gott för Ullenhags motivation att åtgärda dessa problem. I övrigt skötte sig intervjuaren på Ekot ganska bra.  


Ullenhag har tidigare vid en chatt på SVT:s hemsida sagt att han vill att övriga EU-länder skall driva en mer "solidarisk" flyktingpolitik, samtidigt säger han i andra sammanhang att Sverige vinner ekonomisk på att ta emot flyktingar. Dessa två uttalanden går ju som alla förstår emot varandra. Vore flyktingmottagandet en ekonomisk vinst skulle de övriga nationerna anamma Sveriges politik utan att ens behöva vara solidariska, tvärtom, då vore det solidariskt att avstå från flyktingströmmar så att andra nationer kunde berika sig. Detta säger Ullenhag på SVT:s hemsida.

Erik Ullenhag: Nej, jag tycker att Sverige ska stå upp för en solidarisk flyktingpolitik och att det ska vara möjligt att arbetskraftsinvandra till vårt land. Samtidigt vill den svenska regeringen se till att fler länder i Europa tar ett solidariskt ansvar.  

Samt

Erik Ullenhag: Nej, men jag anser att fler länder skulle vinna på en större öppenhet mot omvärlden.

Ullenhag är en van och tränad politiker som slinker undan besvärliga frågor med ganska stor ackuratess. Annars är just ministerposter som har med invandring och integration att göra någon form av avpolletteringsposter, i alla fall har det varit så historiskt enligt Per Nuder (jag är böjd att hålla med honom). Det är dock inte säkert att Ullenhags utnämning är en avpollettering från den inre kretsen, det som gällt historiskt kan förändras med tiden. Dock är det talande för hur misslyckad vår immigrationspolitik är när vi behöver en ministerpost som Integrationsminister. 


Länk Ekot


Länk PI

Länk Politikerbloggen

Länk SVT

Varför är alla feminister så tysta nu när ni verkligen skall höras?

Sanna Rayman skriver på ledarplats i SvD om en SFI-klass där män från Uzbekistan ställt krav på att kvinnorna skall "vara tysta när män lyssnar". Kvinnorna skall enligt de uzbekiska männen sitta bakom en skärm (från början fanns säkert krav på skilda klassrum). Man har också konstaterat, föga förvånande, att denna ordning där kvinnan skall tiga och inte ens synas i församlingen, inverkat menligt på inlärningen av det svenska språket. Så här beskriver Rayman situationen på skolan.

På Hjalmar Strömerskolan i Strömsund har muslimska män, främst från Uzbekistan, infört nya värdegrunder för undervisningen. Här har det ställts krav på könsseparerade klasser, på att kvinnor inte ska få tala när män lyssnar osv. Det har, föga förvånande, inverkat menligt på kvinnornas talträning och utbildning överlag. Och än värre – skolan har även tidvis gått separationskraven till mötes genom att gömma (!!!) kvinnor bakom en skärm i klassrummet.

Tydligen har rektorn för skolan skrivit till DO som i sin outsägliga feghet och politiska korrekthet lämnat ärendet utan åtgärd. Rayman konstaterar, med en självklarhet och en slutledningsförmåga som ett barn skulle kunna presterat, att DO egentligen är ett skämt. Det finns dock en massa andra slutsatser och frågor som Rayman kunde ställt om hon hade ambitionen att sticka ut hakan lite längre (i denna artikel sticker hon inte ut hakan alls, DO är en institution som precis alla normalbegåvade människor hånler åt). 


Schyman debatterade ju med Åkesson härförleden och visade upp en upprördhet av dignitet för att kvinnor tjänar sämre än män i genomsnitt. Samtidigt påstod hon (och en massa andra debattörer från mainstream-sektorn av svensk politik) att Åkessons syn på jämställdhet var alltför tunn. Men när har Schyman och andra feminister någonsin reagerat på dessa uppenbara och tydliga brott mot allt vad jämställdhet innebär? 


Schyman och i detta fall en massa andra feminister (och faktiskt en massa debattörer som inte kallat sig för feminister) påstår att Åkesson "är ute efter invandrare" eftersom han ofta tar upp exempel med människor av utländsk härkomst. Men när har sådana saker som krav på att kvinnor skall sitta bakom en skärm och hålla tyst förts fram i klasser där etniska svenskar i huvudsak går? Dagens svenska feminister vill helt enkelt inte ta i dessa uppenbara fall av grov könsdiskriminering. De vill i stället plocka fram förstoringsglaset för att syna den svenska lönebildningen (som ju sker utan direkt politisk inblandning). Det kan ju vara så att en kvinna tjänar en hundralapp mindre för samma jobb som en man.  


Förövrigt är det väl tveksamt om man överhuvudtaget skall ha asyl och uppehållstillstånd när man som första åtgärd i sitt nya hemland för fram krav som de uzbekiska männen gjort. Har man verkligen flytt för sitt liv från en diktatorisk regering om man som första åtgärd i sin nya fristad vill plocka bort alla kvinnor från klassrummen? Reaktionen från de svenska myndigheterna borde vara glasklar, acceptera våra regler och vår syn på individen eller åk någon annanstans. Detta sagt av en person som inte ens kallar sig feminist, det du Schyman!

Länk SvD