Vi har inte råd med en vansinnig immigrationspolitik

Generaldirektören för arbetsförmedlingen, Angeles Bermudez-Svankvist skriver ännu en av dessa artiklar som påtalar att vi måste ta tillvara den arbetskraft vår massimmigration ställt till vårt förfogande. Artikeln är publicerad i DN denna gång, men den säger samma sak som så många har sagt förut. Bermudez-Svankvist skriver att vi måste ta tillvara den arbetskraft som bara står och väntar på att tas i bruk. Har man tagit sig tusentals mil hit så besitter man inneboende styrkor, dessutom har de flesta gymnasieutbildning. 


För hundra år sedan var det en styrka att resa långa sträckor, knappast i dag när det i princip är en folkrörelse att semestra med barnen i Thailand. Dessutom är gymnasieutbildning inte mycket att hänga i julgranen dessa dagar, vi har 200,000 etniska svenskar som också är arbetslösa, många med högskoleutbildning. Så här skriver Bermudez-Svankvist i sin artikel. 

Våra kunskaper om omvärlden, och de villkor och möjligheter människor från olika länder bär på var länge mycket begränsade. Denna okunskap har bidragit till ett bemötande där omhändertagande av flyktingar och invandrare varit i fokus, istället för arbete. Nu är det dags för en attitydförändring i hela samhället för att kunna ta vara på kraften och se potentialen hos alla dessa människor. 

Alla länder har rätt modesta kunskaper om sin omvärld. Vilken kunskap har Jemen och Saudi Arabien om främmande länder? I USA är det uppenbart att de saknar både intresse och kunskap om främmande länder och kulturer, få amerikaner kan ens peka ut vårt land på en karta. Nu är det dags för en attitydförändring, dels har sannolikt Bermudez-Svankvist rätt angående integrationsproblematiken, dels måste vi föra en vettig immigrationspolitik. Så här fortsätter Bermudez-Svankvist. 

Tidigare spanske premiärministern Felipe González visar i en rapport till EU-kommissionen att EU-länderna kommer att behöva invandrad arbetskraft i storleken 50 miljoner personer för att klara framtidens välfärd. Generationsväxlingen kräver ny arbetskraft. Det ser vi inte minst i Sverige där vi bara inom några år kommer att behöva tillsätta runt en halv miljon tjänster för att ersätta dem som går i pension. Och det är bara början. En allt mer åldrad befolkning kräver fler i jobb.

Fel! Vi har inte sett skymten av någon arbetsbrist utom på vissa specialområden. Vår produktionsapparat behöver helt enkelt inte den arbetskraft den en gång behövde. Vi har en enorm reserv av arbetskraft som inte får arbete nu, det är osannolikt att detta plötsligt skulle vändas i en situation med arbetskraftsbrist. Att en åldrande befolkning kräver fler jobb är inte sant, däremot kan inte denna åldrande befolkning leva på vilken standardnivå som helst. Inga generationer kommer sannolikt att få lika bra pensionsvillkor som den omtalade 40-talsgenerationen, jätteproppen Orvar.


Importerar vi arbetskraft för att betala våra pensioner så blir det en ond cirkel då den importerade arbetskraften också blir äldre och går i pension, som kräver en ännu större import, som i sin tur kräver ytterligare import i en mycket ond spiral. Dessutom löser vi inga problem om inte denna import av människor får arbete, vilket de ju bevisligen inte får. En felaktig immigrationspolitik skapar ännu större problem som leder till ännu sämre villkor för våra pensionärer i framtiden. Vi har inte råd med en vansinnig immigrationspolitik.


Olika skribenter och politiker har påtalat vår bristande attityd när det gäller att sätta våra nya medborgare i arbete ungefär en miljon gånger. Jag har hört mantrat till leda att vi måste sluta "ta hand om" våra immigranter för att i stället sätta dem i arbete. Men varför händer då inget? Situationen blir inte bättre, vad beror det på? Har samtliga våra beslutande politiker en hjärnskada som gör att de helt enkelt inte kan sluta "ta hand om" nya immigranter eller för vi en felaktig politik på felaktiga premisser? 


Länk DN