Debatt i SVT

Janne Josefsson höll i går en debatt i SVT1 kl 22.00 som hade en artikel av Gunnar Sandelin som utgångspunkt. Ingen debatt i den högre skolan var det väl frågan om, det var nog inte att vänta heller. Alla ansvariga tidningsmänniskor som Josefsson ringde upp eller hade pratat med förnekade unisont att någon mörkläggning av flyktingpolitikens baksidor hade skett. Vad skall ansvariga mediamänniskor svara på en direkt fråga om mörkläggningen? De kan inte gärna svara , -javisst vi har mörkat och misskött vårt uppdrag.

SVT framstår ändå som den minst dåliga aktören av alla våra medier. De gör i alla fall en ansats till att framstå som någorlunda objektiva. Men då pratar vi ändå om en mycket låg nivå på objektiviteten och den demokratiska grundsynen om åsiktsfrihet och tryckfrihet.

Årsmöte och svensk media

Reser till ett visst årsmöte i dag. Skall rapportera därifrån om det händer något speciellt, annars så kör vi på som vanligt nästa vecka.

I går på SVT1 så sändes Debatt där Josefsson tog upp artikeln Gunnar Sandelin skrev om att media mörklagt sanningen om det mångkulturella samhället. Jag skrev naturligtvis en artikel själv om Sandelins utspel som närmast är att likna vid ett paradigmskifte i svensk debatt.

De nya reglerna för arbetstillstånd

Alliansregeringen har infört nya regler för utomeuropeiska medborgare som vill ansöka om att få arbeta i Sverige. Migrationsverket tror att antalet ansökningar kommer att fördubblas efter att de nya reglerna införts. Räknar man med anhöriga som får rätt att vistas i Sverige om någon i familjen får tillfälligt arbetsillstånd blir siffran ännu högre.

En förändring med de nya reglerna är att asylsökande som nekats uppehållstillstånd får rätt att söka arbetstillstånd. Så här står det i DN.

Mellan 6.000 och 8.000 av ansökningarna räknar man med kommer från asylsökande som har nekats uppehållstillstånd, men medan deras ansökan prövats har de hunnit arbeta i sex månader i Sverige och har arbete under ytterligare ett år i sikte. Inom två veckor efter det negativa asylbeskedet kan de ansöka om arbets- och uppehållstillstånd.

Detta är ytterligare en ny väg att kringgå reglerna om man fått avslag på sin asylansökan, eller rättare sagt, man behöver inte kringgå några regler eftersom man följer givna regler. Följden blir i alla fall att en person som fått avslag på sin asylansökan inte behöver resa tillbaka till det land han kom ifrån. Innan hade vi ett regelsystem med oändliga överklagande, nu har ett annat kryphål öppnats mycket medvetet av regeringen där man i stället söker arbetstillstånd.

Man undrar hur lätt det är att fuska med olika arbetsintyg. Det står i DN att om man hunnit arbeta i sex månader så får man ytterligare ett år automatiskt att arbeta i Sverige. Vilka arbeten är godkända? Räcker det med att man hoppar in på en pizzeria ibland? Hur kontrollerar man alla intyg? Frågorna blir oändliga, möjligheterna att fiffla och fuska likaså.

Vi undrar också om inte av den från regeringen deklarerade "arbetslinjen" skall gälla alla de som redan fått uppehållstillstånd och går arbetslösa. I Rosengård är arbetslösheten närmare 90 % av den vuxna befolkningen, när har regeringen tänkt sätta dessa arbetslösa människor i arbete? Enligt SCB (svårt att länka) så var 290,000 arbetslösa under 20007, varför inte sätta dessa i arbete innan man importerar ny arbetskraft? Den f.d. partiordförande och statminister Göran Persson höll mycket hårdnackat på att de som fått asyl och vistades i Sverige skulle sättas i arbete innan vi öppnade portarna för ny arbetskraft utifrån. Denna princip försvann med honom och nu är det "öppna dörrens" politik som gäller.

Länk DN

Skall kvinnor som riskerar att utsättas för hedersvåld skickas tillbaka?

Enligt artiklar både i SvD och DN så utvisar Migrationsverket kvinnor som riskerar att utsättas för hedersvåld tillbaka till irakiska Kurdistan. Det är svårt att värdera uppgifterna för gemene men hur dessa risker ser ut. Så många lögner och märkliga uppgifter har genom åren cirkulerat i media så alla uppgifter om risker tar man numera med en stor nypa salt. En oönskad effekt av allt detta är att när väl uppgifterna efteråt visar sig vara sanna så är det många som inte trott på dem. Det är ju så att alla medel tas till för att få asyl, sanning räknas inte längre som en dygd och ett krav för att få uppehållstillstånd. Följden blir ju till slut att inga uppgifter tas för trovärdiga. Ansvaret för detta ligger på media tillsammans med det politiska etablissemanget som satt givna regler och krav på undantag och förvandlat asylrätten till politik och ett taskspeleri. I DN står det.

Han[Bengt Westerberg Röda korset] hävdar att Migrationsverkets kunskap om situationen i bland annat Kurdistan är otillräcklig. Den åsikten delas av Maria Hagberg, initiativtagare till Nätverket mot hedersrelaterat våld. I höstas deltog hon i en delegation på åtta personer som reste till Kurdistan för att på plats undersöka förekomsten av hedersrelaterat våld.

En delegation på åtta personer åker ner till Irak och undersöker hur det ser ut med hedersrelaterat våld. Jaha, det är möjligt att denna delegation har rätt i sina slutsatser. Men det är alldeles uppenbart att i sådana fall är kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld de enda som har egentliga asylskäl. Kan en delegation resa runt och undersöka något så känsligt som hedersvåld, föreligger det uppenbart ingen situation där andra kan få asyl p.g.a. av någon krigsliknande situation.

Som svar på frågan i rubriken säger jag, - nej, man skall inte skicka ner kvinnor som löper stor risk att mördas tillbaka till sin hemby, de skall erhålla asyl. Men det innebär att ingen i den övriga klanen någonsin kan få asyl i Sverige. De som hotar med hedersvåld i Sverige skall mista sin asylrätt och skickas tillbaka. Man kan inte fly från förtryck för att sedan själv förtrycka sin egen släkt värre än man själv blivit förtryckt. Dessutom är det så att dessa kvinnor är de enda som har egentliga asylskäl från Irak nuförtiden.

Länk DN

Länk SvD