Socialdemokratins brytpunkt

Under Socialdemokratins storhetstid var det centrala begreppet klasskampen och man talade om arbetarklassen. Det var med stolthet folk ansåg sig tillhöra arbetarklassen, man såg sig själv som en nyttig samhällsmedlem. Själva ordet "arbetarklass" indikerade att man arbetade för brödfödan, att man var nyttig, att man hade ett värde, något att vara stolt över. Vid någon tidpunkt under sjuttiotalet övergav man inom socialdemokratin detta begrepp för att i stället tala om "de svaga" i samhället. Orsaken till detta byte av begrepp var sannolikt flera, ett av skälet var att Socialdemokraterna suttit vid makten så länge så det blev ett tveeggat svärd att fortfarande tala om klasser, en annan orsak var att Vänsterpartiet lagt beslag på detta ord och man var tvungen att överge det själva för att distansera sig mot V, eller VPK som det då hette. Den främsta orsaken torde dock vara att politik blivit en syssla för yrkesmän från att ha varit en syssla för amatörer, det hade förvandlats från att ha varit ett uppdrag till att bli ett yrke, ett yrke vilket som helst. Det var alldeles uppenbart att de Socialdemokratiska yrkespolitikerna inte var eller kom från arbetarklassen, de hade för det mesta varit yrkespolitiker hela sitt liv, de kom ofta från släkter där politikeryrket var vanligt, släkter som inte med bästa vilja i världen kunde kallas arbetarklass. Att i detta läge hela tiden tala om arbetarklass blev till slut en omöjlighet, man övergav detta begrepp för att i stället tala om "de svaga" i samhället.

Problemen med detta nya begrepp "de svaga" var dock flera. Det gamla begreppet "arbetarklass" innehöll en ganska klar definition vilka som var medlemmar i denna klass, det nya begreppet var betydligt luddigare, vilka tillhör gruppen "de svaga", är det vanliga löntagare? Låginkomsttagare? Arbetslösa? Socialfall eller invandrare? Det nya begreppet innehåller heller inte den stolthet som det gamla begreppet innehöll, det finns inte den själklara koppling till samhällsnytta som det gamla begreppet innehöll, snarare tvärtom. Vem vill egentligen tillhöra gruppen "de svaga"? Det räcker med att gå ut på vilken svensk skolgård som helst för att få en indikation på begreppets popularitet.

En annan, för Socialdemokratin, negativ effekt var att med det gamla begreppet så kunde inte de borgerliga partierna göra några inbrytningar i de socialdemokratiska kärnväljargrupperna, inga medlemmar i arbetarklassen röstade på Moderaterna, den som ändå gjorde det betraktades som närmast svagsint. Det nya begreppet "de svaga" möjliggör helt andra möjligheter för borgerliga att göra inbrytningar i klassiska socialdemokratiska väljargrupper. Vid valet 2006 gjorde även Reinfeldt anspråk på att vilja företräda "svaga" grupper i samhället, en del av dessa måste ha röstat på Moderaterna också enligt de valanalyser som gjorts.

Språktest i Storbritannien

I Storbritannien inför man språktest, inte bara för att bli medborgare, utan för att få permanent uppehållstillstånd, dessutom kompletterar man detta med ett test för kunskaperna om det Brittiska samhället. Allt detta görs för att underlätta integrationen. Vi är spända på vad den svenska politiska nomenklaturan säger om detta, har Storbritannien blivit rasistiskt månne?

Uppsala universitet presenterar sin mångfaldsbarometer

Varje år presenterar Uppsala universitet, som annars är nuförtiden mest känd för sin genusforskning, en undersökning där människors inställning till mångkultur mäts. Enligt artikeln så är svenskarnas inställning till mångkultur positiv, hur frågan ställs och vad folk svarat står det inte ett ord om, mycket märkligt. Enligt undersökningen så har människor med " extrema negativa attityder" till invandrare fördubblats, vad som är extrema, negativa åsikter står det inget om.

Det står i DN,

"Orlando Mella är en av de två forskarna bakom studien. Han anser att det går att se en koppling mellan den hårdnande attityden och det högerextrema Sverigedemokraternas framgångar i valet."

Jasså, hur kan man se denna koppling? Klart att det GÅR att se en sådan koppling, man kan se vilka kopplingar som helst om man verkligen vill. Dessutom får vi veta att Sverigedemokraterna är ett högerextremt parti, det verkar vara seriöst så det förslår.

Vidare står det i artikeln,

"Men över lag är de flesta svenskar - 84 procent - positiva eller mycket positiva till mångfald."

Det är en helt otroligt hög siffra, det hela beror förstås på vad folk menar med "mångfald" och hur de definierat ordet i undersökningen. Skulle de i stället frågat intervjupersonerna om de vill ha en generös flyktingpolitik skulle utfallet säkert blivit ett annat.

Vidare står det i DN,

"I undersökningen framgår också att en majoritet, 82 procent, mot cirka 80 procent 2005 instämmer helt eller delvis i påståendet "invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor".

Detta beskrivs i nästa stycke som en "negativ attityd", att tycka att invandrare har skyldighet att anpassa sig till den kultur man frivilligt flyttar till är negativt, dåligt och inskränkt. Både artikelförfattaren Ninna Bengtsson och de som gjort undersökningen har alltså tagit politisk ställning själva och värderar utfallet av undersökningen utifrån denna. Tyvärr blev inte resultatet riktigt det de väntade sig.

Själva undersökningen verkar vara hafsigt och tendensiöst gjord. Presentationen i DN är mycket bristfällig och vi får veta alldeles för lite hur den gjorts och hur frågorna formulerats och vad alternativen varit. Det är klart att syftet med hela undersökningen och artikeln är att föra fram ett budskap, samt att framställa vissa grupper som inskränkta om inte rasistiska och högerextrema.

Transport utesluter Sverigedemokrat

Ja, transportarbetarförbundet utesluter en yrkesförare för att han representerar SD i en kommun i Hälsingland. Transports ordförande, Per Winberg, säger att SD är ett rasistiskt och nynazistiskt parti.
Hur någon kan få SD till ett nynazistiskt parti är en gåta, inget ens andas nynazism senast jag läste partiprogrammet, det är lika mycket nynazism som i Moderaternas eller Folkpartiets program. Detta är ett utmärkt exempel på den antidemokratiska strömning som kommit till vårt land. I en undersökning av jordens alla länder hur demokratiska de var kom Sverige mycket högt, jag tror dock inte att de som gjorde den undersökningen har haft koll på dessa exempel på odemokratiskt agerande från både fack och riksdagspartier, som blivit allt vanligare senare tid efter att riksdagspartierna känt sig alltmer hotade vid köttgrytorna.

Dessutom skall fackföreningar arbeta för medlemmarna, ta tillvara medlemmarnas intressen, inte göra några politiska omdömen om medlemmarnas politiska preferenser, det är helt uppåt väggarna, tänk er att något fackförbund t.ex. inte gillade Moderaterna, och därmed började utesluta medlemmar som är med i Moderata Samlingspartiet. Dagens fackföreningar har spårat ur, de har glömt vilket uppdrag de har, de har dessutom glömt vilka som betalar medlemsavgifterna. Jag uppmanar alla demokratiskt sinnade som är med i transportarbetarförbundet att gå ur sin fackförening, det går alldeles utmärkt att enbart vara med i A-kassan, dessutom blir det billigare, speciellt sedan Alliansen skall slopa avdragsrätten för medlemsavgifterna vid årsskiftet. Minskat medlemsantal och därmed minskade medlemsavgifter är nog det enda som biter på pampar som Winberg, minskade ekonomiska medel är ett språk som i princip alla förstår.

Kan ingen avsätta Justitiekanslern?

Ja, kan ingen avsätta tomten Göran Lambertz. Han meddelar prompt på DN debatt att han ÄNDRAT åsikt om Thomas Quicks skuld angående de mord han dömts för, detta sedan han SATT SIG IN i domarna. Jag trodde i min enfald att man först satte sig in i målen, därefter så skaffade man sig en åsikt, innan man gjort detta så har man ingen åsikt alls, speciellt om man är justitiekansler. Det är inte första tveksamheten Lambertz gör sig skyldig till, dessutom så verkar det som om han mer än gärna vill stå i det mediala strålkastarljuset, nu var det väl inte riktigt det som var meningen att en justitiekansler skulle göra i första hand, se till att synas och höras så mycket som möjligt i våra ankdammsliknande medier. Bara att framträda i DN-debatt måste anses som tveksamt för en justitiekansler, han skall väl för höge farao meddela sina beslut via brev till de berörda parterna, inte framträda i DN-debatt när han kommit fram till ett beslut. När han efter två dagar kom fram till att min egen anmälan mot Joanna Rytel skulle lämnas utan åtgärd så framträdde han inte på DN-debatt och meddelade detta, jag fick ett kortfattat och avsnoppande brev.