lördag, december 12, 2009

Hur man laborerar med demokratin för att hålla ett parti borta från makten

Statsvetaren och forskaren Björn Johnson skriver i en debattartikel på DN hur de övriga partierna och framförallt media skall förhålla sig för att hålla SD borta från maktens taburetter.  Först av allt så ser vi återigen en Statsvetare som enligt alla vetenskapliga kriterier inte skall ta partipolitisk hänsyn, gör just detta på ett mycket markant och oblygt sätt. Detta är ett stort demokratiskt problem som uppmärksammats alldeles för lite. Det är som om hälften av forskarna och samhällsvetarna på landets universitet tog ställning för Alliansen och gav tips på hur de skall agera, och andra hälften tog parti för de röd-gröna på samma sätt. Så här skriver Johnson i sin artikel.

För att SD ska lyckas mobilisera de främlingsfientliga väljarna krävs därför att invandringen och integrationen uppfattas som centrala politiska frågor. Opinioner finns inte fix och färdiga ute i samhället. Attityder och åsikter förekommer om de flesta sakfrågor, men det ska mobilisering och opinionsbildning till för att något ska bli en politisk opinion. Problemet, ur
SD:s perspektiv, är att det inte räcker med att potentiella väljare hyser vissa åsikter om invandrarna och integrationspolitiken. Väljarna måste också värdera dessa frågor tillräckligt högt för att kunna tänka sig att rösta på ett enfrågeparti som SD.


Jo opinionen finns faktiskt fix och färdig ute i landet. Det räcker med att prata med människor så märker man det. SD har i själva verket en enorm potential för ett ökat stöd.  Alltfler väljare värderar dessa frågor om integration och immigration tillräckligt högt redan i dag. Inte ens en forskare som Johnson kan klämma tillbaka tandkrämen i tuben. Vidare så står det i artikeln.

Som journalisten Anders R Olsson nyligen påpekade (DN Debatt 1/12) så är medborgarnas bild av integrationens problem i hög grad en mediekonstruktion. De flesta svenskar har aldrig satt sin fot i Rosengård, Bergsjön eller Gottsunda. De hämtar sin ”kunskap” om bilbränderna, de segregerade enklaverna och de kriminella ungdomsgängen från mediernas nyhetsrapportering. Den bild som erbjuds där är skev och ensidig.


Många människor i vårt land har på ett eller annat sätt stött på effekterna av den misslyckade integrationspolitiken i verkliga livet, det blir dessutom bara fler och fler. Vad är Johnsons recept då, att media skall mörka bilbränder och kriminella ungdomsgäng? Enbart för att hålla ett parti från maktens boningar? Detta är ett så odemokratisk sätt att resonera så man undrar hur en statsvetare ens kan häva ur sig något dylikt. Enligt alla demokratiska regler så skall valmanskåren få ha åsikter om både integration och immigration. En statsvetare och forskare vid Malmö högskola vill helt enkelt inskränka demokratin, det är i förlängningen helt horribelt. Till slut skriver Johnson detta i sin artikel.

Att ”ta debatten med SD” är därför en naiv strategi. När politiker som Mona Sahlin och Maud Olofsson debatterar med Jimmie Åkesson gynnar det SD, oavsett vem som vinner debatten. Partiet måste självfallet bemötas på de kommunala arenor där det redan finns representerat, men det finns ingen anledning att bjuda in det till den rikspolitiska debatten.
Om de etablerade partierna vill hålla SD borta från riksdagen så måste man undvika att spela på partiets hemmaplan. Integrationen är förvisso en viktig fråga, men det finns inget parti i riksdagen som har något att vinna på att göra den till en valfråga.


Statsvetare Johnson vill helt enkelt inskränka debatten inför valet 2010, detta för att sätta käppar i hjulet för ett demokratiskt parti. Hade en sådan strategi förts fram i det politiska Ryssland så hade alla partier och media ställt sig upp som en man och skrikigt ”odemokratiskt”, men det verkar helt i sin ordning när det sker i vårt eget land. Det Johnson undviker att påtala är att både Sahlin och framförallt Olofsson faktiskt förlorade sina debatter mot Åkesson. Vad som hänt om de vunnit vet vi ju inte, det borde en forskare som Johnson vara bekant med om han läst den mest grundläggande forskningslära.

Sammanfattningsvis så är statsvetaren och forskaren Johnsons tips till det etablerade samhället att göra som hittills, lägg locket på, undvik debatter i känsliga men viktiga frågor och gör för allt i världen inte fel frågor till valfrågor.

Länk DN

fredag, december 11, 2009

Två korta kommentarer

I DN läser jag att ett kurdiskt parti har blivit förbjuden av Turkiets författningsdomstol. Tyvärr jublar jag invärtes, samtidigt som jag skäms. Jag unnar verkligen kurderna ett eget parti och jag har absolut inget emot att de har ett parti där de driver sina egna frågor, det är en grundläggande demokratisk rättighet. Just därför skäms jag över att jag faktiskt jublande inombords när jag läste artikeln. Samtidigt omöjliggör det Turkiets medlemskap i EU enligt allt sunt förnuft, just därför jublade jag.

Jag läser i SvD om en man som tydligen har det konstiga namnet Tiger Woods. Denna Woods kan omöjligt visa sig på en golfbana under 2010 enligt journalisten Thomas Tynander. Jag antar att denne Woods då brutit ett ben eller en arm så han inte kan putta den lilla vita bollen i de där små hålen. Jag hoppas verkligen att Woods frisknar till så han kan utöva sin märkliga fritidssyssla att putta omkring bollen. Han kan förmodligen ändå utöva sitt yrke som måste vara mycket viktigt då det skrivs så mycket om honom, och ändå gäller tydligen alla skriverier bara hans egenartade fritidssyssla. Vi håller verkligen tummarna för att denna omtalade Woods återkommer med full kraft till sitt yrke vare sig det är politiken eller näringslivet. Tids nog kommer Woods att kunna ägna sig åt detta puttande och svingande också, men arbetet och familjen är ju trots allt viktigast. Ibland så tror jag att tidningarna tappat all prioritering mellan arbete och fritid.

Länk DN

Länk SvD

Du svamlar Sahlin

Socialdemokraterna med Sahlin i spetsen publicerar en artikel som faktiskt inte är något annat än ren valpropaganda i DN. Artikeln är undertecknad av en rad socialdemokrater, sannolikt har ingen av undertecknarna skrivit själva artikeln. När man i artikeln letar efter konkret valfläsk hittar man nästan ingenting, Sahlin kan inte ens producera en vara som vanligt hederligt valfläsk. Att ren valpropaganda publiceras på DN-debatt kan man ju också ha synpunkter på. Representanter för SD försökte få in en artikel i både DN och SvD efter det mycket grova överfallet på Martin Kinnunen, en artikel som krävde stopp för det politiska våldet. Artikeln om våldet fick nej men ren valpropaganda, utan några besked alls går alltså att få publicerad. Vi ger några exempel från Sahlins valpropaganda.

Valet år 2010 är ett vägval. Då står Socialdemokraternas politik för fler jobb mot Moderaternas politik för ökade klyftor. I våra storstäder är kontrasten glasklar: Mot ökade klyftor och ofinansierade skattesänkningar står vår nya politik för fler jobb och sammanhållning i storstäderna, som slogs fast vid den socialdemokratiska Jobbkongressen i början av november.


Sahlin talar om fler jobb, men hon nämner inte med en enda konkret mening om hur dessa jobb skall skapas. Vad betyder ”sammanhållningen i storstäderna”? Det är sådant svammel man nästan själv blir generad av som läsare. All ”sammanhållning” har väl snarast raserats bl.a. under socialdemokratiskt styre. När man läser vidare i artikeln blir man nästan förfärad.

Vår nya politik för storstäderna bygger på fler initiativ för städernas företag. Den bygger också på en flexibel välfärd av hög kvalitet, investeringar i utbildning och byggande och nya initiativ för att bekämpa brott. Dessutom ska vi ta kampen mot barnfattigdomen.


Vad exakt är en ”flexibel välfärd”? När det gäller utbildning så har socialdemokraterna mer än något annat parti raserat kvaliteten i svenska skolan. De har något ändrat sin skolpolitik när de under galgen insett att i princip ingen människa gillar deras skolpolitik. Att bekämpa brott är inget som socialdemokraterna är kända för, att Sahlin skulle vara rätta personen för brottsbekämpning är lika trovärdigt som om Posener skulle vara rätt person som finansminister. Vidare i artikeln så står det så här.

Kvalificerade tjänstenäringar lever på kunskap och kompetens. Det kräver tillgång till högutbildad arbetskraft. Därför är större investeringar i högskolan och forskningen en grundbult i vår politik för framgångsrika storstäder. Det kräver i sin tur en grundskola och ett gymnasium av hög kvalitet.


Sahlin är definitivt fel person att tala om en grundskola av hög kvalité. Hon är i själva verket flummet personifierad i en enda person. Skolan har under socialdemokraterna eroderat och vi har stadigt halkat ned i den internationella Pisaundersökningen jag länkat till otaliga gånger på denna blogg. Att Sahlin talar om en ”grundskola och gymnasium” av hög kvalité är inte skrattretande, det är ett slag i ansiktet på varje tänkande människa. Att den illa utbildade och rudimentära Sahlin skulle kunna konkurrera med Björklund inom skolpolitiken är lika sannolikt som att hon skulle kunna slå Mike Tyson i en boxningsmatch. T.o.m. denna artikel andas svårartat flum och är antiintellektuell på en nivå som Göran Persson aldrig skulle ha tillåt sig. Vi kämpar vidare i denna artikel som vi kanske helst inte ens vill läsa.

Våldet bland ungdomar tycks bli allt råare. Våld och brottslighet ska alltid leda till snabb reaktion. Det finns också många oroande signaler om ungdomars droganvändning och psykiska ohälsa – faktorer som också ofta är orsak till våld. Vi vill lagstadga om samverkansavtal mellan barnomsorg, skola, socialtjänst, polis, sjukvård och föreningsliv i samförstånd med den som sökt hjälp. Polisen ska finnas tillgänglig i hela staden. Varje skola ska ha en kontaktpolis. 


Herregud, nu talar dessa verklighetsfrånvända politiker om kontaktpolis på varje skola. Det är det samhälle dessa politiker har skapat åt oss, skolorna behöver en kontaktpolis nuförtiden. Våldet tycks bli allt råare ja, välkommen till en smula verklighet Sahlin, och du har faktiskt 0.0 procents trovärdighet att göra något åt detta våld. Det är med din politik och dina rosenröda drömmar som detta våld blivit råare och samhället otryggare, det är din skapelse Sahlin. Vad menar du förresten Sahlin med en ”snabb reaktion” om någon kicker från förorten har sparkat ned en pensionär, att det blir en snabb klapp på axeln från någon flummig socialarbetare? Tyvärr, du kritiserar din egen skapelse och vi som fortfarande kan hejda vår kräkreflex när du svamlar på med ditt imaginära fettfria valfläsk blir allt färre. Den genomsnittliga IQ-nivån för valmanskåren torde ligga nära 100, så inte många köper väl denna artikel, den som ändå gör det borde nog söka vård.

Länk DN

torsdag, december 10, 2009

Evin Rubar är bäst

Samhällsbelysande program är ganska vanligt fenomen i Sverige historiskt sett. Alla känner till Janne Josefsson som någon slags ikon i genren. Den som gjort de bästa, mest avslöjande och omskakande reportagen är dock Evin Rubar, som jag håller som den främsta och modigaste samhällsreportern .

Här har hon gjort ett reportage om islamismen i Sverige. Det framstår som glasklart i programmet att islam inte bara är en religion, utan också en politisk rörelse. När det nu är klart att islam är en politisk rörelse, likväl som en religion, så måste rörelsen få debatteras och kritiseras som alla andra politiska rörelser.

Programmet är en timme långt men jag tycker det är en väl värd timme.

LÄNK

onsdag, december 09, 2009

Ankdamm Sverige

I SvD står det om en asylsökande från Ghana som fått bidrag till en vinterjacka beviljat av länsrätten. Migrationsverket som tydligen inte har så mycket annat att stå i (vilket vi alla trodde) har överklagat länsrättens beslut till kammarrätten. Först så beslutar alltså Migrationsverket att mannen inte skall få bidrag till en vinterjacka. Därefter tar länsrätten upp fallet som tar ett beslut i motsatt riktning. Migrationsverket som anser att just detta bidrag är viktigare än allt annat överklagar till kammarrätten. Hur mycket kostar denna cirkus med domstolar och osannolika överklaganden? Det borde inte ens bli en tidningsartikel av denna såpa.

Jag trodde i min enfald att viktiga ärenden som var värda att överklaga gällde asyl och uppehållstillstånd. Vilka skall få asyl? Vilka skäl är giltiga för att betraktas som flykting? Vilka regler skall gälla och vart skall vi lägga ribban? Dessa frågor kunde vi alla diskutera och lägga våra synpunkter på i god demokratisk ordning. I stället så lägger vi vårt krut på en vinterjacka som kanske kostar 1000 kronor. Vi är inte intresserade av vinterjackan, vi är intresserade av Sveriges asylpolitik.
LänkSvD

Att säga ingenting i en artikel

Två mycket högt utbildade män publicerar sig på DN opinion i en artikel där de tar upp segregationen av immigranter i vårt land. Det är Oskar Nordström Skans som har titeln docent i nationalekonomi, samt Olof Åslund som stoltserar med titeln professor i nationalekonomi. Vad innehållet eller nyheterna är i artikeln är svårt att se, de kommer mer med en åsikt att immigranter skall få bosätta sig var de vill. Så här skriver de bl.a.

Erfarenheterna från ”Hela Sverige-strategin” då flyktingar placerades ut över hela landet förskräcker. Systemet minskar visserligen boendesegregationen, men leder också till sämre långsiktig integration på arbetsmarknaden. Närheten till landsmän i invandrartäta områden kan rentav vara positiv. Politiken bör i stället rikta in sig på de underliggande problemen: långtidsarbetslösheten och fattigdomen.


Om det föregående systemet minskade bostadssegregationen var det väl en enorm fördel, hur kan de bara gå förbi det som om det vore en betydelselös detalj? Hur har de visat att det förra systemet där man spred immigranterna över Sverige leder till en sämre långsiktig integration? Det nämner de inte med ett ord och jag tvivlar på den slutsatsen. De underliggande problemen med långtidsarbetslöshet och fattigdom hör ju ihop, det behöver man inte vara professor för att räkna ut. Det är just långtidsarbetslösheten man försöker åtgärda med att undvika bildandet av dessa etniska enklaver. Vidare skriver författarna så här.

De omfattande sociala problemen i invandrartäta områden och de kostnader som är förknippade med stora grupper nyanlända invandrade ger en bild av att vissa delar av landet får bära en oproportionerligt stor del av kostnaderna för invandringen. Intäkterna, till exempel i form av större arbetskraft, syns betydligt senare och kommer inte med nödvändighet samma regioner tillgodo.


Vi har inte sett någon ökning av några intäkter överhuvudtaget. När Rosengård, Hammarkullen och Fittja går med samhällsekonomisk vinst så kan professorerna hojta till. Vidare i artikeln så står det så här.

Vi ser också att segregationen har ökat över tiden, men detta tycks framför allt bero på att de invandrargrupper som alltid har varit mer åtskilda från infödda svenskar har blivit större. Vi ser även att segregationen på arbetsmarknaden liknar den på bostadsmarknaden med skillnaden att koncentrationen av enskilda etniska grupper är ännu tydligare.


Är verkligen professorn och docenten dumma i huvudet eller spelar de dumma. De säger att de kommit fram till ”intressanta resultat”, alltså samma resultat som alla som bor nära dessa segregerade orter kommit fram till genom att ofrivilligt studera verkligheten. Vidare i artikeln så står det så här.

Det lyfts ofta fram att invandrare som kommer till Sverige ska ha samma skyldigheter och ansvar som andra, till exempel vad gäller att följa svenska lagar och regler (se till exempel Tobias Billström med flera DN Debatt, 17 februari 2009). Detta ser vi som en självklarhet. Men i och med detta följer, enligt vår mening, också att samhället bör betrakta dem som invandrat som fullvärdiga samhällsmedlemmar med samma rättigheter som andra. Även om samhället inte helt kan eller bör utjämna alla ojämlikheter, är det med ett sådant synsätt knappast heller acceptabelt med de enorma socioekonomiska skillnader vi nu observerar.

Vad är det för rättigheter som immigranterna inte för sig tillgodo? Det är svårt att få arbete för många immigranter, det är t.o.m. svårt att få arbete för dem som kämpar och vill ha ett arbete. Men det har vi som är kritiska till vår nuvarande immigrationspolitik sagt hela tiden. Vi har nästan en halv miljon arbetslösa i detta land, hur lätt är det då att få jobb om man inte ens behärskar det svenska språket? Att det t.ex. är svårare att tillägna sig det svenska språket om man bor i ett segregerat område nämner inte Nordström och Ålslund med ett ord i sin artikel. Hur skall det då gå till med att utjämna de ”socioekonomiska skillnaderna”? Skall vi öka bidragen så de kommer upp till samma nivå som arbetande svenskar? Till slut skriver författarna så här i sin magra artikel.

Dessutom följer att samhället bör acceptera de val av bostadsort, partner, skola och karriär som de invandrade själva gör, precis som man så självklart accepterar andra samhällsmedlemmars val.


Självklart har författarna rätt i att även immigranter får göra sina egna val liksom etniska svenskar. Dessutom så skall barn till immigranter få gifta sig med svenska pojkar om de så vill, utan familjens godkännande. Vi såg på SVT-programmet Debatt i går att svårt cancersjuka människor kunde tvingats att arbeta och t.o.m. söka nytt jobb, samtidigt vet vi att arbetslösheten i Rosengård och andra etniska enklaver är bedövande stor. Hur rimmar det med samma samhällsansvar för alla invånare? På tal om att rätta sig efter lagar och regler samt ta sitt ansvar så skall även immigranter rätta sig efter det beslut som immigrationsdomstolarna fäller. Får man uppehållstillstånd så skall man stanna, annars så skall man enligt alla regler åka hem till sitt ursprungsland.

Problemet är att hela vår immigrationspolitik är felaktig och har varit det en längre tid. Det går inte att rätta till genom att lappa och laga på vår integrationspolitik. Hur svårt är detta att förstå för våra politiker och för en del professorer och docenter?

tisdag, december 08, 2009

Sverige ett vanskött land – krönika

När jag i morse tittade på mina PPM-fonder såg jag att den fond som gått sämst av de jag valt att satsa min magra pension i var ”Sverigefonden”. Det är en aktiefond som har aktier i basen av Svensk industri och näringsliv. Jag trodde väl inte överdrivet mycket på fonden när jag valde den, men som nationalist kunde jag inte annat än välja en kraftig del av min PPM-pension i just denna fond. Att denna fond gått så erbarmligt dåligt, mycket sämre än ”Aktiefond världen” t.ex. är inget bra tecken eller betyg för vårt land. Jag har lite pengar i en privat pensionsfond. Den fond jag valt för mitt lilla privata sparande är en Rysslandsfond. Denna fond har gått minst 20 gånger bättre än Sverigefonden. Tyvärr har jag så pass litet sparande i Rysslandsfonden så jag får väl antagligen samla tomburkar när jag går i pension.

Sverige är ett land som fordom låg bra till i välståndsligan. Vi låg i topp när det gällde BNP/capita. Nu har vi halkat stadigt nedåt och år 2000 låg vi på 17e plats, nu ligger vi ännu längre ned. LÄNK

Skolan är framtiden för varje nation, det är den framtida arbetskraften som vi utbildar just nu. I den internationella skolundersökningen som kallas ”Pisaundersökningen” så ligger vi långt efter de främsta nationerna och vi halkar stadigt nedåt. LÄNKLÄNK2

Allt detta tyder på att Sverige är ett vanskött land. Våra politiker har utan tvivel tagit felaktiga beslut, i annat fall skulle inte de parametrar vi kan mäta peka samfällt åt fel håll. Skolan är sämre än den varit för några decennier sedan. Vi väljer inte våra politiker för att de skall ta dåliga beslut och göra vårt land sämre. Vi har en vansinnig immigrationspolitik som sugit resurser från samhället och splittrat vår nation. Vi har en politisk korrekthet som gjort det svårt att peka på vissa felaktigheter. Våra medier har inte heller tagit sitt ansvar, tvärt om, de har snarast förstärkt möjligheterna att göra något åt den undermåliga politik som förts. Vi får hoppas att vi nu nått botten och att en vändning är på väg.

måndag, december 07, 2009

Sätt stopp för denna människohandel nu!

I DN står det om ”den flod” av ensamkommande barn som kommer till just vårt land. Det står om att de kommer från ”världens värsta krigshärdar”. En överdrift på flera sätt, Just nu förekommer det inte regeltätt krig någonstans på jorden. Dessutom kan man inte kalla Irak för någon ”krigshärd” alls.

Dessa barn skall växa upp med deras föräldrar eller nära anhöriga, inte i ett främmande land som de saknar all naturlig anknytning till. Hur svårt kan det vara för en politiker att förstå det? Återigen frågar vi oss, var får dessa barn pengar till resan hit ifrån? Hur kan de veta att det just är till Sverige de skall resa till, ja hur har de överhuvudtaget hört talas om vårt land? Så här står det i DN.

Under första kvartalet nästa år ska antalet ankomstkommuner ha ökat till tio, säger generaldirektör Dan Eliasson – med eller utan tvång.


Vi bryr oss inte om antalet ankomstkommuner, det vi bryr oss om och är förtvivlade över är att denna flyktingcirkus skall fortgå, med eller utan folkligt stöd.

Länk DN

Värre än Sverigedemokraterna!


I Årjäng har politikerna blivit rejält osams, så osams så de använt invektiv av grövsta sort. Bakgrunden är att Socialdemokraterna med Tina Kristiansson i spetsen lagt ett förslag att lägga ned badhuset i Töcksfors. Centerpartisten Kenneth Christoffersson blev upprörd så till den milda graden att han fällde detta oerhört starka uttalande.

Ni pratar om att Sverige¬demokraterna är främlingsfientliga, men Socialdemokraterna är värre för ni utplånar hela bygder


Det är inte svårt att förstå Kristianssons upprördhet efter ett sådant påhopp, värre kan man väl knappast tänka sig, värre än Sverigedemokraterna! Nu blev Kristiansson så tagen av detta grova påhopp så hon tog en politisk ”time out”.

Om Sverigedemokraterna själva var lika känsliga skulle det politiska läget återställas till det gamla vanliga. Alla Sverigedemokrater skulle ju genast bli så kränkta av all stigmatisering och grova påhopp så de skulle ta en gemensam ”time out” allihop. Alltså inga Sverigedemokrater i sikte och de två blocken kunde närma sig varandra ännu mera genom politisk triangulering, samt käbbla om A-kassan skall vara 75 eller 80 procent, mest för syns skull. Då skulle man samtidigt kunna lägga locket på all otrevlig debatt om integration och immigration. Vi skulle kunna vrida den politiska tiden tillbaka till det gamla goda ställningskriget mellan blocket då allt var enkelt och klart. Ja, det är nog många som med tunga suckar längtar tillbaka till den tiden.

Länk DN

söndag, december 06, 2009

Så kom då hotet till sist

Nu har det hänt som alla journalister så förtvivlat varnade för när Schweizarna röstade ”fel” i sin folkomröstning. Iran har hotat med ”konsekvenser” p.g.a. utslaget i den demokratiska omröstningen. Jag föreslår att västvärlden svarar med samma mynt. Slutar inte Iran med att stena unga kvinnor så kommer det att få ”konsekvenser” för våra redan genomusla relationer.

Länk DN

Länk SvD

Makten skall anpassa sig

Både Gellert Tamas och Lena Sundström intervjuas i samma artikel, kan det bli ”bättre”? Är det två personer som står för den politiska korrektheten, mångkultur och en generös immigrationspolitik är det just dessa två personer. Både Tamas och Sundström har gett ut starkt kritiserade böcker som beskrivs som tendentiösa, detta av personer som troligen INTE röstar på SD. Så här står det i artikeln.

Men när Lena Sundström och Gellert Tamas talar främlingsfientlighet är det inte Sverigedemokraterna eller andra öppet främlingsfientliga partier som oroar dem mest. Det är i stället när etablissemanget följer med.


En stor del av Sveriges befolkning vill helt enkelt inte ha den immigrationspolitik som förs och har förts under snart 30 år. Det Tamas och Sundström säger är att den politiska demokratiska strukturen vårt land absolut inte borde lyssna på denna allt större del av vår befolkning. Vad menar förresten författarna med ”etablissemanget”, vi noter att de använder just det ordet i stället för det mer naturliga ”politikerna” i sammanhanget. De menar naturligtvis inte bara det politiska etablissemanget utan också det mediala. Vidare i artikeln så står det så här.

Men varför är det så svårt att debattera mot partier som Sverigedemokraterna?
- Det är ju just det att de alltid riktar sig mot något främmande. Så fort man visar upp ett konkret exempel så glider främlingsfientligheten i väg någon annanstans: ”Nej, jag har inget problem med dig, och inte med de här tre muslimska tjejerna i barnens skola. Det är de andra…”, säger Lena Sundström.


Nej, det är inte de ”andra” immigranterna som är problemet heller. Det är inte immigranterna i sig, att de skulle vara undermåliga människor på något sätt som är problemet. Det är att vi helt enkelt för en vettlös immigrationspolitik. Vi kan självklart inte ha en immigrationspolitik där alla som är normala människor med egenskaper som en typisk normalsvensk får asyl eller uppehållstillstånd på annat sätt. Det är faktiskt vad Sundström säger. Sedan uttalar sig Tamas i samma artikel.

Vi måste våga lyfta på locket, det är det de alltid säger, inflikar Gellert Tamas. Men det är inte det de menar. De menar bara att vi ska prata om invandrare som monster. Gör vi inte det anser de att vi inte har lyft på locket.


Då lyfter vi på locket och säger som det är. Det är Tamas och Sundström som är ”monstren”. De stigmatiserar alla som har en annan åsikt än dem själva och kallar dem ”främlingsfientliga” samt en del annat också. Till sist tar vi med detta i artikeln.

De påpekar också båda att det är ologiskt att rösta på Sverigedemokraterna, både för nationalister och för dem som tycker att Sverige för en misslyckad integrationspolitik.
- Ja, för om man nu tycker att integrationspolitiken har misslyckats, det är en rimlig åsikt, säger Gellert Tamas, varför ska man då rösta på Sverige-demokraterna? De har ju ingen plan för hur det ska fungera bättre. SD är förmodligen det sista partiet man ska rösta på då.

De flesta som tänker rösta på SD anser också att immigrationspolitiken är ett stort misslyckande också, och att integrationspolitiken har misslyckats främst p.g.a. immigrationspolitiken. Sist jag kollade SD:s partiprogram så hade de åsikter även om integrationspolitiken, men Tamas har kanske pluggat SD:s valplattform bättre än vad jag gjort. Vad har de andra partierna för ”planer” när det gäller integrationspolitiken då? Och hur har alla planer och miljarder kronor som prövats hitintills fungerat?

Det är väl lika bra att Tamas och Sundström talar om direkt för oss arma stackare vilket parti vi skall rösta på, varför gå som katten kring en het gröt? Duger Vänsterpartiet att rösta på Tamas? Eller är det Folkpartiet vi nationalister skall rösta på? Jag trodde i min enfald att i en demokrati så skall makten anpassa sig efter vad väljarna tycker. Ja jag har t.o.m. hört förvirrade uttalanden om att makten skall ligga hos ”folket”.

Länk DN