fredag, maj 09, 2014

Att manipulera opinionen

Jesper Strömbäck skriver i sinn utmärkta bok om politisk opinionsbilning och medier ”Kampen om opinionen!” hur medier interagerar med politiska partier. Boken beskriver utmärkt vilka aktörer som påverkar vilka och hur opinioner bildas för olika intressen. Materialet bygger till stor del på forskning av det svenska politiska landskapet och våra medier. På sidan 129 skriver Strömbäck följande.

Genom att beställa och publicera opinionsmätningar skaffar sig medierna en trippelroll: de beställer opinionsmätningar, de rapporterar om dem och de tolkar resultaten (Petersson m.fl. 2006). Därmed kan medierna skaffa sig ett totalt grepp över problemformuleringsprivilegiet.

Efter Strömbäcks kloka ord läser vi denna artikel om en debatt mellan Löfvén och Reinfeldt i SVT, där Schyman, som inte deltog i debatten, utsågs till vinnare. Schyman, som med sitt parti fick 0,4 % i sista valet, och 2006 fick 0,68 % (då skrev media att 25 % kunde tänka sig att rösta på partiet). Ett mer klockrent exempel på Strömbäcks ord får vi nog leta länge efter. Vidare skriver Strömbäck på sidan 130 följande.

Att medierna oftast själva är uppdragsgivare till opinionsmätningarna och att mätningarna oftast fokuserar på det politiska spelet illustrerar att medierna fungerar som aktiva aktörer i den politiska kommunikationen. De är inte passiva förmedlare av andras budskap. De speglar inte endast opinionen. De är också med och formar opinionen.

Efter dessa upplysande ord läser vi följande artikel, också från SvD, där vi får en lätt känsla av att tidningen i själva verket driver ren opinionsbildning. Schyman framställs som karismatisk ledare och det skall förklara hennes partis framgångar. Vän av ordning undrar om hon inte var lika karismatisk 2006 och 2010. SVT har genom Sifo gjort en väljarundersökninginför EU-valet. I den undersökningen fick Fi hela 3,2 %, en mycket bra siffra. Vi undrar om den håller sig till valet. Om den inte gör det kanske SVT och Sifo kan lära sig något. Vi avslutar med Strömbäck utmärkta ord på sidan 172.

Med andra ord: Mediernas syfte med opinionsmätningarna tycks inte i första hand vara att spegla opinionen och ge folket en röst i den politiska opinionsbildningen. Syftet tycks snarare vara att skaffa sig ett redskap för att kommentera, recensera och tolka politiken på ett sätt som uppfattas som demokratiskt och journalistiskt legitimt. Medierna skulle kunna använda opinionsmätningar för att ta pulsen på demokratin och folkviljan men använder dem i stället oftast för att ta pulsen på det politiska spelet.  



torsdag, maj 08, 2014

Det vänsterextrema våldet

Jag tänkte skriva en artikel om Uppdrag Gransknings utmärkta program om det vänsterextrema våldet (ofta från de s.k. autonoma, RF och AFA), men eftersom Ivar Arpi skrev ungefär detsamma jag tänte skriva länkar jag till den och rekomenderar artikeln varmt. Programmet av Janne Josefsson var förvånande bra och skakande, Josefsson överträffade faktiskt sig själv i detta program.

Media tar dagen efter inte upp innehållet i själva programmet, utan verkar koncentrerar sig på "hårda reaktioner" mot sändningen. Främst verkar Ametist Azordegans huvudlösa twittrande slås upp stort. Nåväl, oavsett hur dumma hennes kommentarer var (vi upprepar inte dumheterna här) så är det lika idiotiskt att skicka dödshot via e-post till henne.

Märkligt att inte media uppmärksammat den "twitterstorm" som utbröt efter programmet. Ibland fångar de ju upp vad som fylls i flödena, men det verkar ske en viss selektion på vilka "stormar" de väljar att fokusera på. Intervjun med Staxx talar för sig själv, inga vidare kommentarer behövs. Man rodnar nästan själv bakom TV:n.