lördag, februari 27, 2010

Då var vi två då

Ja, då var vi i alla fall två människor i detta land som uppmärksammat UR-redaktionens konstiga inställning till barn och undervisningsprogram och den oförblommade politiska propaganda denna redaktion tillåter sig. Jag har tidigare otaliga gånger tagit upp det faktum att UR-redaktionen verkar bestå av de sista resterna av den flumvänster från 68 som inte fattat att det gått 40 år sedan de stod på barrikaderna. Det värsta exemplet var när ett UR-program beskrev människosmugglare som ”människohjälpare”.

Nu ser jag att Sadine Madon uppmärksammat UR-redaktionens oförblommade politiska propaganda. Jag delar sannolikt inte så jättemånga åsikter med Madon, men hon är en intelligent ung journalist, och på något konstigt sätt ganska inkorrekt. Madon har bl.a. gjort en jättebra artikel om den svenska journalistkåren som väl är det bästa som publicerats i Aftonbladet de sista 20 åren, LÄNK.

Dessutom ser jag på hennes blogg att muslimer nu trakasserats i denna underbara smältdegel som heter Södertälje. Muslimerna har trakasserats av andra ”flyktingar” som tydligen flytt från muslimer i sina hemländer. Madon påstår helt riktigt att antirasisterna är antirasister på deltid och det beror helt på vem och av vilka som trakasseras om dessa deltidare skall reagera. Det kan ju så lätt bli fel, det kan ju bl.a. framstå som att vissa immigrantgrupper är värre rasister än den vite mannen, och det får ju bara inte ske. Madon länkar till en Newsmillsartikel av Fuad Mor, så här skriver han, LÄNK.   
Här, i det av kristna familjer dominerade bostadsområdet tvingades jag och min familj uppleva förföljelse och trakasserier av den enda anledningen att vi är födda muslimer. Och det hemska är att de som trakasserade oss var kristna unga män, söner till kristna föräldrar som själva flytt från etniskt och religiöst förtryck i sina hemländer. Nu trakasserar de andra människor som också flytt från religiöst förtryck. Jag är chockad över att det får ske i Sverige!

Jag själv är knappast chockad över någonting längre. Alla trakasserar alla om de bara får chansen och känner sig tillräckligt starka. Hela systemet med att flytta befolkningsgrupper är fel i grunden, skall det vara så svårt att förstå? Hela den politik som de nuvarande riksdagspartierna står för i flykting och immigrationspolitiken är bankrutt, ser de själva verkligen inte det? Den här artikeln skulle handla om UR, titta nu så fel jag hamnat!

För de som flyttat till detta land måste en sak gälla om vi skall få slut på denna cirkus av trakasserier och förtryck av olika grupper. I Sverige är vi svenska samhällsmedborgare och här gäller svenska lagar och normer. De som vill hålla på med gamla konflikter kan resa hem igen. Det är inte trovärdigt att själv förtrycka andra om man sökt asyl för att man själv blivit förtryckt (det är i många fall inte trovärdigt ändå). Tyvärr saknar vi politiker som kan visa den minsta handlingskraft när det gäller dessa frågor, så cirkusen lär fortsätta.

Sätt stopp för denna osunda människohandel

En artikel i SvD tar upp problemet med att få kommuner medgörliga i den flyktingcirkus där de ensamkommande barnen skall placeras ut i landet. Tydligen har framgångar rönts på området då det enligt artikeln har skapats 800 – 1000 nya platser den sista tiden. Så här säger Tobias Billström i artikeln.
Det gamla systemet har spelat ut sin roll. Det kommer att krävas en systemförändring för att få kommunerna att solidariskt ta emot dessa barn

Även om man nu temporärt löser platsproblematiken krävs mer djupgående förändringar för att låsa problemet på sikt

Billström säger med all tydlighet att denna politik med att ta emot ensamkommande barn skall fortsätta, även i en tänkt framtid. Regeringen skall lösa problemen på sikt, alltså i framtiden skall denna mottagning gå smidigare och den skall fortsätta, kanske i all evighet. Billström funderar inte ett ögonblick på om vi skall fortsätta med denna politik, eller om den alls är bra. Vidare så står det så här i artikeln.
Aldrig tidigare har så många ensamkommande flyktingbarn, läs tonårspojkar, varit på väg till Europa som nu, främst från Afghanistan och Somalia. För Sveriges del räknar Migrationsverket med att upp till 60 nya barn per vecka kan komma att söka asyl under 2010.
Det innebär i så fall en tiodubbling jämfört med de första åren på 2000-talet när denna grupp började bli mer synlig som asylsökande.

Detta med ensamkommande barn i så stor mängd är en relativt ny företeelse och är sannolikt en anpassning till de Europeiska asylsystemen. Vår regering och andra regeringar i Europa har tydligen accepterat denna trafik med barn och kanske med människor som sannolikt inte är barn längre utan att ställa sig några frågor alls.

Vi löser inga som helst problem med denna asyltrafik med barn, det finns hur många barn som helst i Afghanistan och Somalia som skulle kunna skeppas över till Europa, situationen i hemländerna blir sannolikt inte bättre för detta. Barn skall i huvudsak vara med sina familjer och sina nära släktingar, det är en generallösning på alla problem att emigrera till väst och kanske främst Sverige, men på sikt uppstår bara ännu fler problem. Dessa barn kommer till ett land som Sverige vilket redan är sargat av en hämningslös immigrationspolitik, möjligheterna att få jobb och en vettig bostad är minimala.

Vi måste också fråga oss om det inte är meningen att Afghanistan och Somalia skall byggas upp igen och bli drägliga länder att bo och leva i. Vem skall i så fall bygga upp dessa länder om ungdomen (enbart den manliga delen) skall skeppas över till väst? Hela denna emigrationscirkus har en nästan rasistisk underton. Sätt stopp för hela denna flyktingcirkus som mest liknar en modern form av människohandel, i stället för att förbereda kommunerna på ett kontinuerligt mottagande för all framtid.

Länk SvD

fredag, februari 26, 2010

De sju systrarna – NEJ TACK!

En ung flicka från innerstaden och en mycket populär tonårsbloggare gjorde något mycket, mycket förbjudet (speciellt om man är tonårsflicka från innerstaden) hon kritiserade den förda immigrationspolitiken och integrationspolitiken på ett ganska fränt sätt. Dessutom, som om inte detta vore nog, hade hon mage att uttala sig positivt om SD i kommentarerna, LÄNK.

Nåväl, ni kan ju själva föreställa er reaktionerna, om unga modedockor från värsta innerstaden börjar tvivla på den påbjudna sanningen så riskerar hela bygget att rasa ihop. Så kommentarerna lät inte vänta på sig, så här kunde det låta.
Vet du vad som faktiskt finns på statestik och som är gemensamt för en stor del anhängare till främlingsförjäntliga partier?
Den största delen består av outbildade, kriminella underklassmänniskor. Det finns statestik på det och outbildade stämmer ju i alla fall in på dig! totalt!
Förut ansågs finnländare vara det som idag är våra ”blattar” men nu när det har gått några år så har alla glömt det helt Förut var det finnländare som hade svårt att få jobb och bodde i förorterna, skulle du önska att inga finnländare någonsin hade flyttat hit?

ÄR DU HELT JÄVLA DUM I HUVUDET?!!!!

jag pluggar i Tensta. Visst många använder ”blattespråket” men de e ju förfan som en dialekt! Många av orden dom använder kommer från deras språk från andra länder. Och att inte få ha på sig slöja i skolan som en lag skulle vara som att bokstavligt talat misshandla alla utländska flickor! ELLER TILLOCHMED DÖDA FLICKOR! För slöjan döljer det som förut ansågs vara attraherande. föräldrarna vill ju inte att dom ska gå ut och se ut som horor som vissa andra… *host host host*..

Och dom lever på social bidrag för dom får inte tag på jobb. Dom måste skaffa utbildningar så att dom kan få tag i något/någon som kan anställa dom. Hur trevligt skulle de vara att försöka betala sin mat man har köpt till någon som pratar ett helt annat språk? Plus att man måste bli godkänd av migrationsverket INNAN man får studera/jobb

TA REDA PÅ LITE MERA FAKTA OM DET DU TÄNKER SÄGA NÅGOT INNAN DU ÖPPNAR DIN KÄFT IGEN!

Mvh Anwa!

Fyfan vad jag hatar dig.
Tyckte faktiskt att du var mogen, men fyfan vad du har blivit skum.

Det är för fan invandrarna som tar alla skitjobb, vill du jobba som en jävla städare eller servitris som jobbar 14 timmar om dagen?

du gör skriver detta för du vill få kuk i dig av en blatte

håll dig till att vara puckad bloggerska, politik är inte din grej.

Detta var bara ett litet smakprov på alla intelligenta motargument våra demokratiskt sinnade medborgare gav prov på när de inte höll med vår tonårsbloggare Paulina. Till slut ansåg sig vår modige bloggare det dags att ta sin Mats ur skolan, vi fick således en artikel där den väntade pudeln och avbönen kom. I den senaste artikeln är rubriken ”SD – nej tack!”, det var väntat, en ung flicka kan inte stå emot den massiva hat och hotkampanj vi nu får erfara i vårt demokratiska, öppna och liberala samhälle, LÄNK. Jag ser nu att denna artikel är borttagen, jag förstår henne. Hon sade att hon tänker rösta på M i stället. Inte heller detta godtogs utan hon skulle rösta på Socialdemokraterna för att bli godkänd).

Vi lever i ett splittrat land där hat och misstro ökar för varje dag. Under valrörelsen inför EMU-omröstningen vittnade massvis med politiker om den hatstämning som rådde ute i landet, hat mot den politiska nomenklaturan, hat mot politikerna. På den andra sidan finns det hat vi kan se i kommentarerna här ovan. Splittringen och såren kan knappast läka eller överbryggas, det är ju inte så att jag t.ex. plötsligt vaknar en dag och inser ”nämen det är ganska ballt med mångkultur och Reinfeldt har rätt när han säger att allt svenskt är barbari”. Tro mig, det kommer aldrig att hända, lika lite som det kommer att hända alla andra som slutgiltigt vänt de sju systrarna ryggen.

torsdag, februari 25, 2010

Varför håller Södertälje på att gå under?

I en artikel på DN står det om den ytterst ojämna flyktingmottagningen i Stockholm. Några kommuner som Södertälje, Botkyrka och Huddinge har tagit emot ett enormt stort antal flyktingar under de senaste 15 åren. Andra kommuner som Danderyd, Täby och Tyresö har knappast tagit emot några flyktingar alls. Denna obalanserade flyktingmottagning är så signifikant ett den blivit ett problem som våra politiker inte längre kan ignorera.

Södertälje är en av de kommuner som tagit emot flest flyktingar de senaste 15 åren, även om man räknar per capita. Södertälje har en flyktingratio (antalet mottagen flykting per invånare) på 0,08, en annan invandrarkommun Botkyrka, har en flyktingratio på 0,03. Jämför vi med en av landets rikaste kommuner där dessutom moderaterna har sitt kanske starkaste fäste efter Vellinge, så har Danderyd en flyktingratio på 0,005 som i detta sammanhang nästan är lika med noll.

I artikeln sägs det att Anders Lago, ordförande i kommunfullmäktige Södertälje, är kritisk till det nuvarande asylsystemet och att ”situationen håller på att urarta”. Så här står det i artikeln.

Södertälje är den kommun i Stockholms län som i förhållande till antalet invånare tagit emot allra flest asylsökande sedan 1994, totalt 6.670 personer. Under Irakkrigets mest intensiva år tog kommunen, som har drygt 84.000 invånare, emot fler flyktingar från Irak än hela Nordamerika. Kommunalrådet Anders Lago (S) är kritisk till det svenska asylsystemet, som han menar lägger allt för stor börda på ett fåtal kommuner. Samtidigt har han slagit larm om att situationen i Södertälje håller på att urarta.

Det var inte så länge sedan det lät som att Lago skröt om att Södertälje tog emot fler flyktingar än hela Nordamerika. Frågan vi måste ställa oss är ändå varför har Lago och Socialdemokraterna tagit emot dessa mängder flyktingar? När en kommun tagit emot ett visst antal rullar det på av sig själv med anhöriginvandring och liknande immigration, men detta måste ändå ha varit ett känt fenomen. Så frågan kvarstår likafullt, varför har Lago och Socialdemokraterna i Södertälje satt staden i denna situation? Lago själv slår ju nu larm om att ”situationen håller på att urarta”.

En bieffekt är ju att Socialdemokraterna kan värva röster och sitta kvar vid makten i staden. Som kuriosa kan jag nämna att när det ryktades om att en kristen invandrargrupp som själva fått nog av den svenska överliberala politiken, börjat intressera sig för SD och dessutom tagit kontakt med partiet för att få veta mer, så ringde självaste kommunordförande Anders Lago klockan fem en söndagsmorgon till gruppens företrädare, detta för att försäkra sig om gruppens fortsatta stöd. Om kommunordförande själv ringer klockan fem en söndagsmorgon så förstår nog alla vad det handlar om.

Jag tror dock inte att det bara handlar om röstvärvning, det är en alldeles för enkel och måhända naiv förklaring. Samhälleliga, politiska och sociala skeenden är sällan enkla och klara, utan nästan alltid komplexa och mångfacetterade. En annan delförklaring är sannolikt att den mångkulturella humanistiska visionen understundom kan fungera som en drog. Man berusar sig på en vision, en dröm. Man ser inte problemen eller verkligheten förrän det är försent. Likt droger så kommer alltid en baksmälla, en dag då det är dags för dagsljusets kranka blekhet. Den dagen har kommit för Anders Lago och Södertälje.

Länk DN

Ormens väg på Hälleberget

Ilmar Reepalu I Malmö har slingrat sig som en orm för att komma ifrån det faktum att judar förföljs i Malmö kommun, det område där Reepalu har sitt ansvar. När så Reepalu ändå tvingats erkänna problemet så försöker han på ett smidigt och elegant sätt lägga skulden på fel grupper, det är väl det riktigt, riktigt fula i hela denna härva. Så här står det i Skånskan. se. När tidningen intervjuar Reepalu.
(Reepalu) – Malmö och Skåne har tyvärr haft bekymmer med grupper längst ute på högerkanten. Jag har själv fått hakkors målade på min bostad.

Judiska församlingen menar att det handlar om extremvänster och hårdföra muslimska grupper.

Jag har uppfattat att högergrupperna varit de som plågat judiska församlingar under lång tid. Men jag känner inte till om extremvänstern driver de frågorna. Men självklart har konflikten i Gaza förra året spillt över på Malmö.

Har du övervägt att offentligt säga att Malmö inte accepterar antisemitism. Eller är det kontroversiellt?

Vi accepterar varken sionism eller antisemitism. Det är ytterligheter som sätter sig över andra grupper och anser att de är mindre värda.

Här försöker Reepalu klockrent lägga skulden på fel grupp trots att han måste veta vilka det är som ligger bakom hoten mot judar i Malmö. ”Skånskan. Se” och en del andra skånska tidningar skrev om Reepalu och situationen i Malmö, det har dock varit tyst i våra rikstidningar såvitt jag kunnat se, ända till Gudmundsson skrev en ledare om situationen i Malmö och Reepalus krumbukter i frågan. Snart kom också Federley, som den apologet och populist han är till undsättning och lade mer ved på brasan.

Även Federley vill göra några politiska poäng av detta med Reepalu och situationen i Malmö naturligtvis. Dessutom kanske han fruktar att efter judarna är det de homosexuellas tur, jag kan inte säga att han har fel i detta. Så här skriver Federley i SvD.
Judiska barn i Göteborg har uppmanats att inte ha davidsstjärnan runt halsen av risk för repressalier. Utanför judiska samlingar står polisen ständigt. Det är den judiska vardagen i de två största städerna i Sverige i dag. Den tysta allmänheten gör inget. Media skriver väldigt lite om detta utan det har blivit ett normaliserat tillstånd.  

Vi undrar vad den ”tysta allmänheten” skulle kunna göra. Jo vi kan blogga om saken men vi är kanske inte heller ”den tysta allmänheten”. Det är inte heller ”den tysta allmänheten” som skapat dessa problem, det är våra politiker och den politiska klassen som fört en politik mot ”den tysta allmänhetens” vilja, som skapat dessa problem. Till slut så skriver Federley så här i sin artikel.
I mitt Sverige ska ingen oavsett bakgrund behöva gå bakvägen in på en fest. I mitt Sverige ska ingen behöva dölja sin härkomst, kultur eller religion för att känna sig säker.

De här orden skall vi lägga på minne. Vi noterar att Federley inte nämner politiska åsikter, men det är faktiskt så att man genom sina politiska åsikter inte heller kan känna sig riktigt trygg i vårt land. Vi skall inte överdriva problemen men Sverige går på något sätt bakåt i utvecklingen och blir otryggare och otryggare för många grupper.

Till slut så går då Reepalu ut i SvD med en replik till det som skrivits om honom i tidningarna. Så här skriver han i dagens SvD.
Det finns något som gör att man inte vill återge min uppfattning korrekt i denna diskussion. Det hela börjar likna en kampanj mot mig personligen, och jag vill inte spekulera i om det är valrörelsen eller annat som ligger bakom. Men jag kan konstatera att journalisternas devis tycks vara ”kolla inte storyn, då kanske den spricker” och att de verkliga antisemiterna, som vi alla har ansvar att bekämpa, ler i mjugg.

Man skulle mycket lätt kunnat kritisera allt Reepalu skriver i sitt försvar, men det får räcka med hans slutkläm. Det hela är på sätt och vis en kampanj riktad mot just Reepalu, för att han sagt och skrivit det han gjort. "Kollat storyn" är ju precis vad våra rikstidningar inte gjort, det är Gudmundsson som fört upp frågan till rikstidningsnivå och populisten Federley har anat att ”här finns det poäng att plocka”. Hade journalisterna gjort sitt jobb ordentligt hade du redan varit avsatt Reepalu, kanske redan innan denna historia kom upp till ytan. Sedan säger Reepalu att de ”verkliga antisemiterna ler i mjugg”. Men DU Reepalu har ju inte ens haft mod att peka ut de verkliga antisemiterna, vi såg ju tydligt i ”Skånskan. Se” hur du försökte peka ut fel grupp för hoten och trakasserierna.

Länk SvD Reepalu

Länk SvD Federley

Länk SvD Gudmundsson

Länk Skånskan. se  

onsdag, februari 24, 2010

En accepterad segregation

I en stor artikel på DN tar man upp att Stockholm är en ”kluven stad”, alltså en stad med en omfattande och stringent segregation. I artikeln så ger man exempel på hur olika det kan se ut i skilda stadsdelar, i Tensta så har 2008 21,5 procent av invånarna fått ekonomiskt bistånd. I en annan stadsdel i Stockholms kommun, Gärdet så har bara 0,7 procent av befolkningen erhållit ekonomiskt bistånd samma år. I Tensta så är 85,9 procent av utländsk härkomst, på Gärdet är 15,4 procent av utländsk härkomst. I artikeln så står det så här.
De flesta som kommer till Tensta är nyanlända flyktingar. Tidigare forskning har visat att ungefär sex av tio som flyttat från området lyckats ta sig in på arbetsmarknaden, medan endast tre av tio som flyttar dit har ett jobb.
- Det har skapat en spiral nedåt, med lägre inkomster och lägre sysselsättning, säger Roger Andersson.
I innerstaden finns en liknande spiral, fast uppåt. Andelen hyresrätter har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Samtidigt har bostadsrättspriserna skjutit i höjden. Det här har gjort att antalet hög- och medelinkomsttagare ökat på låginkomsttagarnas bekostnad.
- I takt med att de resursstarka personerna blivit fler har den lokala köpkraften ökat. Det ger underlag för bättre service och förutsättningar att upprätthålla områdets attraktivitet. Det ger också tillgång till bättre karriärsvägar genom lokala nätverk, säger Roger Andersson.

Politikerna i Stockholm och riket har fullt medvetet skapat denna situation. Dessutom har alla stockholmare varit fullt medvetna om utvecklingen. Man har genom politiska beslut minskat antalet hyresrätter och ökat andelen bostadsrätter. Att segregationen ökat eller snarare bibehållits med en sådan politik måste vara självklart får alla som överhuvudtaget kan tänka.

En annan intressant reflexion är att just i Stockholms innerstad så hade ett parti som Sverigedemokraterna sitt lägsta stöd av befolkningen i senaste valet. I Stockholms kommun så fick SD enbart 1.63 procent av rösterna till kommunen och 1,64 till riksdagen (LÄNK). Dessa siffror gäller alltså hela Stockholms kommun, även områden där SD gjorde ett bättre val som i Farsta och andra förorter är medräknade. Detta innebär att siffrorna för Stockholms innerstad och själva stenstaden är ännu läge.

Vi kan konstatera att boende och politiker i Stockholms innerstad gärna ser en segregerad stad (vilket ingen erkänner öppet naturligtvis) där både problem och invandrare som inte är assimilerade hålls på behörigt avstånd. Samtidigt berömmer man sig för att vara ”multikulti” och sakna alla de former av fobier som mer kritiska medborgare så ofta stämplas med. Dessutom kan invånarna i stenstaden alltid påpeka att de äter på Mustafas lilla hemtrevliga krog, och då gärna tar något exotiskt från matsedeln.

Det här är i grunden samma dubbelspel som när Moderaterna förespråkar en generös flyktingpolitik på riksplanet emedan moderat styrda kommuner som Vellinge och Danderyd tvärvägrar att ta emot några flyktingar. Att dessa kommuner nu mer eller mindre tvingats ta emot flyktingar p.g.a. ett massmedialt tryck som fortplantat sig till moderpartiet förändrar inget i grunden.

Länk DN

tisdag, februari 23, 2010

Vad är politikernas ansvar Olofsson

Nu har Centerpartiet ”tagit initiativet” i skolfrågor som det står i DN. Maud Olofsson skriver en artikel i DN-opinion där hon och andra centerpartister föreslår en prestationsinriktad miljard till de skolor som uppvisar bäst resultat. När bonusarna kritiseras i bankvärlden som mest skall de alltså införas i skolorna. Så här står det i artikeln.
Det finns många och skiftande upplevelser av den svenska skolan. Det finns skolor med ambitiösa krav och mycket goda resultat där barn och ungdomar får växa och utveckla sina talanger. Skolor som fostrar frimodiga barn med mod att ta till orda och kritisera, där lärarna talar med, lyssnar till och ser alla elever.

Problemet i dag är att precis alla barn har mod att öppna munnen både i tid och otid, någon brist på ”frimodighet” föreligger inte i dagens skolor, inte ens i problemskolor. Om lärarna lyssnar på sina elever är starkt relaterat till arbetsbelastningen, något som enskilda lärare eller ens enskilda skolor inte kan göra så mycket åt, det kan däremot politikerna. Sedan skriver Centerpartisterna så här.
Samtidigt har allt för många sämre erfarenheter av skolan. Barn som mobbas eller till och med misshandlas. Förtvivlade föräldrar som förgäves försöker få extra stöd. Lärare som inte brinner för att undervisa utan har brunnit färdigt.

Det finns säkert en del lärare (kanske många dessutom) som har brunnit färdigt. Orsaken är många gånger en omöjlig arbetssituation som våra politiker ytterst är ansvarig för. Eller kan Olofsson hitta en annan orsak? De allra flesta lärare gör allt de kan för att stoppa mobbning och andra trakasserier, ytterst få blir lärare för de gillar att se på när någon mobbas. Men vad är föräldrarnas ansvar? Var är de enskilda mobbarna ansvar? Var är politikernas ansvar? Politiker som genom sin politik undergrävt lärarnas auktoritet, som undergrävt skolans auktoritet, som genom sin politik undergrävt all disciplin och ordning. Politikerna har också genom att ansvarsbefria både mobbare och deras föräldrar gjort situationen ännu sämre. Maud Olofsson försöker indirekt lägga skulden på lärarna, när det allra största ansvaret ligger på politikerna. Så här skriver Olofsson i slutet av artikeln.
Alla elever förtjänar att mötas med höga förväntningar och en skolmiljö där de växer som människor. Vi ska ställa krav på lärare men också ge dem stor professionell frihet. För det är rektors och lärares ledarskap som är nyckeln till framgång. Vi vill att goda lärarinsatser ska premieras högre. Bra lärare ska ha högre lön.    

Olofsson har ingen aning om vad hon pratar om, lärarna är en av de arbetsgrupper som jobbar hårdast i vårt samhälle i dag. Vi borde ställa krav på våra politiker när det gäller politiska beslut om skolan. Svenska skolan har blivit sämre genom en rad idiotiska politiska beslut, kommunaliseringen var ett av de största misstagen. När man läser om den svenska skolan utveckling i Göran Häggs ”Välfärdsåren” så vet man inte om man skall skratta eller gråta. Vi hade en ganska bra skola på sextiotalet. Efter den perioden så har skolan systematiskt raserats av politiska beslut, beslut som tävlat i flummighet och okunnighet.

Jag hoppas inte Maud Olofsson verkligen är så ointelligent så hon tror att skolans problem huvudsakligen beror på en hårt arbetande lärarkår. Det är bara att läsa ”Välfärdsåren” så får man en inblick i ett så fullständigt vansinne i de politiska kretsarna, att man vrider sig i ångest under läsningen. Vi skall självklart ställa krav på lärare som utbildar det uppväxande släktet, frågan är hur vi skall öka kraven på våra skolpolitiker som påverkat vår skola på samma sätt som mögelsvampar påverkat ett husbygge. Göran Hägg är sanningen mycket nära han i sin bok säger följande, den svenska skolan fungerar och lär upp nya generationer, främst beroende på att enskilda lärare struntar i direktiv och propåer från politiskt håll. 

Länk DN 

måndag, februari 22, 2010

Går vårt samhälle framåt?

I dag på ABC-nytt så sade man att man försökt få Roslagsbanan i drift genom att köra en spårrensare från 1911, spårrensaren drevs av ett lok från SL:s museum och var från 1930. Vi upprätthåller alltså trafiken i Sveriges huvudstad med lok från ett museum!

I ett annat klipp från ABC säger en kvinna det vi alla vet, tågen, underhållet och det mesta var bättre förr i kollektivtrafiken, LÄNK.

Jan Forsberg som är VD för SJ lägger skulden på politikerna. Våra folkvalda politiker har bantat underhåll och investeringar för att satsa pengar på storstilade projekt, EU och en idiotisk immigrationspolitik. Enligt Forsberg så satsar vi näst sämst i hela Europa, och då har vi en hel del, nära nog bananrepubliker inom våra Europeiska gränser. 

Länk DN 

Länk SvD

Länk SVT

SÄPO gör ett uttalande

För ovanlighetens skull går SÄPO ut i en tidning och gör ett alldeles eget uttalande på alldeles eget initiativ (får vi förmoda, utan att vara tvärsäkra på det heller). SÄPO tillbakavisar alla påståenden att det skulle finnas en lista på 50 stasi-spioner, en lista där det bara går att plocka namn och peka ut de skyldiga. Jag tror dem faktiskt i detta fall, det lär lite för enkelt för min smak. Då återstår frågan vem som spred ryktet om spionlistan? Sammanfattningsvis har SÄPO fått en hel politiker och bloggare att stå med skammen och generat titta ned i marken och sparka grus med fötterna.

Länk SvD  

söndag, februari 21, 2010

Varför inte kvotera historien?

Feministerna Ann-Sofie Ohlander och Ebba Witt-Brattström har reagerat och i DN skrivit om att vår historieskrivning är en ”strikt manlig angelägenhet”. De tar i sin artikel upp att de allra flesta av de personer som skolbarnen får läsa om i ämnet historia är män. För att strö salt i såren kan vi också konstatera att historiska personer dessutom är riktiga karlakarlar, fjollor verkar ha haft något svårare att klämma in sig i vår skrivna historia av någon anledning.  Så här skriver de två feministerna i sin artikel.
I fyra granskade läroböcker i historia är det enbart mannen som är styrande och norm i historieskrivningen. I de över 550 arbetsuppgifterna till en lärobok i historia för grundskolan är Kalmarunionens drottning Margareta med som enda namngivna kvinna. Däremot finns flera hundra mansnamn, från Nebukadnessar till Deng Xiaoping, Birger Jarl till Fredrik Reinfeldt. 

Här ser vi direkt hur rätt författarna till artikel har, män, män, män så långt ögat kan nå. Här måste vi självklart kvotera hårt och brutalt (om uttrycket tillåts). Xiaoping var kines, han kan man lätt göra om till transvestit i historiebeskrivningen, kineser har alltid en viss fjollighet i sin framtoning för oss västerlänningar. Den som protesterar lär bli anklagad för att vara sexistisk så risken torde vara liten för några mer omfattande protester.

Birger Jarl är en svårare nöt att knäcka, någon mer utpräglad karlakarl är svårt att tänka sig. Han kan inte ens göras om till bög med sin överdrivna manlighet. Birger Jarl får helt enkelt stå för den sexistiske, förtryckande mannen som regelbundet ”remmade upp” upp både fru och tjänstefolk med kuslig regelbundenhet, ett manligt skräckexempel androm till varnagel. Nebukadnessar är en lättare nöt att knäcka, han har man gjort operor om (vem skulle göra en opera om den brutale Birger Jarl?). Nebukadnessar får helt enkelt göra ett könsbyte (säkert mycket smärtsamt på den tiden) och framträda som kvinna i veckad kjol. Vidare så skriver de två kampsystrarna så här i sin artikel.
Man måste på allvar ställa frågan hur skolelever påverkas av att få historien presenterad som en aldrig ifrågasatt eller diskuterad manlig angelägenhet och som dessutom har sexistiska och förnedrande inslag,

Det är precis det bloggen redan konstaterat, det är inte bara män genom vår historia, det är dessutom män som aldrig ställde sig bakom spisen, tog föräldraledigt, bytte blöjor och grät öppet särskilt ofta. Det är inte bara män som får stoltsera i barnens historieböcker, det är dessutom män som inte verkar ha bejakat sina mer kvinnliga sidor. Kort sagt, det är män som gav blanka fan i feminismen och jämställdheten.

Här skulle man dock varligt men skickligt kunna ändra lite i historiebeskrivningen. Birger Jarl går inte att göra så mycket med, han var en hopplös man av sin tid. Det enda man kan göra med män som Birger Jarl är att de får stå som varnande exempel. Birger Jarls fru lämnade honom helt enkelt och tog in på ett kvinnohus. Birger dog ensam och glömd emedan Birgers fru startade kampen för feminismen och dog själv omgiven av varma medsystrar, som allesammans hade lämnat sina ölstinna rapande män. En utmärkt historia att servera det uppväxande släktet. Xiaoping var inte bara fjolla, han var också den undergivna partnern i ett homosexuellt förhållande och blev regelbundet bunden och piskad av sin partner. Detta skulle genast bringa lite mer balans mellan det manliga och kvinnliga i våra historieböcker.

Jag tror att de båda författarna kommer att jubla över detta radikala förslag för att ”rätta till” vår historia så den får ett klarare genusperspektiv. Små men viktiga förändringar kan få hela vår historiebeskrivning betydligt mer modern och liberal. Denna artikel kan bli bakgrunden och plattformen för en framtida motion om en korrigerad och genuscertifierad historiebeskrivning där våra skolbarn även i ämnet historia får en riktig bild av könsordningen, i stället för de manliga maktstrukturer som vanligtvis framträder i vår historia.

Länk DN