Ja lite smått och ganska gott om EU valet i dagens rikstidningar.
SIFO, EU-valet
I en undersökning som SvD gjort i samarbete med SIFO visar det sig att S ligger en bit före M i väljarstöd. Bland icke riksdagspartier märks SD och Piratpartiet som hot mot de etablerade partierna. Som vanligt antar vi att SD ligger en bit högre i ett verkligt val än i en opinionsundersökning. Junilistan är i princip utraderad.
Länk
Wallström
Margot Wallström uttalar sig i en fet rubrik på DN, enligt detta ”Rösta på vem ni vill, bara ni röstar”. Känns tryggt att Wallström säger att vi får rösta på vilket parti vi vill. Då finns hoppet att vi fortfarande lever i en demokrati. Jag tror att jag redan vet vilket parti som kommer att få min röst. Nu har jag Wallströms ord på att jag gör rätt också, kan det bli bättre?
Länk
Uppstickarkandidater
På DN står det om uppstickarkandidater. Kul och informativ artikel, måste läsas.
Länk
Folkomröstning euron
KD vill ha en ny folkomröstning om Euron. Det var inte länge sedan vi hade en sådan omröstning. Folkets besked var solklart den gången. Nu verkar det som om våra rikspolitiker inte godtar folket röst. Ella Bohlin, KD:s toppkandidat säger så här i DN
Jag tycker Sverige ska vara med i valutasamarbetet fullt ut. Som det är i dag står vi utanför och tittar på. Vi behöver euron för konkurrensen och för inflytandets skull.
Och om svenska folket skall ha något inflytande så skal vi inte gå med, folkomröstningens resultat var tydligt. Inflytande för folket och för våra karriärpolitiker är inte riktigt samma sak. Skall jag göra en omtolkning av vad Bohlin säger så låter det enligt följande: Vi behöver euron för att fler svenska politiker skall kunna göra karriär i Bryssel.
Länk
lördag, maj 09, 2009
Pakten Tyskland - Sovjet -39
Det har talats om Sovjetunionens pakt med Hitler många gånger i olika diskussionsgrupper, bloggar mm. Den har fått proportioner den inte förtjänar då det slöts massvis med avtal under mellankrigstiden, samtliga dessa avtal hade karaktären av taktiska avtal och ingick i ett slugt spel mellan staterna. Dessutom förekommer en ganska aktiv historierevision som inte vilar på faktiska grunder. Den politiska inriktning som för tillfället sitter på makten och medierna kan sällan motstå frestelsen att göra om verkligheten en smula, så att den mer passar den egna politiska agendan. Många av de stater som slöt avtal med varandra var sedermera i krig med varandra.
Tyskland lämnade Polen efter första världskriget, ett resultat av detta var att inom polens gränser fanns det både ukrainare och tyskar, både Tyskland och Sovjet var mycket missnöjda med polens gränsdragning, I det s.k. Rigafördraget 1921 utvidgade Polen sin gräns ytterliga vilket gjorde Sovjet ursinnigt. 1921 skrev så Polen en pakt ihop med Frankrike, i detta läge var faktiskt Tyskland militärt underlägset Polen, detta som en följd av första världskriget och de avtal som Tyskland tvingades följa.
I ren desperation tog då tyskarna kontakt med ryssarna, detta för att bilda en motvikt mot det då relativt starka Polen. Detta var alltså INNAN Hitlers tid. Så 1922 slöts "Rapallofördraget". Det innebar militärt samarbete riktat mot Polen som ju båda stater hade ett horn i sidan till. Så tog då Hitler makten, han skrev en tid efter sitt maktövertagande sin andra bok, som utkom 1928. I denna bok framstår det helt klart att Sovjet, (bolsjevikerna, som han uttryckte det), var tysklands fiende nr1. Han ville göra Polen till en allierad i kriget mot Sovjet, samt glömma gamla gränstvister. Han ville handla tvärt emot vad de gamla Preussen gjorde.
Upprepade gånger vädjade den nye rikskanslern till polackerna om att göra upp de gamla gränstvisterna i godo. Så 1934 kunde en förbluffad omvärld konstatera att Tyskland och Polen skrev på en non-aggressionspakt. I pakten ingick t.o.m. att det skulle tillsättas kommissioner som skulle gå igenom de båda ländernas skolböcker, samt rensa ut sådant som kunde så hat mellan de båda folken. Omvärlden började betrakta Polen och Tyskland som bundsförvanter.
Under 1938 började dock gränstvister återigen dyka upp mellan Tyskland och Polen. Ribbentrop krävde bl.a. att Danzig skulle återlämnas till tyskarna. Den polske utrikesministern Beck vägrade. Det skall sägas att vid denna tid så var polens självförtroende högre än dess militära förmåga, de hade inte riktigt hängt med i tysklans militära upprustning. Dessutom var de oroliga att bli för hårt knutna till det i omvärlden misstänkliggjorda Tyskland. Under dessa sista år innan kriget bryter ut så ökade trakasserierna i Polen mot såväl judar, tyskar som ukrainare. En urladdning synes oundviklig. I slutet av 39 skrev så Chamberlain på en garantipakt med Polen. Om landet blev utsatt för angrepp skulle England stå på Polens sida, detta gav Polen en farlig känsla av trygghet. Samtidigt som det definitivt skrotade Hitlers planer på en angreppspakt mot Sovjet.
England hade också börjat förhandla med Sovjet om en s.k. säkerhetspakt, men p.g.a. att engelskmännen hyste ett visst förakt för bolsjevikerna så gick förhandlingarna mycket trögt. I detta läge gjorde Hitler en framstöt och skickade Ribbentrop till Moskva samt slöt en "icke angreppspakt". Detta satte naturligtvis punkt för Engelskmännens förhandlingar. I denna icke angreppspakt ingick i förtäckta ordalag att de två nationerna skulle dela på Polen. Det var egentligen vad hela pakten gick ut på då de båda nationerna under en lång tid legat i tvist med Polen. Många bedömare menar också att Hitler lurade Sovjet, (vilket de bevisligen gjorde), och lättare kunde genomgöra sina expansionistiska planer för det tusenåriga kriget. Ryssarna kände hela tiden hotet från Tyskland och ville vinna tid för att rusta upp sitt försvar.
Det är i detta sammanhang man skall se Tysklands och Sovjets pakt som det otaliga gånger hänvisas till. Ofta har pakten antagit helt orimliga proportioner i historiebeskrivningar. Man bör snarast anklaga Stalin för att vilja lägga under sig halva Polen, än för denna rakt igenom taktiska pakt med Tyskland, som ALLA visste skulle spricka ganska snart.
Faktauppgifter: Lars Ericson, Folke Schimanski, Birgitta Kurtén-Lindberg, Harrison E. Salisbury
Böcker: ”Andra världskriget”, Lars Ericson. ”Östfronten”, Harrison E. Salisbury
Tyskland lämnade Polen efter första världskriget, ett resultat av detta var att inom polens gränser fanns det både ukrainare och tyskar, både Tyskland och Sovjet var mycket missnöjda med polens gränsdragning, I det s.k. Rigafördraget 1921 utvidgade Polen sin gräns ytterliga vilket gjorde Sovjet ursinnigt. 1921 skrev så Polen en pakt ihop med Frankrike, i detta läge var faktiskt Tyskland militärt underlägset Polen, detta som en följd av första världskriget och de avtal som Tyskland tvingades följa.
I ren desperation tog då tyskarna kontakt med ryssarna, detta för att bilda en motvikt mot det då relativt starka Polen. Detta var alltså INNAN Hitlers tid. Så 1922 slöts "Rapallofördraget". Det innebar militärt samarbete riktat mot Polen som ju båda stater hade ett horn i sidan till. Så tog då Hitler makten, han skrev en tid efter sitt maktövertagande sin andra bok, som utkom 1928. I denna bok framstår det helt klart att Sovjet, (bolsjevikerna, som han uttryckte det), var tysklands fiende nr1. Han ville göra Polen till en allierad i kriget mot Sovjet, samt glömma gamla gränstvister. Han ville handla tvärt emot vad de gamla Preussen gjorde.
Upprepade gånger vädjade den nye rikskanslern till polackerna om att göra upp de gamla gränstvisterna i godo. Så 1934 kunde en förbluffad omvärld konstatera att Tyskland och Polen skrev på en non-aggressionspakt. I pakten ingick t.o.m. att det skulle tillsättas kommissioner som skulle gå igenom de båda ländernas skolböcker, samt rensa ut sådant som kunde så hat mellan de båda folken. Omvärlden började betrakta Polen och Tyskland som bundsförvanter.
Under 1938 började dock gränstvister återigen dyka upp mellan Tyskland och Polen. Ribbentrop krävde bl.a. att Danzig skulle återlämnas till tyskarna. Den polske utrikesministern Beck vägrade. Det skall sägas att vid denna tid så var polens självförtroende högre än dess militära förmåga, de hade inte riktigt hängt med i tysklans militära upprustning. Dessutom var de oroliga att bli för hårt knutna till det i omvärlden misstänkliggjorda Tyskland. Under dessa sista år innan kriget bryter ut så ökade trakasserierna i Polen mot såväl judar, tyskar som ukrainare. En urladdning synes oundviklig. I slutet av 39 skrev så Chamberlain på en garantipakt med Polen. Om landet blev utsatt för angrepp skulle England stå på Polens sida, detta gav Polen en farlig känsla av trygghet. Samtidigt som det definitivt skrotade Hitlers planer på en angreppspakt mot Sovjet.
England hade också börjat förhandla med Sovjet om en s.k. säkerhetspakt, men p.g.a. att engelskmännen hyste ett visst förakt för bolsjevikerna så gick förhandlingarna mycket trögt. I detta läge gjorde Hitler en framstöt och skickade Ribbentrop till Moskva samt slöt en "icke angreppspakt". Detta satte naturligtvis punkt för Engelskmännens förhandlingar. I denna icke angreppspakt ingick i förtäckta ordalag att de två nationerna skulle dela på Polen. Det var egentligen vad hela pakten gick ut på då de båda nationerna under en lång tid legat i tvist med Polen. Många bedömare menar också att Hitler lurade Sovjet, (vilket de bevisligen gjorde), och lättare kunde genomgöra sina expansionistiska planer för det tusenåriga kriget. Ryssarna kände hela tiden hotet från Tyskland och ville vinna tid för att rusta upp sitt försvar.
Det är i detta sammanhang man skall se Tysklands och Sovjets pakt som det otaliga gånger hänvisas till. Ofta har pakten antagit helt orimliga proportioner i historiebeskrivningar. Man bör snarast anklaga Stalin för att vilja lägga under sig halva Polen, än för denna rakt igenom taktiska pakt med Tyskland, som ALLA visste skulle spricka ganska snart.
Faktauppgifter: Lars Ericson, Folke Schimanski, Birgitta Kurtén-Lindberg, Harrison E. Salisbury
Böcker: ”Andra världskriget”, Lars Ericson. ”Östfronten”, Harrison E. Salisbury
fredag, maj 08, 2009
Vad är logiken?
Centerstämman slog fast, med en rösts övervikt, att de s.k. papperslösa skall ha samma rätt till vård som övriga befolkningen. Det är inte så att den som saknar ”papper” i dag eller ens för 10 år sedan, fått ligga och då på gatan, utan frågan är alltså om de skall ha rätt till samma vård som de människor som befinner sig här legalt.
Inte någonstans i någon tidning tar man upp den självklara frågan att de som kallas ”papperslösa” faktiskt inte befinner sig i detta land legalt, de är här illegalt och bryter mot lagen. Inte heller något politiskt riksdagsparti tar upp eller ens nämner det själklara faktum. De som kallas papperslösa har i många fall papper men är här för att jobba illegalt, eller så har de fått avslag på sin asylansökan och skall därmed lämna landet. I stället diskuteras frågan om de skall ha rätt till samma vård som övriga befolkningen. Man legaliserar att man inte följer svensk lag.
Många av dagens politiker och partier verkar göra allt för att urholka våra lagbalkar och respekten för den lag alla helst skall följa. Man stiftar lagar som är svårförståeliga för de flesta medborgare i landet, man stiftar lagar som många människor tycker är märkliga och nu vill man alltså göra det legalt att vistas illegalt i vårt land. Varför skall jag betala skatt och följa lagen om vissa andra grupper undantas från dessa principer? Man skall och bör inte låta en nations lagar bygga på falsk politisk korrekthet, det slutar med ett allmänt moras där ingen ser sig tvungen att göra rätt för sig eller följa lagen.
Länk SvD
Inte någonstans i någon tidning tar man upp den självklara frågan att de som kallas ”papperslösa” faktiskt inte befinner sig i detta land legalt, de är här illegalt och bryter mot lagen. Inte heller något politiskt riksdagsparti tar upp eller ens nämner det själklara faktum. De som kallas papperslösa har i många fall papper men är här för att jobba illegalt, eller så har de fått avslag på sin asylansökan och skall därmed lämna landet. I stället diskuteras frågan om de skall ha rätt till samma vård som övriga befolkningen. Man legaliserar att man inte följer svensk lag.
Många av dagens politiker och partier verkar göra allt för att urholka våra lagbalkar och respekten för den lag alla helst skall följa. Man stiftar lagar som är svårförståeliga för de flesta medborgare i landet, man stiftar lagar som många människor tycker är märkliga och nu vill man alltså göra det legalt att vistas illegalt i vårt land. Varför skall jag betala skatt och följa lagen om vissa andra grupper undantas från dessa principer? Man skall och bör inte låta en nations lagar bygga på falsk politisk korrekthet, det slutar med ett allmänt moras där ingen ser sig tvungen att göra rätt för sig eller följa lagen.
Länk SvD
torsdag, maj 07, 2009
Anna Sjödin, inte en människa som alla andra
Förre SSU-ordförande Anna Sjödin fick avgå under förnedrande former sedan hon supit och bråkat på en krog. Det allvarliga var vad hon sade till en ordningsvakt av utländsk börd, nämligen "Jävla svartskalle" samt "det är såna som du vi inte vill ha fler av i det här landet". Hade en Sverigedemokrat sagt de orden skulle han förmodligen blivit utesluten ur partiet. När jag försökte kommentera och citera Sjödins ord på Politikerbloggen så blockerades min kommentar p.g.a. Sjödins ord, bara det säger en del!
Nu har Sjödin blivit rektor på en folkhögskola. Inför en partidebatt på folkhögskolan blev alla riksdagspartier inbjudna utom SD. Enligt Politikerbloggen skall Sjödin ha lämnat denna motivering.
- De är inte ett parti som alla andra.
Detta sagt av en politikerbroiler som fick sin karriär förstörd för att hon vräkte ur sig nedsättande uttryck mot en ordningsvakt av utländsk börd. Hon inte bara kränkte ordningsvakten med nedsättande ord, hon slogs, rev och slet också. Du Anna Sjödin är inte en människa som alla andra. Anna Sjödin är ett symtom på det ruttna i vårt politiska och demokratiska system. Tydligare symtom får vi nog aldrig.
Länk Politikerbloggen
Länk SvD (när det begav sig)
Nu har Sjödin blivit rektor på en folkhögskola. Inför en partidebatt på folkhögskolan blev alla riksdagspartier inbjudna utom SD. Enligt Politikerbloggen skall Sjödin ha lämnat denna motivering.
- De är inte ett parti som alla andra.
Detta sagt av en politikerbroiler som fick sin karriär förstörd för att hon vräkte ur sig nedsättande uttryck mot en ordningsvakt av utländsk börd. Hon inte bara kränkte ordningsvakten med nedsättande ord, hon slogs, rev och slet också. Du Anna Sjödin är inte en människa som alla andra. Anna Sjödin är ett symtom på det ruttna i vårt politiska och demokratiska system. Tydligare symtom får vi nog aldrig.
Länk Politikerbloggen
Länk SvD (när det begav sig)
Lite smått och ...gott?
Det brann igen i Rosengård natten till idag. Rikstidningarna är tysta om det. Kanske måste det brinna rejält så hela bostadshus brinner ned för att det skall bli några notiser. Något kommer att hända i Rosengård, något som inte är trevligt, tyvärr har jag en liten föraning. Vi får hoppas att jag har fel.
Svenska pass skall förses med fingeravtryck redan i sommar. Det är bra, svenska pass förfalskas i part och minut. Vissa personer är inne på sitt femte pass. Hur staten kan utfärda nya pass till dessa individer är en gåta. Länk SvD
Mannen som sköt Tugba i Turkiet har fått 22 års fängelse. En man som var sugen på att gifta sig med Tugba fick korgen av henne. Då mannen blev avvisad av Tugba så lejde han en torped som skulle skjuta ihjäl den unga kvinnan. Tugba överlevde men får kanske tillbringa resten av sitt unga liv i rullstol. Det står inget om mannen som ville gifta sig med Tugba och lejde mördaren. Är han dömd? Lever han i Sverige? I sådana fall kan han åka härifrån, han är inte välkommen i vårt land. Länk DN
onsdag, maj 06, 2009
Om nationalism och skämt
Några sverigedemokrater var på Färöarna och såg en person som skämtade om nationalism. Det var förövrigt en socialdemokratisk politiker som framträdde som skämtare. Sverigedemokraterna skrev positivt om nationalismen som framfördes frampå småtimmarna. Det är möjligt att de missförstod skämt som allvar. Nu gör tydligen en tidning på Färöarna och SvD sig lustiga av det eventuella misstaget. SvD, DN, vänstern och den liberala rörelsen i Sverige avskyr ju nationalism, i alla fall om den är svensk. Vänstern är mer konsekvent i sin antipati mot nationalism. Delar av den liberala rörelsen i vårt land är enormt inkonsekvent. De gillar inte svensk nationalism men har inget emot den amerikanska nationalismen, som väl är en av de svulstigare på vår jord.
SvD har aldrig kritiserat den amerikanska nationalismen, inte från ledarhåll i alla fall. Den amerikanska nationalismen är säkert starkare än den som framställdes på skämt under kvällen på Färöarna. Det är också en starkare nationalism än någon sverigedemokrat i dag håller sig med dessutom. Vi har även Norge där nationalismen vida överstiger den i Sverige, och förmodligen överstiger den de flesta sverigedemokraterna har. Vi undrar om de på Färöarna verkligen vet hur obefintlig nationalismen är i vårt land, speciellt bland etablissemanget och bland politikerna. Om de visste det skulle kanske skrattet som SvD vältrar sig i, fastna i halsen.
Jag har aldrig varit någon globetrotter, men av alla länder jag besökt har jag aldrig varit i något land där känslan för sin egen nation är satt på undantag som i vårt land. Inte heller har jag läst eller sett reportage från något annat land där det är så fult att älska sitt land som i Sverige. Jag var i Skottland i vintras. Där fanns en nationalism som det förmodligen skämtades om på Färöarna. Alla gick med märken och pins som förklarade trohet till sin nation. Där hängde flaggor överallt, där andades man skottskt luft, pratade sin egen dialekt, åt sin egen mat. Jag skulle aldrig ställt mig i ett gathörn och talat illa om Skottland under mitt besök, då hade jag inte kommit levande därifrån. Här i Sverige hade motsvarande tal varit politiskt korrekt. Samma syn som vi har i Sverige skulle mötas med total förvåning i Finland eller Danmark. Jag skulle faktiskt tro, trots skämt av en lokal socialdemokrat, att nationalismen faktiskt ÄR mycket starkare på Färöarna än i Sverige. Och nu skämtar jag inte.
Länk SvD
SvD har aldrig kritiserat den amerikanska nationalismen, inte från ledarhåll i alla fall. Den amerikanska nationalismen är säkert starkare än den som framställdes på skämt under kvällen på Färöarna. Det är också en starkare nationalism än någon sverigedemokrat i dag håller sig med dessutom. Vi har även Norge där nationalismen vida överstiger den i Sverige, och förmodligen överstiger den de flesta sverigedemokraterna har. Vi undrar om de på Färöarna verkligen vet hur obefintlig nationalismen är i vårt land, speciellt bland etablissemanget och bland politikerna. Om de visste det skulle kanske skrattet som SvD vältrar sig i, fastna i halsen.
Jag har aldrig varit någon globetrotter, men av alla länder jag besökt har jag aldrig varit i något land där känslan för sin egen nation är satt på undantag som i vårt land. Inte heller har jag läst eller sett reportage från något annat land där det är så fult att älska sitt land som i Sverige. Jag var i Skottland i vintras. Där fanns en nationalism som det förmodligen skämtades om på Färöarna. Alla gick med märken och pins som förklarade trohet till sin nation. Där hängde flaggor överallt, där andades man skottskt luft, pratade sin egen dialekt, åt sin egen mat. Jag skulle aldrig ställt mig i ett gathörn och talat illa om Skottland under mitt besök, då hade jag inte kommit levande därifrån. Här i Sverige hade motsvarande tal varit politiskt korrekt. Samma syn som vi har i Sverige skulle mötas med total förvåning i Finland eller Danmark. Jag skulle faktiskt tro, trots skämt av en lokal socialdemokrat, att nationalismen faktiskt ÄR mycket starkare på Färöarna än i Sverige. Och nu skämtar jag inte.
Länk SvD
tisdag, maj 05, 2009
Etablissemanget mörkar viktiga händelser
Räddningstjänsten i Södertörn har fått en tankbil uppbränd av ungdomar i norra Botkyrka. Det var under ett uppdrag i Slagsta som en stor tankbil körde fast. Brandmännen lämnade bilen för att hämta hjälp att få upp den. När de återkom stod hela bilen i lågor. Någon primitiv form av molotovcocktail hade slängts in i förarhytten. Bilen totalförstördes vid branden och kostade skattebetalarna en rejäl slant.
När enskilda brandmän vidtalat ledningen har de inte ens fått besked huruvida händelsen är polisanmäld eller ej. Om media är kontaktad så har de i alla fall hållit tyst om saken. Förmodligen har de inte fått några uppgifter om saken. Det är kanske på tiden att redaktionerna i DN-skrapan tittar ut genom fönstren och tittar på vad som sker i deras eget närområde.
När enskilda brandmän vidtalat ledningen har de inte ens fått besked huruvida händelsen är polisanmäld eller ej. Om media är kontaktad så har de i alla fall hållit tyst om saken. Förmodligen har de inte fått några uppgifter om saken. Det är kanske på tiden att redaktionerna i DN-skrapan tittar ut genom fönstren och tittar på vad som sker i deras eget närområde.
måndag, maj 04, 2009
Det har gått för långt
I morse på SVT:s nyheter så fick jag reda på att det brunnit och åter kastats sten i Rosengård. Inslaget var ganska långt och ingående. När jag läser tidningarnas nätupplaga så står det inte en rad om detta. Man kan undra varför, är det ingen nyhet längre? Eller är det krafter på tidningarnas ledarredaktioner som vill lägga locket på? Vi vet såklart inte men SVT visar återigen att det är den mest stabila riksmedia vi har, trots att många klagar och öser sin frustration över den statskontrollerade institutionen. Man kan väl säga att det är den minst dåliga rikstäckande media vi har såvitt jag kan bedöma.
I kväll skummade jag gamla (inte så gamla) artiklar av SvD:s ledarredaktion och Gudmundsson. Då såg jag en länk till Sydsvenskan, där några journalister gjort ett litet närreportage från gatorna i Rosengård. I detta reportage lästa jag detta.
En ung man öser ut sin ilska på en polisman vid Preemmacken.
- Varför gör ni inget åt situationen?
– Jag ska flytta från Sverige på grund av det här!
– Fattar ni? Det är krig i mitt hemland, men jag åker hellre dit och dör, säger han till polismannen.
Polismannen tittar bort mot ungdomarna på andra sidan vägen och svarar:
– Då kan du ta de där med dig.
Tycker våra politiker att detta är i sin ordning? Vad tycker de? Vad tänker de? Vad tänker de göra åt situationen, sätta sig och fika med ungdomarna? Kanske ge polisen utbildning i dialogpedagogik? Vi är väl några i vårt land som undrar om inte vår politiska korrekthet är lika förlamande som vilket diktatoriskt skräckvälde som helst. Kanske måste vi revidera vårt parlamentariska system med mycket mer personligt ansvar för dem som sitter i riksdagen enligt de principer som tas upp en artikel i DN av historikern Gunnar Wetterberg. Det här går inte längre mina damer och herrar.
Länk DN
Länk Sydsvenskan
I kväll skummade jag gamla (inte så gamla) artiklar av SvD:s ledarredaktion och Gudmundsson. Då såg jag en länk till Sydsvenskan, där några journalister gjort ett litet närreportage från gatorna i Rosengård. I detta reportage lästa jag detta.
En ung man öser ut sin ilska på en polisman vid Preemmacken.
- Varför gör ni inget åt situationen?
– Jag ska flytta från Sverige på grund av det här!
– Fattar ni? Det är krig i mitt hemland, men jag åker hellre dit och dör, säger han till polismannen.
Polismannen tittar bort mot ungdomarna på andra sidan vägen och svarar:
– Då kan du ta de där med dig.
Tycker våra politiker att detta är i sin ordning? Vad tycker de? Vad tänker de? Vad tänker de göra åt situationen, sätta sig och fika med ungdomarna? Kanske ge polisen utbildning i dialogpedagogik? Vi är väl några i vårt land som undrar om inte vår politiska korrekthet är lika förlamande som vilket diktatoriskt skräckvälde som helst. Kanske måste vi revidera vårt parlamentariska system med mycket mer personligt ansvar för dem som sitter i riksdagen enligt de principer som tas upp en artikel i DN av historikern Gunnar Wetterberg. Det här går inte längre mina damer och herrar.
Länk DN
Länk Sydsvenskan
söndag, maj 03, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)