Politiskt mod – moralisk resning

En kvinna jag beundrar

Ja av en händelse såg jag på "Stina" SVT i kväll. In i studion, omgiven av livvakter kom Ayaan Hirsi Ali. Hon tvekande inte en sekund att utmana hela det muslimska patriarkatet, på ett och samma bräde. Hon har ständiga dödshot och fatwor (jag ger upp, pluralis av fatwa) hängande över sig. Hon ger sig inte och fortsätter sin kamp mot fundamentalismen och könsstympning av både pojkar och flickor. Heder åt Ayaan Hirsi Ali, hon är modigare än de flesta svenskar som inte vågar tala ur skägget om man riskerar att bli lite obekväm rent politiskt, hon är ett politiskt föredöme. Värt att notera är också att Ayaan påstod att vi i väst är väldigt blåögda i vad som håller på att hända med de fundamentalistiska grupper som alltmer börjar rota sig i väst.

Andra bloggar om: Islam, Ayaan Hirsi Ali

Det liberala hotet

Socialdemokratin har mycket på sitt samvete när det gäller den misslyckade och nästan perversa flyktingpolitiken. Det Socialdemokratiska partiet är dock mångfacetterat och det finns någorlunda sansade krafter där också. De hörs och syns dock inte mycket och befinner sig mestadels på gräsrotsnivå, till den falangen hör dock inte Sahlin naturligtvis.

Ett annat hot mot oss som vill ha en balanserad flykting och integrationspolitik kommer från det liberala hållet. Ideologiskt så ligger begrepp som "fri invandring" närmare liberalerna än socialdemokraterna. Socialdemokraterna har ju LO-kollektivet att ta hänsyn till, de är ju inte speciellt förtjusta i någon lönedumpningspolitik naturligtvis. Dock har de sansade krafterna inom LO tryckts tillbaka under Lundby-Wedins tid som ordförande, hon är mer av en mångkulturförespråkare än sina föregångare.

Vi läser med jämna mellanrum hur liberaler för fram tankar om olika varianter på "fri invandring", senast i dag läste jag på bloggen "Pophöger" hur Svansbo gav uttryck för sådana idéer i denna artikel. Naturligtvis är regelsystemet tokigt som Svansbo skriver, det blir gärna så när våra kära politiker inte kan hålla raka linjer i sin politik, då blir det ett ormbo av regelsystemet. Därefter tycker som sagt liberalen Svansbo att vi bör ha fri arbetskraftsinvandring. Hur vi gör med den miljon människor (eller halvmiljon, beroende på hur vi räknar de arbetslösas skara) som redan är arbetslösa nämner inte Svansbo med ett ord. Eller hur vi skiljer dem som säger sig vilja jobba men hamnar i något ghetto och drar sig fram på olika sätt, mot dem som verkligen vill jobba, det säger inte Svansbo något om. Dessa liberalers idéer om fri invandring måste vara drömmen för olika kriminella ligor också, det är ju bara att åka in i landet och starta sin verksamhet. Det är det väl nästan i dag också men det är ju inte så smart att göra det ännu lättare. Vad det är dessa liberaler är ute efter är lite svårt att få kläm på, vilka företag är det som så desperat behöver arbetskraft undrar vi? Eller kan motivet vara att pressa ner lönerna för den redan existerande arbetskraften?

Precis innan jag läste Svansbos artikel så var jag inne på "Political Junkie" och läst om en annan liberal här, mönstret går igen. Nu skall det sägas att jag inte tror Rojas skulle upprepa sitt förslag i dag, tiderna har dock förändrats en smula, som tur är. Om ytterligare tio år blir det nog omöjligt att upprepa förslag som det Svansbo kom med också.

Andra bloggar om: Liberalism;flyktingpolitik

Se över din datasäkerhet

Såg att AVG kommit med två nya gratisprodukter som är intressanta. En av produkterna är en "spywarecleaner" som verkar bra. Har installerat den och är nöjd med den. Den har bra skal och funktioner, du kan välja exakt hur du vill ställa in den och vad den skall scanna. Jag tycker dock att man skall stänga av alla automatiska funktioner, alltså alla funktioner som startas med Windows, dessutom får man gå in i "tjänster" och stoppa tjänsten, därefter klickar man på "egenskaper" och ser till att tjänsten startas manuellt. Den andra produkten är en "rootkitdetector" den har jag inte testat då jag kör med McAfee i stället.

När det gäller gratis antivirusprogram rekommenderar jag INTE AVG utan i stället Antivirs "Avira", den är suverän med hög träffsäkerhet och oerhört resurssnål, den är faktiskt bättre än många program du får betala för.

Se också till att filändelserna visas i Windows, annars har du ingen aning om vad det är för filer du laddar ner t.ex. Se till att du har en bra brandvägg, själv kör jag med Sygate som är den bästa, den var väl för bra och Sygate blev därför uppköpt av Symantec, Sygate finns därför inte mer. Lyckligtvis har jag deras program på min hårddisk. Vill du ha riktigt bra säkerhet skaffar du en NAT router och låter trafiken gå igenom den, då ökar du säkerheten väsentligt.

Ett allmänt tips är att inte installera fler program än du verkligen använder, du lastar bara ner datorn i onödan. Se till att inte andra program än antivirus och brandväggen startar med Windows, det slöar garanterat ner datorn att en massa annat startar varje gång du kör igång din dator. Sista tipset är att partitionera datorn så att du delar in hårddisken i flera partitioner. Lägg Windowsinstallationen (om du inte kör Ubuntu) på C-partitionen och lagra dina filer på annan partition. På så sätt förlorar du inte dina sparade arkiv om du måste installera om Windows. Har du lagt upp ett fint arkiv om eXpo vill du inte förlora det om du får in en elakartad mask i datorn, eller hur?

Jag använder också Thunderbird som E-postklient, där har jag kryssat i "hämta endast rubrikerna" i serverinställningar. Detta innebär att jag aldrig hämtar E-post från servern som jag är tveksam inför. Lycka till!

Andra bloggar om: Datasäkerhet

Kritik mot hur Sverige använde biståndsbudgeten

Ja, paraplyorganisationen "Concord" anser att Sverige gör fel som tar upp avskrivna skulder och kostnader för bistånd som utgifter i biståndsbudgeten. Organisationen anser att hela biståndsbudgeten borde gå till bekämpning av fattigdom på plats. Kritiken är märklig när den riktas mot Sverige då vår biståndsbudget ligger över den rekommenderade i EU efter att posterna skuldavskrivning och asylmottagning räknats bort. Det hela reduceras då till hur man räknar, i reda pengar ligger vi fortfarande i topp inom EU när det gäller bistånd.

Enligt organisationerna bakom "Concord" borde pengarna gå direkt till bekämpning av fattigdom på plats. Ja här håller jag med, vi skulle göra asylmottagningen billigare med ett finskt system där de som uppenbarligen inte har asylskäl avvisas direkt, utan en dyrbar asylutredning. Dessutom skulle hela flyktingpolitiken läggas om så att enbart de som har verkliga asylskäl beviljas asyl. Skulle dessa åtgärder genomföras skulle det bli som "Concord" önskar, mer pengar till att bekämpa fattigdom. Skulle vi dessutom kontrollera att pengarna verkligen hamnade där det är tänkt och inte i fickorna på några lokala klanhövdingar samt att vi verkligen tänkte igenom vad som är vettigt att satsa på skulle vi säkert kunna göra mycket gott för världens fattiga folk.

I DN säger biståndsminister Gunilla Carlsson om miljarderna som gått till asylmottagning från biståndsbudgeten,

– Solidaritet kostar pengar

Japp, det låter naturligt och självklart för enkla människor. Detta är dock helt fel, den förra borgerliga regeringen hade ingen aning om detta faktum, inte heller den socialdemokratiska regeringen var insatt i denna logik. Denna enkla mening av biståndsministern skvallrar om en oerhörd insikt och utveckling bland våra yrkespolitiker, snarast skall det väl nästan ses som en mental revolution bland våra rikspolitiker.

Det finns dock ännu människor som ännu inte nåtts av denna mentala revolution. Erik Lysén, chef för Svenska Kyrkans policyenhet säger i DN,

– Sverige ska ha en öppen asylpolitik, men att den inte ska stå i motsats till att arbeta mot fattigdom.

Nej visst, och hade vi obegränsade resurser så skulle vi kunna betala för allt också, så bekvämt uttalande av Lysén, ingen lär kritisera honom för det uttalandet, utom jag då. Varför skall vi ha en "öppen asylpolitik"? Vi skall väl ha den asylpolitik svenska folket vill ha, antingen den är öppen eller mindre öppen. I en demokrati skall även folket få vara med och bestämma öppenheten i asylpolitiken. "Öppen asylpolitik" är alls ingen överideologi som står över de saker ett folk skall få vara med om att bestämma i en demokratisk stat.

Länk DN

Länk SvD

Andra bloggar om: Flyktingpolitik;asylmottagning

Wiehe tar priset i oförskämdhet

Något som kallas Öresundskommittén hade bjudit in Mikael Wiehe för lite underhållning. På mötet skulle arbetsmarknadsfrågor diskuteras samt en del andra viktiga frågor. Med på mötet var den danska drottningen Margrethe och det svenska kungaparet. I DN står det,

- Många danskar bor i Malmö för att det har stiftats lagar som förbjuder dem att leva i Danmark med den de älskar för att han eller hon kommer någon annanstans i från. Det är en skam! Och i Sverige hör man allt oftare människor tala om pölse­fascismen.

Att på detta sätt genera både den danska drottningen och det svenska kungaparet när man är inbjuden som underhållare är mycket fult, ja det är direkt bedrägeri. Wiehe har valt att vara underhållare och inte politiker, han hade dessutom alla möjligheter att säga nej till "gigget" om han så önskat. I stället tackade han ja till spelningen och gaget antagligen, samt tog tillfället i akt att kritisera ett annat lands flyktingpolitik. Du är inte dansk Wiehe, du röstar inte i Danmark och har formellt inte ett skit med att göra vilken flyktingpolitik danska folket valt genom demokratiska val. Wiehe tar så själklart rollen som hela Sveriges representant också, detta vid en tillställning som skulle handla om helt andra saker och där båda kungafamiljerna var representerade. Den här gången tror jag du gjort bort dig rejält Wiehe, men vi får väl se om jag har fel.

Länk DN

Länk SvD

Andra bloggar om: Wiehe; oförskämdhet; flyktingpolitik

Vågar man länka en sosse?

Ja, det är frågan. Det Socialdemokratiska partiet är ju ingen favorit direkt. Dock finns det enskilda medlemmar som ibland kan träffa rätt, det har hänt just nu. Kielos har skrivit något som jag uppfattar som ett "öppet brev till Marita Ulvskog". Att kalla detta brev för något annat än svidande kritik mot de nomenklaturatendenser som finns inom socialdemokratin är omöjligt. Hela upplägget för brevet är hämtat från näringslivet, det skrevs tydligen ett sådant mot försoffade företagsstrukturer när internetåldern gjorde sitt intåg.

Vill ni ha några smakprov innan ni bestämmer om ni skall läsa den långa texten? OK då, er önskan är min lag, här kommer det första,

"Det socialdemokratiska partiet talar idag endast genom det sövande humorlösa monotona pressmeddelandet, informationsbroschyren, och "din-åsikt-är-viktig-skriv-till-vår-arbetsgrupp". Samma gamla visa, samma lögner. Inte underligt att nätverkskopplade människor inte har någon respekt för ett parti som inte kan eller vill prata som dem."

Visst har hon rätt, ett smakprov till,

"Era centralproducerade klyschor låter ihåliga, avslagna, formligen omänskliga.
Om bara ett par år kommer den nuvarande homogena "partirösten" — Prasslet av floskler, pressmeddelanden och broschyrer — kännas lika falsk och artificiell som språket vid en 1700-tals fransk domstol. Redan nu ser man att när SAP talar detta språk, talar man inte längre talar till någon."

Lite märklig meningsuppbyggnad men innehållet är rostfritt, Kielos ser igenom det spel som den moderna politiken blivit, ett spel för att vinna makten och härligheten, spelet drivs inte av brinnande ideologier utan en brinnande önskan att få riksdagslön och den därmed behäftade pensionen. Jag undrar om Kielos genomskådat detta också. Ytterligare ett smakprov,

"Att lära sig att tala med en mänsklig röst är inte att välja andra ord. Det kan inte "snappas upp". Det handlar inte om att dra välregisserade skämt i kongresstal eller ”tala så att vanligt folk förstår”. Vi har alltid förstått vad ni säger. Vi väljer bara att inte lyssna när vi inte tycker att det ni säger är intressant. Tackvare dagens teknik kan vi hitta andra att lyssna på. Vi väljer att lyssna på dem som säger något med substans, inte på dem med formell auktoritet. Så ni måste börja säga saker."

Ha, ha, jag gillar det. Detta eviga tjat om att politikerna skall "prata så folk förstår", det är precis som Kielos säger, vi har alltid förstått, vi är bara inte intresserade längre. Vi har hört alla floskler, alla deviser, vi känner igen en undanglidning under en intervju innan den är gjord, vi kan spelets regler, vi vet varför ni yrkespolitiker driver ert spel, vi vet vad ni är rädda för. Jag skulle faktiskt vilja lägga in fler stycken från brevet här, jag vill dock inte planka för mycket på Kielos text, det får därför räcka med detta.

Jag undrar om Kielos själv vet om vad hon beskriver, antagligen gör hon det, hon saknar inte intelligens eller iakttagelseförmåga. Det Kielos beskriver är egentligen sotdöden för socialdemokratin, "rörelsen" håller på att dö inifrån, ruttna från kärnan. Sjukdomen är den Anders Isaksson beskrivit i flera böcker, politikerklassen har blivit vår tids nya adel, och yrkespolitik är i dag en karriär och ett sätt att göra sig en position (i viss mån har det väl alltid varit det). Politikerna överger ideologier och allt annat för att locka till sig röster, ställa in sig i leden och inte sticka ut. Tyvärr glömmer de att väljarna har sista ordet, inte kompisarna i riksdagen eller medierna (speciellt inte nu som Kielos skriver). Många läsare har blivit glada nu, Socialdemokratin går mot sotdöden. Tyvärr måste jag göra er ledsna nu, det är nämligen inte bara Socialdemokratin som drabbats av sjukdomen, utan samtliga riksdagspartier, i varierande grad. Detta beskriver Anders Isaksson också mycket väl i sina böcker. Men läs Kielos artikel vettja.

Länk öppet brev

Andra bloggar om: Demokrati; Kielos; Nomenklatura

Lysande information från Sveriges Radio

Efter att ha beundrat denna objektiva, ingående och väl avvägda partiinformation en lång stund, efter ett tips från SD-blogg så kan jag inte längre undanhålla mina läsare denna högklassiga och stringenta journalistik från Sveriges radio. Läs och njut av de höjder den journalistik Sveriges Radio kan servera oss medborgare.
OBS, detta är nyheter för förståndshandikappade medborgare, men ändå.

Länk SR

Andra bloggar om: Media; journalistik

Demokratiundervisning i skolan

I dagens ledare i DN så tas frågan om kommunism och demokrati upp. Det är bra, vad demokrati egentligen är skall ju läras ut på ett seriöst sätt till alla skolungdomar, det är ju grunden till vårt styrelseskick. Att alla medborgare har gedigna kunskaper om principerna bakom vårt styrelseskick är en förutsättning för att demokratin inte skall spåra ur på olika sätt. Jag anser att det finns en risk att demokrati kan spåra ur och odemokratiska tendenser faktiskt kan sprida sig. I en nyliberal blogg läste jag bland kommentarerna denna vecka (vecka 19 Henrik Alexanderssons blogg) om en nyliberal (alltså inte Alexandersson själv) som ansåg att det pratades för mycket om demokrati och ansåg att det nästan var en överdrivet positiv inställning bland många i frågan om demokrati. Debattören ansåg att det finns personliga rättigheter som går före demokratin. Självklart finns det personliga rättigheter som vi inte kan rösta bort. Men om åttio procent av svenska folket anser att en personlig rättighet inskränker för mycket på allmänintresset och denna åsikt är bärig över tid så finns inget skydd för denna rättighet. Vi måste alltså till slut lita på människors sunda förnuft i grunden, är det skrämmande?

DN tar upp hur svenska skolungdomar har förhållandevis bristande kunskaper i historia p.g.a. att vi slapp undan kriget. Det kan nog stämma, men när jag själv gick i skolan på sextio och sjuttiotalet så anser jag nog att vi skolbarn fick en gedigen kunskap om vi ansträngde oss en smula, har undervisningen blivit sämre sedan dess?

DN tar upp om att vi har bristande kunskap om kommunismens illgärningar, det kan nog stämma. En grundläggande historiekunskap är nödvändig för att kunna förstå samtiden och forma framtiden. Jag kan dock inte låta bli att tänka på den amerikanske sociologen Lasch som tycker det tjatas överdrivet om vissa historiska sekvenser, detta sedan det ändå är uppenbart att framtiden inte kommer att innehålla vare sig nazism eller kommunism. Lasch menar att ibland kan ett överdrivet tjatande av dessa onekligen viktiga bitar i historien bero på att man vill dölja nutida problem. Ett sådant exempel är att vissa debattörer gärna anklagar sina meningsmotståndare för nazism utan att denne har det minsta med nazism att göra.

DN skriver,

- I dag borde vi veta bättre. Men svenskar som helt saknar minnen från det kalla kriget är i ännu högre grad än äldre generationer var beroende av en skolundervisning som lär ut skillnaden mellan diktatur och demokrati.

Ja, man kan ju bara hålla med. Med det tillägget att DN:s ledargarnityr inte riktigt själv har koll på skillnaden mellan demokrati och odemokratiska tendenser. DN:s ledarskribenter har ibland förfallit till att kalla organisationer som inte delar deras uppfattning för "odemokratiska" fast de uppfyller alla demokratiska ideal. Jag tror det är viktigt att vi har en strikt formulering på vad demokrati faktiskt är och inte ständigt kommer med egna tillägg, som den nyliberale debattören som jag tidigare nämnde, då slutar det otvivelaktigt med att "alla som håller med mig är demokrater, i annat fall är ni odemokratiska".

Till slut skriver DN,

- All erfarenhet visar att den som saknar kunskap om det förflutna också lockas lättare av lögner och manipulationer från odemokratiska rörelser.

Ja så är det säkert. Man här blir i alla fall jag ytterst misstänksam, menar DN någon särskild organisation? Det skall inte vara upp till någon tidning att avgöra vilka som är demokrater eller inte. Vi måste rensa upp i det träsk av olika beskrivningar av demokrati som finns. Alla dessa hemmagjorda beskrivningar tjänar ett syfte, att utesluta grupper som inte råka tycka som "den gode demokraten". På Wikipedia finns en hygglig beskrivning av demokrati, låt oss ta den som utgångspunkt. Dock har denna beskrivning gjorts om, förut var den klarare och enklare. Någon har alltså t.o.m. varit på Wikipedia och petat, gjort begreppen suddigare och oklarare, varför undrar i alla fall jag.

Länk DN

Andra bloggar om: Demokrati

Frågan om hedersvåld i svenska skolor

Sabuni skall nu undersöka hur utbrett det s.k. hedersvåldet är, eller snarare hedersrelaterat förtryck. Rapporter har kommit om att elever slipper vissa lektioner som t.ex. gymnastik, sexualkunskap och simundervisning, detta med skolornas goda minne. Det hela är egentligen obegripligt, skolorna bryter ju klockrent mot skollagen och alla regler om de ser mellan fingrarna med detta. Sabuni säger i SvD,

- Vi anar att det förekommer i ganska hög utsträckning att elever får dispens från att delta i olika typer av ämnen av religiösa eller kulturella skäl. Men med vår skollag så är det ju så att dispenser inte är tillåtna. Och de här eleverna har rätt till hela sin utbildning, det är ju obligatorisk utbildning.

Detta är ju fullkomligt oacceptabelt, de rektorer som satt detta, eller tillåtit att detta satts i system bör nog skiljas från sin tjänst. Vi har en skollag, den skall följas av alla som, såväl som etniska svenskar som de som väljer att flytta hit. Den socialdemokratiska regeringen verkar medvetet att ha blundat för detta problem, det är väl kinkigt att kryssa fram bland all politisk korrekthet och samtidigt inte ge "främlingsfientliga" vatten på sin kvarn. Sabuni är nog också medveten om dessa problem, trots allt, hon avslutar med,

- Det finns hederstänkande också bland etniska svenskar. Det är det vi ska komma åt. Vi måste kunna garantera att de får sina rättigheter säkerställda och det har absolut inget med invandrarskapet i sig att göra.

Så det finns hederstänkande också bland etniska svenskar Sabuni? Det är i själva verket det Sabuni vill åt, ja då förstår vi (fast jag förstår i själva verket ingenting). Sabuni avslutar med att detta absolut inte har med "invandrarskapet" att göra, amen. Absolut ingen i hela landet tror på vad hon säger, så intelligent sagt Sabuni.

Länk SvD

Andra bloggar om: Immigrationspolitik; Sabuni

Nya attacker från AFA

Jaha, enligt politikerbloggen planeras nya attacker från AFA när SD skall hålla sitt omtalade årsmöte. Jag blir så trött, nu får statsmakterna ta i med hårdhandskarna, detta är ju högmålsbrott, gör något för tusan!

Andra bloggar om: AFA; Högmålsbrott

Patriotism - Nationalism

Frågan om patriotism har kommit upp i samband med den omtalade statyn som flyttats i Estlands huvudstad Tallinn. Esterna är utan tvekan patriotiska och nationalistiska. Debattörer och ledarskribenter ser den estniska patriotismen som något fint och naturligt. Frågan är varför då inte svensk patriotism är lika fin, samma debattörer vänder sig i fasa inför exakt samma nationalism om föremålet för den är Sverige, hur går det ihop? Att Estland har rätt att göra vad som helst inom sina egna gränser är självklart. Den gamle Moskva-ambassadören Sven Hirdman menar dock att den ryska reaktionen också grundar sig på tvättäkta patriotism och nationalism. Enligt Hirdman är ryssarna ett av de mest patriotiska folken i världen, Ryssland är äldre som nation än Sverige t.o.m. och har invaderats av mongoler, Napoleon, Karl XII och Hitler, ryssarnas reaktioner förklarar Hirdman delvis i alla fall med dess starka nationalkänsla. Detta ses som något mycket fult och suspekt från svenskt håll. Jag tycker att vi skulle ha lite mer av denna patriotism och nationalkänsla, jag ser den i grunden som något positivt.

Dick Erixon är en bloggare som ofta och gärna skriver om amerikanska politiker, han döljer inte att han gillar amerikansk politik och en del amerikanska politiker. Många av dessa politiker hemmahörande i USA hyser Erixon stor beundran för, dessa av Erixon beundrade politiker är på amerikans manér oerhört nationalistiska och patriotiska, detta stör inte Erixon ett dyft. När vi så kommer till Sverige så anklagar han Sverigedemokraterna för en nationalism som inte är tiondelen av nationalismen de amerikanska politikerna visar upp, han anklagar sverigedemokraterna för nazism och annat p.g.a. deras ganska milda nationalism. Men snälla Erikson, hur kan det vara i helt i sin ordning att vara amerikansk nationalist men inte svensk? Vad är den stora skillnaden? Man är faktiskt på vippen att be denna Erixon att ta sitt pick och pack samt flytta till det förlovade landet i väster där helt andra måttstockar tycks gälla. Visst är det komplicerat med patriotism?

Andra exempel är Norge, vi ser med ett välvilligt överseende på deras nationalism och firandet den "suttonde maj", i Sverige skulle ett sådant firande betraktas som främlingsfientligt. I Finland hymlar man inte med sin patriotism, det har kriget sett till om inte annat, något sådant vore otänkbart i vårt land. Frankrike är också ett land med starka nationalistiska tendenser, pratar du engelska där är det ingen som förstår dig. Fransk nationalism betraktas väl med en smula misstänksamhet. I många små och nya stater betraktas patriotism som något sunt och bra, hur kan det då bli så dåligt i vårt eget land?

Det är enbart inom idrotten vi tillåts visa upp nationalistiska känslor, där är det OK och spöar vi finnarna i ishockey (det gjorde vi i förrgår och jag fick tillfälle att legalt vara nationalistisk) så tillåts vi jubla av hjärtats lust. Nu har en del liberala skribenter i landets rikstidningar tagit steget fullt ut och börjat reagera på den svenska nationalismen i samband med idrottsutövning (vad jag hatar dessa liberala skribenter) de ser saker som främlingsfientlighet och annat destruktivt i dessa glädjeyttringar (eller sorgeyttringar för allt i världen). Låt inte dessa magsura westerbergliberaler erövra den sista bastionen av svensk nationalism, kämpa med näbbar och klor för att slå tillbaka dessa smutsiga attacker.

Till sist vill jag våga mig på ett litet test, jag vet inte om jag vågar men jag skall försöka i alla fall. Det känns så ovanligt, så …så förbjudet. OK, nu kommer det, är ni med? "Jag är svensk nationalist". Hmm…det gick ju, en gång till, "jag är en svensk patriot". Ha! Det var ju inte så svårt, en gång till "jag är en svensk patriot". Så, nu kan Erixon, liberala och socialistiska skribenter anmäla mig för diskrimineringsombudsmannen eller vad fan ni vill, ty jag har gjort det mest förbjudna i vårt land.

Andra bloggar om: Patriotism; nationalism; politisk korrekthet

Brutal våldskultur

I dagens DN står det om en vidrig stening av en ung flicka som förälskat sig i fel man. Den unga flickan hade tydligen förälskat sig i en muslimsk man och själv tillhörde hon en förislamisk religion som kallas "yazidi". I DN står det,

- Filmsekvenser av mordet på flickan har lagts ut på internet och visar hur omkring 2.000 människor, ledda av flickans bröder och släktingar, attackerar henne med tunga stenar och cementblock. Beväpnad och uniformerad polis står och tittar på och ingen försöker att hjälpa henne.

Flickans bröder och släktingar leder alltså den grymma avrättningen av sin egen syster. Dådet har dock gett upphov till hämndaktioner, från muslimskt håll kan vi sluta oss till då. Jag är ju motståndare till all blodshämnd men vore jag fästman till flickan skulle jag också vilja hämnas, då på dem som verkligen deltog i avrättningen. Speciellt som den lokala polisen stod och tittade på. Om nu polisen inte gör något, vad finns det då för alternativ än att hämnas själv?

Allvarligt talat så är detta handlande fullständigt vidrigt. Det finns inget som helst försvar för denna typ av handlingar. Religionen är absolut inget försvar eller ens förklaring, handlingarna är så vidriga som mänskligt handlande kan bli, ja om det nu är mänskligt handlande överhuvudtaget. Jag tycker att personer som deltar i sådana här ytterst grymma avrättningar, speciellt släktingarna, har passerat den sista gränsen för att överhuvudtaget få tillhöra den mänskliga gemenskapen. Sådana här inslag av bestialisk kultur vill jag dessutom inte på några villkor ha in i vårt hemland. Här har alla mänskliga gränser passerats och det är dags att säga stopp på allvar, inte ett liberalt "stopp" eller ett socialistiskt "stopp" utan ett riktigt stopp, inte en millimeter in på vår nation med sådana här kulturyttringar.

Länk DN

Andra bloggar om: Våldskulturer, religion

Skall vi stödja Erixon?

Ja det är frågan då han som mig veterligen, gått ut och tiggt pengar för att kunna blogga åtminstone på halvtid. Jag håller med Political Junkie till stora delar och tycker inte det. Dessutom så tillåter inte Erixon några kommentarer, så frågan är om han driver en klockren blogg överhuvudtaget. Erixon är nyliberal i huvudsak, vilket inte jag är. Han skriver uppfriskande inkorrekt i vissa frågor, det kan ingen ta ifrån honom, men i andra viktiga frågor tillhör han samma etablissemang som den övriga politiska nomenklaturan. Sedan är det ju så, enligt mig, att bloggandet skall vara något för glada amatörer, som skriver sin hjärtas mening på fritiden, inte någon professionell verksamhet. Men om tillräckligt många stöder Erixon så tyder väl det på att det finns intresse nog för att han skall kunna skriva på halvtid.
Själv har jag slutat läsa Erixon efter att ha läst honom i ett halvår. Jag tröttnade på det eviga tjafset om amerikansk politik, ingående analyser av politiker man aldrig hört talas om i andra sammanhang. Vissa perioder handlade kanske 90 % av texterna om vad som hände i USA. Hallå! jag bor i Sverige, i övrigt finns ett helt jordklot med en massa spännande nationer att följa och förkovra sig i. Varför inte lära sig mer om Rysslands politik efter att de kastat av sig det kommunistiska oket? Svenska journalister och bloggare vet otroligt lite om rysk politik och vad som händer där, en del verkar inte ens medvetna om att Sovjetstaten har avvecklats och ersatts med ett parlamentariskt system. Kunskaperna om Ryssland är på nivån att "Putin styr landet", i USA däremot så dissekerar Erixon varenda guvernör som kanske bor i någon dammig håla med platta hus ocdh vattentorn. Hur är det egentligen med detta att "öppna sig för omvärlden"? För mig framstår detta snack mest som en fras när man i själva verket tänker "USA, fan va häftigt"!

Andra bloggar om: Erixon, amerikansk politik

Sverige – Världsmästarna i tafatthet

Läser i SvD att den nya lag, som förresten kom alldeles för sent, nu kringgås igen. Jag sitter och läser artikeln men jag tror inte mina ögon, detta kan helt enkelt inte vara sant? Lagstiftarna har tydligen lämnat kryphål i lagen, som en säkerhetsventil, så avvisningen kan uppskjutas hur många gånger som helst!

Så här står det i SvD,

- Lagstiftarna öppnade möjligheten att man kan anföra verkställighetshinder hur många gånger som helst, intill dess att man återvänder. Det är en slags säkerhetsventil, säger Erik Andersson, chef för förvaltningsprocessenheten vid Migrationsverket i Malmö.

Men, det var ju det som den nya lagen skulle FÖRHINDRA! Är dessa lagstiftare utvecklingsstörda? Vad var det för vits att ändra lagen om samma cirkus kan upprepas med den nya lagen, förklara det för mig ni smarta lagstiftare och utredare. Sveriges politik på detta område är inget annat än ett skämt och en cirkus. Lagstiftare och regering driver helt enkelt med oss medborgare. De aviserar nya lager som i grunden inte förändrar någonting.

Länk SvD

Andra bloggar om: Flyktingpolitik;juridik;fullständig jävla idioti

Ge den intelligenta människan i dig en chans

Niklas Ekdal skrev tydligen en ledare som jag missat att läsa tidigare. Den handlar om att det franska presidentvalet handlar till stor del om förorterna och inte stadskärnorna, det är i förorten valet avgörs och i frågan om invandringen och flyktingpolitiken. Ekdal har svårt att dölja sitt missnöje härvidlag, ingen skulle hellre än Ekdal vilja att valen både i Frankrike och Sverige avgjordes av medelklassen i stadskärnorna.

Ekdal skriver,

- I essän "Hur man botar en fanatiker" skriver den israeliske författaren Amos Oz:

"Fanatism är ofta kopplad till en atmosfär av djup hopplöshet: där människor känner att det inte finns annat än nederlag, förödmjukelse och värdelöshet kan de ta sin tillflykt till olika typer av desperat våld. Enda sättet att slå tillbaka hopplöshet är att skapa och sprida hopp - kanske inte bland fanatikerna men bland de sansade."

Segregationens hopplöshet har två ansikten. Å ena sidan ilskan hos infödda som tror att invandrarna tagit jobb och/eller välfärd ifrån dem. Å andra sidan ilskan hos invandrare som inte kan/får/vill integreras på arbetsmarknaden. I bägge fallen kan resultatet bli det som Amos Oz så träffande beskriver: fanatism.

Nu är det så att Amos Oz skriver om fanatiker bland Israeliska fundamentalister och muslimska sådana. Han skulle förmodligen inte se sverigedemokrater som fanatiker, det är nog bara Ekdal med liberala vänner som vill klistra denna etikett på SD, ja också vänster då förstås. När vänstern nu övergett kampen för arbetarklassen så hotar ju SD hela deras nutida projekt, tillsammans med det feministiska projektet. De flesta systemkritiker och invandringskritiker tror inte att invandraren tagit jobben ifrån dem, jag hör det ytterst sällan. Däremot har ju en del av välfärden försvunnit, det anser nog samma grupper unisont. Har Ekdal en annan uppfattning, har vi samma välfärd som på sjuttiotalet? Eller har den sänkta välfärden andra orsaker? Vilka orsaker i så fall? Ekdal svarar aldrig på dessa frågor, han har aldrig gjort det och kommer sannolikt aldrig att göra det.

Vidare skriver Ekdal,

- I populärvetenskapliga tidskrifter har vår medfödda xenofobi länge varit ett favoritämne. Människor strävar efter att bilda sammansvetsade grupper, enligt nästan vilka kriterier som helst, och ju starkare sammanhållning i det lilla gänget, desto större konformitet och motvilja mot utomstående.

Kan du och dina westerbergliberala kompisar inte förstå att folk vänder sig mot en fullständigt vansinnig politik. En politik som ingen tjänar på, inte ens de som kallas flyktingar och inte är några flyktingar. De är dömda till ett innehållslöst liv i en betongförort där deras barn finner utvägar i kriminalitet och rasism mot ursprungsbefolkningen. Det har inget med någon "fobi" att göra. Den enda fobi som finns i dessa sammanhang är den oikofobi som du Ekdal och dina westerbergliberala kompisar lägger i dagen.

Kan vi någon gång diskutera sakligt vilken flyktingpolitik vi skall ha och vilka som skall betraktas som flyktingar. Hur Sverige som nation påverkas ekonomisk och på andra sätt av ett visst antal flyktingar? Kan vi någon gång diskutera sakligt hur mycket hjälp vi kan ge för en viss summa pengar genom att ta emot flyktingar kontra om vi skickar ner samma summa pengar till det aktuella området? Kan vi föra en sådan diskussion utan att komma dragandes med diverse fobisnack och bannlysa allt osakligt som "främlingsfientlighet" och "fanatism"? Kan du ställa upp på ett sådant samtal Ekdal i demokratins namn?

Andra bloggar om: Ekdal, ledare, flyktingpolitik, oikofobi

Upplopp i samband med fotboll

Ja i går kväll så var det match mellan AIK och Helsingborg, under själva matchen lär det ha varit lugnt. Efter matchen bröt helvetet lös i stället och delar av Solna utsattes för skadegörelse. Tillkallad polis blev utsatt för stenkastning och även fall av olaga hot mot tjänsteman har rapporterats. Förr var det problem under matcherna, nu har i stället problemen flyttats ut från matcharenan till gatan och området runt arenan.

Skadegörelsen har enligt uppgift varit omfattande runt Solna stadium. När liknande saker inträffat tidigare (när t.ex. reclaimarna gått lös på omgivningen) har affärsägare stått i bild på tidningen och frågat med ett dumt uttryck i ansiktet, - skall vi stå för skadegörelsen? Enligt svensk lag så skall de som gjort sig skyldig till skadegörelsen betala det som de förstör, fulla kostnaden av detta. I samband med Göteborgskravallerna så filmades den mesta av skadegörelsen, då borde det inte vara några problem att kräva ut skadestånd från de huliganer som gjorde sig skyldiga till brotten. Samma princip borde gälla all skadegörelse, här agerar samhället med en oerhörd flathet, låt de som förstör betala kalaset, eller deras föräldrar. I andra hand är det försäkringsbolaget och i slutändan försäkringstagare som skall betala skadegörelsen.

Förövrigt borde våld mot tjänsteman straffas betydligt hårdare än i dag, kastar man t.ex. gatsten mot polisman så finns bara ett straff, vård på sluten anstalt för ungdomsbrottslingar. Vi har oss själva att skylla för dessa problem genom den oerhörda flathet vi lagt i dagen vid dessa ganska grova brott. Sätts en kamera upp utanför Solna stadium så klagar liberaler och andra på övervakningssamhället. I själva verket är de enda som någonsin blir granskade huliganer som gör sig skyldiga till brott. Varför ägnar sig inte dessa liberaler av de alldeles uppenbara bristerna i vår demokrati på andra områden?

Där jag bor förekommer en lågintensiv skadegörelse hela tiden. Busskurer slås sönder varje helg i princip. Slår man ihop denna skadegörelse under ett år så blir det samma skadegörelse som i Solna, multiplicerat med tre, fyra kanske. Jag har roat mig med att ringa till bussbolaget och frågar vad de eventuellt tänker göra åt problemet. Jag har mötts av ett genuint ointresse, dels är det ett samhällsproblem i huvudsak (något man måste hålla med om) dels så tas kostnaden ut på bussbiljetterna för vanliga resenärer, så bussbolaget bryr sig måttligt över denna skadegörelse. Att sedan hundar och småbarn skall springa bland dessa glasskärvor är inget bussdirektörerna tänker på. Det är dags att agera med kraft mot all huliganism, systematisk skadegörelse skall tas på allvar. Då pratar vi inte om grannpojken Kalle som råkar skjuta fotbollen så tokigt under en improviserad match att den far in genom fönsterrutan hos den arga tanten Agda på andra våningen som är i klimakteriet, och som får ett utbrott och jagar Kalle med kompisar runt kvarteret med en käpp. De flesta av oss har varit i Kalles situation när vi var små, de flesta av oss har dock inte kastat gatsten på svenska poliser.

PS.
Visst attan, AIK förlorade matchen med 0-1
DS.

Rättelse: Signaturen "Nicke" påpekade att "Solna stadium" egentligen heter Råsunda, han har helt rätt, fel av mig;-)

Länk SvD

Länk DN

Andra bloggar om: Fotboll, upplopp, straff och vandalism