söndag, september 09, 2012

Kulmen på en vansinnig politik


Migrationsöverdomstolen beslutade i januari att DNA-test skall räcka för somaliska familjeåterföreningar i Sverige, detta då det inte anses finnas någon fungerande statsförvaltning i Somalia. Att Migrationsöverdomstolen tog detta beslut helt på egen hand utan några politiska signaler förefaller mindre sannolikt. Att tillströmningen av anhöriga från Somalia skulle bli stor visste alla inblandade parter. Resultatet av Migrationsöverdomstolens beslut måste anses vara en medveten politik från Alliansen och Miljöpartiet. Resultatet väntas enligt Migrationsverktes prognoser bli att upp emot 27 000 anhöriga från Somalia anländer till vårt land. 

De enskilda kommuner som tar emot strömmen av anhöriga får för de två första åren delvis kostnaderna betalda av staten. Från det tredje året står kommunerna för alla kostnader. Så var det i alla fall fram till att kommunala protester gjorde att Ullenhag nu lovar att staten skall gå in på betydligt längre sikt. En rad kommunstyrelseordföranden från M, S och C gick ut med en gemensam DN-artikel där de krävde att staten skulle bidra med mer pengar under betydligt längre tid. När det inte längre var enbart SD som protesterade utan också "gammelpartierna" så backade Ullenhag tämligen omgående och utlovade utökat statligt stöd. Enligt DN-artikeln av de kommunala företrädarna råder det heller ingen tvekan om att det tar betydligt längre tid än den fastslagna perioden på två år för att dessa immigranter skall erhålla sitt första arbete. Snarare rör det väl för många av dessa människor om ett livslångt beroende av bidrag.     

Enligt SVT så skall Ullenhag ha sagt detta när de kommunala företrädarna först begärde ökat statligt stöd.

Jag är lite bekymrad över en debatt där man förutsätter att människor ska fastna i ett bidragsberoende. Det får inte vara utgångspunkten för politiken.

Nu har alltså själv gått med på de framförda kraven och har alltså själv sällat sig till dem som har utgångspunkten att många av immigranterna kommer att fastna i ett bidragsberoende.

Nya problem har också dykt upp. Enligt Dala-Demokraten så saknas det nu pengar till flygbiljetter för att de somaliska familjerna skall kunna återförenas. Så här står det. 

För till exempel Nadifa här handlar det om make och sex barn som måste ha flygbiljett från Etiopien till Sverige. Hon behöver 25 000 kronor och har noll i inkomst... säger Mustafe Elmi.
– Varför omfattas inte våra somaliska återföreningar av Geneve-konventionen från 1947 om gratis flygbiljetter?

Jag visste inte att det fanns gratis flygbiljetter men Somaliska föreningen får väl ta upp frågan med flygbolagen. Klart är att kostnaderna för denna ström av immigranter kommer att bli betydande för vårt samhälle. De kommunala företrädarna som skrev DN-artikeln talade om att det nu kan uppstå en situation där vården, skolan och omsorgen ställs mot invandrarna. I bakhuvudet vet de flesta att det egentligen bara finns en pengapåse med skattepengar. Går pengar till en verksamhet så blir det enligt enklare matematik mindre pengar för något annat. Skillnaden nu är att det sägs av politiker från S, M och C, inte bara SD. 

Självklart kan man tycka att det är rimligt med familjeåterförening när det gäller barn och makar. Det är själva folkomflyttningspolitiken i sig som är orimlig. Varför åker en mor eller far iväg till ett främmande land utan sina barn i förstaläget? Sannolikt rör det sig inte om akut livsfara vid denna typ av migration. Vi löser inga problem i Somalia genom den nuvarande formen av folkomflyttningspolitik och inte heller löser vi problem för större delen av befolkningen. Det är de som på outgrundligt sätt skaffat sig den summa som behövs för migration som har möjlighet att fly. Alla de andra kommer i vilket fall att bli kvar i landet (alternativt flyktingläder i grannländer). Satsade vi resurserna på plats skulle fler av de som inte har råd eller möjlighet att fly få del av resurserna. 

Dessutom måste det vara en rimlig vision att Somalia skall bli ett drägligt land att bo i och som utvecklas likt många andra utvecklingsländer kunnat göra. Om de initiativrikaste och mest välbeställda emigrerat underlättar det inte denna process. Ur detta perspektiv är det rentav en björntjänst för dessa utvecklingsländer att uppmuntra till emigration. Vägen för Somalia att resa sig ur kaos och stridigheter synes lång, men skall vi ge upp hoppet för all framtid? Framför allt så kan det inte ses som en särskilt meningsfull tillvaro att framleva sina dagar i ett främmande land utan arbete större delen av sitt liv. 

Det behövs militär närvaro av fredbevarande natur i Somalia, detta för att dämpa striderna och för att främja förhandlingar mellan de stridande parterna. Det behövs också pengar till flyktingläger, belägna i grannländerna. Pengar finns, egentligen i övermått, enligt en del biståndsarbetare och chefer på olika nivåer i biståndsapparaten. Man behöver inte ens läsa mellan raderna i boken "Bistånd och utveckling: Afrika", av Göran Hydén för att inse det förfärande faktum att vi ger pengar till projekt vi vet inte har någon effekt och i värsta fall bidrar till korruption. Vi fortsätter trots detta att ge pengar till dessa meningslösa projekt för att regeringen skall kunna säga att vi når upp till enprocentsmålet. Varför inte satsa dessa pengar där de verkligen gör nytta?       

Vi har nått kulmen på en vansinnig politik, en politik som på sikt inte hjälper någon människa, inte ens de som får uppehållstillstånd. Det har utvecklats en politisk kultur där migrationspolitiken blivit en tävling i falsk humanism. Våra avlönade politiker skall arbeta för de människor som valt dem och för nationens bästa. Politiker skall också fatta beslut grundade på fakta och verklighet. Många av våra politiker har lika lång väg till dessa mål som Somalia har till fred och välstånd.   

48 kommentarer:

Swedish Dissident sa...

Somalierna ska inte "integreras" utan mangrant repatrieras till Somalia i sinom tid. Här måste ju ändå SD våga gå emot dessa illegitima beslut.

Nisse sa...

Swedish Dissident,

Drömma kan man alltid, men det kommer aldrig bli politiskt möjligt i något västeuropeiskt land. Inte när det gäller legala invandrare.

Om man vill kan det tas som ett argument för att inre gränser är oändligt mycket mer effektiva än yttre. Det kommer dock självklart inte välfärdschauvinistiskt argumenterande partier att kunna acceptera.

Robsten sa...

Nej, för att immigrationen är ett planerat nedmonterande av vår välfärdsmodell. Nu är det så att ingen säger detta öppet, eller ens medger detta, förutom nyvakna debattörer som plötsligt med förfäran eller förväntan upptäckt detta. Inte heller har väljarna fått ta ställning till detta projekt, eftersom ingen ens upplyst dem om vad som är på gång. Säg Nisse, tycker du detta rimmar med demokrati?

Robsten sa...

Detta med "inre gränser" kommer förresten sluta med "gated communities" mycket påtagliga "inre gränser". Alltså till slut kommer vi få ett samhälle ingen trivs i, inte ens Nisse eller andra som kommer att bosätta sig i dessa gated communties.

Nisse sa...

Robsten,

Nej, jag tror att det finns en stor, för att inte säga överväldigande, folklig majoritet som ställer sig bakom det välfärdssystem vi har. Att gå på val med ett program som i grunden ändrar välfärden är politiskt självmord i Sverige.

Å andra sidan blir inte utopier nödvändigtvis mer realiserbara bara för att det finns en majoritet som tror på dem.

Nu måste inte "inre gränser" betyda det du säger. I mer allmän mening är det en princip som säger att de som vill bosätta sig här av egen kraft måste övervinna de naturliga hinder som finns när man slår sig ner i ett främmande land, t.ex att legalt klara sin försörjning.

Robsten sa...

Men de som nu kommer har ju inte ens möjlighet att försörja sig de närmaste 20 åren.

Nisse sa...

Och om de mycket väl visste det, att en tillvaro i Sverige i bästa fall blir på privata allmosor och barkbröd, skulle de fortfarande komma hit då, eller skulle de söka sig någonstans där de har rimliga möjligheter att försörja sig av egen kraft?

För att genomföra något åt det hållet måste det vara möjligt att diskutera villkorad välfärd, men det blir lätt att det, som Robstens svar här är ett exempel på, viftas med nyliberal-kortet då, fastän villkorad välfärd inte har speciellt mycket med libertarianism att göra. I själva verket tror jag knappast att välfärdsstats-tankens fäder ens ett ögonblick tänkte sig något annat än att välfärden är något man kvalificerar sig för.

Robsten sa...

Det var i en annan tid när det sågs som självklart att de som kunde arbeta gjorde det också. Dessutom fanns det fler arbeten då. Vi har ju lagt ned en del av vår industri som bekant. Men jag viftade inte bort dina välfärdsfunderingar, jag sade bara att det är inget som diskuterats av våra politiker. Det står jag fortfarande för. Dessutom tycker jag det är helt fel att tvinga på en förändring av välfärden genom en ohejdad immigration där inga konsekvenser diskuteras från politiskt håll.

Nisse sa...

Jag kan inte fullt ut tro på teorin att Reinfeldt nu genomför sin vision från "Det sovande folket" med invandringspolitik som medel. Det finns antagligen andra skäl till att politiken ser ut som den gör, och att den så småningom tvingar fram en ändring av hur välfärden ser ut är mer en bieffekt.

Man skulle t.ex kunna tänka sig att den politik som bedrivs grundar sig i en, måhända fåfäng och naiv, förhoppning om att kunna fortsätta ungefär som förut. Ska vi kunna hålla välfärden som den varit måste vi göra något åt den demografiska åldersfördelningen, och då är kanske 10-15 års tidsperspektiv på när nykomlingar kan bli produktiva inte helt orimligt längre.

Personligen lutar jag starkt åt att det är detta som driver det i första hand. I kombination med att man vill skapa en låglönemarknad på samma sätt som större delen av det kontinentala Europa har.

Visst borde svenskarna få ta ställning till hur de vill ha det, men frågan är om det finns några partier, (SD) inräknat, som vill eller vågar presentera de ganska kärva alternativ som står till buds?

Robsten sa...

Det här med demografi fungerar inte heller, eftersom immigranterna blir äldre de också. Somalier som anländer hit i 40 års-åldern kommer kanske aldrig i arbete, men förvärrar den demografiska kurvan ytterligare. Dessutom är det en större vinst för samhället (i storleksordningen 4ggr om jag minns rätt) att sätta en arbetslös i arbete än att ta hit immigranter med familjer. Dessutom är det enorma kostnader initialt med utbildning om i princip hela vårt samhälle.

Robsten sa...

Tåget att "köra på som förut" har redan gått, så det kan vi glömma.

Kastor sa...

"Och om de mycket väl visste det--------att försörja sig av egen kraft?"
Här resonerar du som om dessa somalier mf tänker som vore dom födda och uppväxta i Sverige.

Nisse sa...

Robsten,

Men det som (SD) och alla andra svenska partier har gemensamt är tron på att man, med mindre justeringar här och där, kan fortsätta, i alla fall på ett ungefär, på samma sätt som förr. I (SD):s fall är det t.o.m så extremt formulerat som att bara vi stryper invandringen och går ur EU så är den svenska modellen långsiktigt hållbar.

Ta gärna och läs det här inlägget på Swedish Dissidents blogg. Det ger en fingervisning om vad som måste till:

Var befinner sig Sveriges motsvarighet till Christoph Blocher?

Kastor,

Tror du inte att överlevnadsinstinkten är en universell egenskap? Eller att Sveriges rykte som socialbyrå är väl spritt i världen? Och även om det inte vore så skulle en försörjningsprincip sätta stopp för praktiskt taget all anhöriginvandring från t.ex Somalia.

Robsten sa...

Vi måste ju självklart justera och modernisera alla modeller. Men om vi slapp EU-avgiften och ströp immigrationen t.ex. innan Irak-konflikten, skulle vi ha råd med något som liknade den välfärdsmodell vi hade innan. Självklart med en massa justeringar. Nu är det väl i vilket fall försent.

Vilken typ av välfärdsmodell vi skall ha, större, mindre prestationsbaserad, är upp till väljarna att avgöra. Själv är jag för något slags mellanläge, där vi tar hand om de som av olika orsaker slås ut, de skall tas om hand, men varken svälta ihjäl eller leva i överflöd. Detta parat med en stark polis, god infrastruktur och en skola i världsklass skulle vi komma långt på. Vi skulle även fortsättningsvis ha handelsavtal med EU, ja som Schweiz och Norge har. Jag kan tänka mig avtal om studentutbyte och sådant också. Ett stärkt nordiskt samarbete skulle också vara prioriterat, dock har alla sådana försök strandat hitintills. Palme var den förste i modern tid att få till ett sådant, men misslyckades snöpligen. Sjukvård måste alla kunna ta del av, jag är inte emot frivilliga försäkringar eller privat vård per se, men då får man betala själv för det. Någonting ditåt.

Kastor sa...

Nisse,

Vart skall vi som präglade svenskar ta vägen när vi yrvaket upptäcker att även vi har en överlevnadsinstinkt?

Robsten sa...

En större valfrihet (än fordom) måste nog ingå i alla välfärdsmodeller. Annars börjar t.o.m. jag tycka det är orealistiskt. Men vi kan väl skapa det samhälle vi vill ha och leva i. Svårare än så behövde det inte vara.

Nisse sa...

Robsten,

Det är märkvärdigt svårt att diskutera välfärd. Bortsett från invandring är det den fråga där positionerna är mest låsta och där meningsmotståndares argument förvanskas mest. Marginella förändringar, som t.ex de alliansen genomfört, får epitet och namn som "raserad" och "hetsjakt". Ändå är det en politisk fråga där alla 8 riksdagspartier är praktiskt taget överens inom bråkdelar av procent när.

Men målen är för dyra att uppfyllas och något måste göras åt det. Visst kan vi skaffa oss några års andrum genom att strypa invandringen, men till sist står vi där med att plus och minus inte går ihop ändå. Se på Finland som inte har någon invandring alls.

Ett annat sätt än att spara, och begränsa tillgången, på välfärden är självklart att stärka intäkterna, men där bli idétorkan från alla politiska läger plötsligt bedövande. Man har gett upp inför företeelser som globalisering och konkurrens från låglöneländer, och ser strömmen av verksamhet som försvinner från Sverige som en obeveklig naturlag där vi bara har att rätta oss efter ödets nycker.

Nu är det kanske inte din eller (SD):s roll att formulera visionerna om hur det går att möta en globalisering som vi ändå inte kan göra något åt, men då är det något som saknas i svensk politik och som vi behöver.

Och därmed kom vi långt från ämnet. Sorry.

Kastor,

Ett sätt är att kasta dystopin överbord och tro att det går utveckla och förädla de fördelar och den konkurrenskraft som Sverige ändå har, och sluta måla f-n på väggen när det gäller tillståndet i Sverige. På kort sikt sitter ingen i sjön, ingenting är på allvar hotat när det gäller svensk kultur, och det finns fortfarande manöverutrymme för att göra det bättre (eller att förhindra att det blir sämre, som pessimisten skulle uttrycka det). Ta t.ex en titt här:

här eller här.

Visst kan säkert vara roligare att hänga runt på "sverigevänliga" fora och fantisera om Eurabia och förestående inbördeskrig mot muslimerna, men det är inte så konstruktivt.

Swedish Dissident sa...

Äntligen lite bra diskussion här, och Nisse är som vanligt drivande.

Problemet för nationalkonservativa partier som SD i jämförelse med SVP är att Sverige har ett annat, helt enkelt mindre demokratiskt paralamentariskt system än Schweiz och är överlag mindre konservativt och mer liberalt/marxistiskt, såväl i fråga om samhälls- som medieklimat, vilket går hand i hand. Om Sverige hade haft folkomröstningar utifrån rimliga ställningstaganden, t.ex. små i stället för stora kvoter av asyl-, flykting- och anhöriginvandrare, så hade det blivit bra. Vidare hade man kunnat rösta för att kriminella utlänningar och deras barn, och vicer versa, utan pardon ska lämna landet när de begår en grövre förseelse.

Gällande en viss repatriering så är går det att lösa genom lagändringar, t.ex. att man helt enkelt upphäver PUT för alla som har fått det de senaste 20 åren och omvandlar det till TUT. Sedan bör man kunna göra vissa justeringar och ta hänsyn till olika aspekter - exempelvis kan väletablerade individer få stanna, samt gamlingar (men inte deras barn). Och så vidare.

Men som sagt, än är inte "vi" i position att göra konstruktiva förändringar.

Robsten sa...

Självklart måste även SD formulera en politik och en vision om landets roll i världen, som den ser ut. Men det dröjer nog ett tag till. Det är ju inga lätta quckfix-frågor vi talar om.

Swedish Dissident sa...

Jag tror att SD kan vinna mer på att lyfta fram frågan om att stärka svenskt humankapital, vilket kan göra oss ännu mer konkurrenskraftiga. Som bland andra Heiner Rindermann och Gerhard Meisenberg har konstaterat så är humankapital viktigare än t.ex. naturresurser, men relativt free enterprise måste givetvis råda för att saker ska hända. Men den biten är ju redan på plats.

Gällande det så finns faktiskt saker som går att diskutera utan att det slår över i rasbiologi, t.ex. Arthur Jensens modell IQ X OPPORTUNITY X MOTIVATION, som hänger ihop med vad man presterar oavsett om det sker i skolan eller på en arbetsplats. Mönstret är detsamma om och om och om igen, som en naturlag. Och så The Big Five Personality Factors också, som är ett viktigt komplement därvidlag. Det är uppenbart att många med invandrarbakgrund, men även en del infödda svenskar så klart, har dålig conscientiousness och agreeableness. Vore kanske något för Jomshof eller till och med Åkesson?

Robsten sa...

Jag tror inte ens jag kan uttala de där orden Dissident ;-)

Kastor sa...

Nisse,

Frågan är hur vi får hur vi får den sverigevänliga foran och somalievänliga,ex,att gå åt samma håll och i samma takt.
Om detta är konstruktivt eller ens önskvärt har jag ingen uppfattning.
Hur är det med dig?

Nisse sa...

Swedish Dissident,

Japp, humankapital kan låta som ett flummigt begrepp, men det är likväl exakt där som vi har ett enormt försprång framför många av de länder som vi väl lättvindigt slänger oss platt inför.

För att ta två helt olika "konkurrensbilder": kan vi konkurrera med Kina när det gäller high-tech? Javisst kan vi det. Dock inte med billiga konsumentprodukter där produktionskostnaden är en betydande del av priset. Japan då? Jadå, det också, men i det fallet inte på den yttersta udden av var tekniken står idag. Kina slår oss alltid med pris, och Japan alltid med teknik.

Men när det gäller annat, typiskt produkter med hög kvalitet, högt teknikinnehåll och med en mer nischad marknad, kan vi utan vidare konkurrera med asiaterna. Vi har vår kultur (i vid mening) med oss här, och det är något vi bör vara väldigt rädda om.

Fienden här är, precis som Swedish Dissident påpekar i den länkade artikeln ovan, att nuvarande utveckling mot en tjänstebaserad ekonomi är alldeles för ensidig. Visst har Sverige en underutvecklad tjänstesektor, men det är inte den som i slutändan kommer att betala för vår levnadsstandard. Det är exporten som gör det, och kan vi inte längre svetsa ihop förhållandevis enkla maskinkonstruktioner och exportera måste vi göra något annat.

I det här avseendet är inflödet av analfabeter från tredje världen väldigt olyckligt. De tillför inget sådant humankapital som vi behöver, och även om de blir självförsörjande så småningom genom enkla låglönejobb bidrar de till att fokus hamnar galet. Se bara den infantila diskussionen om speciella nystartszoner för exempel på det. Eller sänkt krogmoms, eller RUT och ROT. Snacka om att satsa på fel hästar.

Kastor,

Jag tror inte det är möjligt, och jag hoppas att mainstream-sverigevänliga fora snart har spelat ut sin roll, och återgår till den marginalföreteelse de bör vara. Kanske att det sakta men säkert redan är på väg att hända. Se här, något som inte varit möjligt för bara två år sedan:

Anna Dahlberg - Vi måste välja väg i flyktingpolitiken

Frågan om invandring är för viktig för att läggas i händerna på nationalister enbart.

Swedish Dissident sa...

Nisse: Ja, och vi måste vårda och utveckla dessa saker: det handlar både om ekonomi och allmänt välmående. Som det ser ut nu så är det dock inte så - på generell nivå, alltså.

Kastor sa...

Nisse,

Anna Dahlberg är ett utmärkt exempel på vad jag kallar dom moderna uppfostrarna.

Swedish Dissident sa...

"Eller sänkt krogmoms, eller RUT och ROT"

Det enda som skulle kunna tänkas vara bra med om RUT och ROT är att medel- och överklass får incitament att skaffar lite fler barn eftersom de får hjälp med vissa av hembestyren, men det är nog inte tillräckligt.

Nisse sa...

Kastor och Swedish Dissident,

Jag ser inte riktigt fundamentalproblemet med att vi har somaliska enklaver i Sverige. Alltså bortsett från att de kostar pengar, är mindre bra för det samhällskontrakt som säger att de allra flesta ska arbeta för sitt uppehälle och att enklaver är olämpligt i ett samhälle av svensk typ - om man nu kan bortse från dessa saker

De kommer aldrig påverka svensk kultur det minsta, och integration, vare sig på samhällelig eller individuell nivå, lär bli ytterst sparsamt förekommande. Det är onödigt att de är här, både för oss och för dem själva, men att man skulle göra några ansatser att försöka repatriera dem verkar väl dramatiskt i mina öron.

Vad tycker ni är det riktigt stora problemet?

Swedish Dissident sa...

Nisse: Poängen är att Sveriges invandringspolitiska beslut under lång tid och i många avseenden är och har varit illegitim, samt att karaktären och kvantiteten är minst sagt ogynnsam för Sverige och svenskar. Visst kan man kompromissa och skapa mellanvägar, men någonstans måste mer drastiska åtgärder tillgripas. Somalier är paradexemplet därvidlag eftersom denna grupp kom hit nyligen (och fler tillkommer som bekant), men det finns fler illegitima exempel, både på individ- och gruppnivå. Det är folk som bluffar sig hit, PUT som borde vara TUT, kriminella individer en masse som får stanna trots sin parasiterande tillvaro etc.

I linje med min etnokulturella hegemonimodell, som du eventuellt har läst om, så har jag ingenting emot minoriteter i sig - det kan gälla alltifrån arbetskraftsinvandrare från Kina, till asylanter från Sydamerika, eller afrikaner med (helst temporär) flyktingstatus. Hegemoni i stället för homogenitet.

Guillaume Faye, som är en av den europeiska nya högerns mer radikala figurer, har dragit liknande slutsatser i sina två oerhört läsvärda verk - Archeofuturism och Why We Fight - och nämner exempelvis afrikanska ättlingar från Franska Guyana som en liten minoritet som har en självklar plats i det franska samhället. Charles de Gaulle, Frankrikes sista riktigt stora president, var inne på någonting liknande på sin tid. Det handlar visserligen om gradskillnader mellan olika tänkare men det övergripande förhållningssättet är detsamma.

Det bör även nämnas att ju längre tid vi väntar med vissa mer drastiska reformer, desto större är risken för etniska konflikter och fysisk och verbal rasism.

Anonym sa...

"Det bör även nämnas att ju längre tid vi väntar med vissa mer drastiska reformer, desto större är risken för etniska konflikter och fysisk och verbal rasism"


Intressant om man betänker att du är del av den enda rörelse i Sverige som bygger hela hela sin identitet på rasism.Vi är redan där.Vi är tillbaka vid 1931 men den här gången kommer vi att stoppa er.

Swedish Dissident sa...

Anonym: Så du vill mena på att SVP i Schweiz är "rasister" för att de vill ha en viss etnisk integritet, samt undvika bidragsinvandring och utvisa kriminella utlänningar som parasiterar på värdlandet? Bygger Japan, Kina, Taiwan och Sydkorea - som nästan inte tar emot några invandrare alls - hela sin identitet på rasism? Du är en begåvningssvag varelse, liksom den "antirasistiska" hydran i stort.

markus sa...

Anonym,
i Sverige idag flyr judar från Malmö, inte för att de förföljs av "rasister" utan för att de trakasseras av "anti-rasister" och deras nya skyddslingar invandrare från muslimska länder. Och hur ser de senares uppfattning om homosexuella ut, vilken är attityden till "jämställdhet" och hbtq, och vilka uttryck tar det sig i europeiska städer idag?
Detta apropå din förvirring om "1931".
Det är såna som dig vi ska stoppa den här gången.


Mats sa...

Det finns en viss styrka i att sakna argument, det finns inte så mycket att svara emot anonym. Det går ju att kalla vem och vad som helst för nazism, skriker man bara tillräckligt högt och länge så kan det under en viss tid till och med ses som sanning. Fast i längden är det inte hållbart om man inte kan underbygga det med nånting vilket är en av orsakerna till att SD sitter i riksdagen.

Till och med expo har gett upp att kalla SD för nazister/rasister, se deras skola om högerextremism som jag inte orkar länka till fler gånger. Så länge som antirasisterna har långttidsminne som en guldfisk så är det helt meningslöst.

Synd att den mer givande diskussionen tog slut förresten.

Utlandssvensk sa...

"Somalierna ska inte "integreras" utan mangrant repatrieras till Somalia i sinom tid."

"Drömma kan man alltid, men det kommer aldrig bli politiskt möjligt i något västeuropeiskt land. Inte när det gäller legala invandrare"

Här håller jag helt med dissidenten och vill dessutom påpeka att Nisse har helt fel. Repatriering av lagliga invandrare har förekommit i massor av länder i västreuropa, inte minst vad gäller så kallade gästarbetare.

Sen är det givetvis ett problem att man i Sverige är betydlig mer ivrig att dela ut medborgarskap, vilket försvårar tvångsmässig repatriering. Men många länder har lagar som innebär att medborgarskap kan upphävas om det har erhållits på falska grunder. Givet sammansättningen av immigrationen till Sverige de senaste 20-30 åren föreligger det inga som helst problem att stifta internationellt acceptabla lagar som upphäver en stor del av de medborgarskap som har delats ut. Tyvärr förutsätter dock detta majoritet i riksdagen....

Anonym sa...

"Jag ser inte problemet med att vi har somaliska enklaver".

Huvudproblemet med de afro-arabiska utanförskaps-
ghetton som vi nu snabbt låter växa är att de kommer generera oerhört mycket våld mot ffa våra barn och barnbarn och att de på lång sikt är en del i ett totalt nationellt sönderfall. Tänk Detroit med svensk polis och strafflagstiftning och därtill islamism.

När det invandrade låglöneproletariatet når en tillräcklig storlek kommar det vidare att säkra ett permanent socialistiskt bidragsbejakande maktinnehav (och fortsatt massinvandring). Diskriminering av etniska svenskar genom "affirmative action" kommer som ett brev på posten. Kompetensen sjunker i hela samhället och eliten utvandrar. Sverige blir en splittrad balkannation som sannolikt kan falla sönder i flera enklavstater under närmaste seklet. Nu har vi stenkastarghetton där 2-3% av befolkningen lever - hur har det påverkat kriminalitet, samhällsekonomi och social stabilitet ? Hur är läget om 10 år då 5% av befolkningen bor i ghetton ? Om 20 år ?

/ Benge

Robsten sa...

"Jag ser inte problemet med att vi har somaliska enklaver".

Jag kan se en massa problem, förutom den monumentala arbetslöshet och de därmed förknippade kostnaderna med dessa enklaver. Men varför skall jag behöva ange problem? Vi vill inte ha dessa enklaver, folket har aldrig gett uttryck för att det vill ha dem heller. Det är regeringen och "antirasisterna" som skall ange fördelarna med dem, inte vi som skall ange nackdelarna. Det eräcker egentligen med att vi helt enkelt inte vill ha denna utveckling som argument. Vi måste själva få bestämma hur vårt land skall utvecklas.

Swedish Dissident sa...

Robsten: Exakt, bevisbördan ligger inte hos de som motsätter sig detta utan de andra. För att parafrasera Thåströms albumtitel säger: Det är etablissemanget som e dom konstiga, det är jag som e normal.

Nisse sa...

Nästan som väntat väljer somliga att misstolka vad jag skrev och istället skruva upp det polemiska tonläget. Jag ser inte ett enda argument, förutom spekulation i en framtida samhällsutveckling med rasism och oroligheter, som skäl. Det är att mycket svagt argument, och i det fallet är det definitivt på den som spekulerar som bevisbördan ligger. Att en samling författare spekulerat i samma sak gör ingen större skillnad.

Likaså är att hänvisa till vad "vi" vill inget argument, vilket jag tror alla inser efter en stunds funderande.

Robsten,

Hade du ingen kommentar till att Swedish Dissident anser problemet med somaliska enklaver så allvarligt att han förespråkar retroaktiv lagstiftning för att möjliggöra deportation? Eller är det något som du och (SD) numera står bakom? Om inte, så vad tycker du man ska göra?

Anonym sa...

Alla framtidsprogrnoser värda namnet måste utgå från fakta och vetenskap. Mina dystopiska prognoser utgår en antropologi där gener/etnicitet och kultur är av avgörande betydelse. Tror man att människan föds som ett oskrivet blad och att vem som helst kan bli vad som helst då kan man se Sveriges framtid an med stora förhoppningar. Jag tror på en mycket stark genetisk determinism och en i grunden ganska oföränderlig mänsklig natur. Det leder till pessimism. Vi får väl kanske se om 30 år vem som hade rätt.
/Benge






Swedish Dissident sa...

Nisse: Problemet är inte bara de samhällsproblem som enklaverna för med sig både kort- och långsiktigt, utan att besluten av flera skäl - demokratiska, ekonomiska, rättssäkerhetsmässiga etc. - kan anses vara illegitima. (Jag skriver illegitima, för att inte sammanblanda det med det juridiska.) Eftersom du tycks, åtminstone moraliskt, stödja den stora invandringen av t.ex. somalier så torde väl bevisbördan ligga på dig. Man har fattat en serie drastiska invandrings- och integrationsrelaterade beslut under framför allt de senaste 20 åren, och när vederhäftiga ekonomiska och kriminalpolitiska rapporter (Ekberg, Tullberg, BRÅ, etc.) talar för att följderna är lindrigt sagt problematiska så ligger inte bevisbördan på mig utan på de som förringar och relativiserar, samt hänvisar till att man inte kan spekulera och extrapolera dessa data till att handla om en än mer, eller åtminstone fortsatt, problematisk framtid.

Jag tycker att jag har refererat till i alla fall en hel del substantiella studier, men jag får väl anstränga mig ännu mer för att påpeka att detta är allvarliga problem, inte små skärmytslingar eller rena spekulationer från enstaka obskyra forkare. Som sagt, utöver BRÅ och ekonomerna som beskriver läget i Sverige så återfinns Frank Salter, Byron Roth, Amy Chua, Robert Putnam, och Tatu Vanhanen - men det finns mer.

Poängen är även att det handlar om en mängd problem som mer eller mindre går hand i hand: risk för etniska konflikter av olika grad, ökad kriminalitet av olika slag, no-go zones för infödda svenskar i sitt eget land, inkomstskillnader (som leder till ressentiment och följaktligen kriminalitet), minskat socialt kapital, stora fiskala problem, urartade skolor. Dessutom är det både kort- och av mycket att döma även långsiktiga problem.

Lästips: http://www.quadrant.org.au/magazine/issue/2010/6/the-misguided-advocates-of-open-borders

Utlandssvensk sa...

Varför skulle det krävas " retroaktiv lagstiftning" för att deportera somalierna i Sverige?

Ytterst få av dem har rimligen erhållit svenskt pass och en suverän stat är helt fri att deportera icke medborgare. De internationella konventioner som Sverige har undertecknat innebär heller inga som helst problem, eftersom i princip inga andra länder (som har undertecknat samma konventioner) ger asyl till annat än någon enstaka somalier.

Här i Schweiz deporteras det friskt och trots detta förefaller FN ytterst nöjda med att ha en stor del av sin verksamhet baserad här....

Robsten sa...

@Benge
"Tror man att människan föds som ett oskrivet blad och att vem som helst kan bli vad som helst då kan man se Sveriges framtid an med stora förhoppningar."

Fel, fel jättefel! De som kommer från andra världsdelar hit som adopterade i mycket tidig ålder klarar sig ofta bra, förutom psykiska problem som brukar dyka upp i 15 - 22 årsåldern ungefär, då de undrar var de kommer ifrån och varför deras mamma övergav dem. Man kan säga att de drabbas av en identitetskris av det allvarligare slaget. Klarar de detta går det ofta mycket bra för dem. Identitetskrisen är inte heller kopplade till några genetiska defekter utan är en helt naturligt reaktion.

De flesta andra kommer inte hit som bebisar. De växer upp i en annan kulturell miljö, t.o.m. andra och tredje generationen uppfostras inte enligt den normala svenska diskursen. Därmed faller hela ditt resonemang.

Dessutom spelar det ingen roll i alla fall för finns det inga arbeten till dem kan de vara hur oskrivna blad som helst, de blir i alla fall en belastning. Lägg till en handikapp i språk (väldokumenterat) och kanske sociala koder (mer osäkert) så kvarstår problemen trots att de skulle vara oskrivna blad. Nu är de inte riktigt oskrivna blad, men att något folk skulle födas med genetiska defekter som per se gör dem oförmögna till arbete tror jag inte på, då skulle de historiskt inte klarat sig till dags dato. Immigrationspolitiken är dock lika vansinnig i alla fall. Förövrigt vänder jag mig emot alla teorier om genetisk underlägsenhet. Jag har aldrig heller behövt ta till sådana teorier för att slå fast vansinnet med vår nuvarande immigrationspolitik. Så NEJ Benge, jag håller INTE med dig.

Robsten sa...

"Robsten,

Hade du ingen kommentar till att Swedish Dissident anser problemet med somaliska enklaver så allvarligt att han förespråkar retroaktiv lagstiftning för att möjliggöra deportation? Eller är det något som du och (SD) numera står bakom? Om inte, så vad tycker du man ska göra?"

Jag vet inte Nisse. Jag har ingen bra lösning.

Mats sa...

Repartriering blev en stor fråga för BSS på 80-talet, den enda fråga där man var tvungen att fråga medlemmarna i en omröstning vad de tyckte för att inte kampanjen skulle rasa samman (ja, det gjorde den ändå). Detta var alltså ingen självklar fråga med självskrivet svar. Trots att man på den tiden kunde ta ut svängarna lite mer än idag eftersom det inte fanns något nationellt parti i riksdagen och inte så mycket skäl att ta ansvar för sina åsikter så var det många som insåg att det var en komplicerad fråga om man samtidigt skulle behålla rättssäkerheten.

OK, på den tiden så hade inte invandringen urartat till den katastrof vi lever i idag.

Anonym sa...

@Robsten

Om jag har fel eller inte är en fråga för vetenskapen som i den bästa av världar skulle kunna ta reda på sanningen utan politisk styrning. Nu är faktiskt sanningen redan trots allt mycket väl dokumenterad i frågan jag berörde men den undertrycks vildsint av politiska skäl. Verklighetens beskaffenhet - som inte uppstår i en debatt - är helt enkelt obehagligt politiskt inkorrekt tom för en SD-politiker.

/Benge

Swedish Dissident sa...

"Fel, fel jättefel! (...) De flesta andra kommer inte hit som bebisar. De växer upp i en annan kulturell miljö, t.o.m. andra och tredje generationen uppfostras inte enligt den normala svenska diskursen. Därmed faller hela ditt resonemang.

Dessutom spelar det ingen roll i alla fall för finns det inga arbeten till dem kan de vara hur oskrivna blad som helst, de blir i alla fall en belastning. Lägg till en handikapp i språk (väldokumenterat) och kanske sociala koder (mer osäkert) så kvarstår problemen trots att de skulle vara oskrivna blad. Nu är de inte riktigt oskrivna blad, men att något folk skulle födas med genetiska defekter som per se gör dem oförmögna till arbete tror jag inte på, då skulle de historiskt inte klarat sig till dags dato. Immigrationspolitiken är dock lika vansinnig i alla fall. Förövrigt vänder jag mig emot alla teorier om genetisk underlägsenhet. Jag har aldrig heller behövt ta till sådana teorier för att slå fast vansinnet med vår nuvarande immigrationspolitik. Så NEJ Benge, jag håller INTE med dig."

Håller med och håller med. Som Benge säger så rör det sig inte om några åsikter i den meningen att det skulle gå att välja, utan är en fråga för vetenskapsmän. "Nej, så tycker inte JAG", duger inte. Så kan tonåringar få uttrycka sig.

Invandrares möjligheter att lyckas i det svenska samhäller handlar, utöver arbetsmarknadsmekanismer, om individuella gener, sociokulturellt arv och andra miljöfaktorer. Det handlar ej om några genetiska defekter, förutom möjligen såtillvida att en del blivit undernärda som barn vilket påverkar dem negativt senare i livet.

Diskussionen om arv och miljö är väldigt komlex, oavsett spörsmål, och det är därför jag har skrivit rätt mycket om det och tänker fortsätta skriva om det - för att på så vis skapa en mer genomgripande bild av läget (i den mån det går i bloggformatet). Exempelvis är det inte p.g.a. genetiska skäl som pakistanska unga män våldtar brittiska tjejer/kvinnor utan är snarare en följd av värderingar och gruppsykologi. Det gäller med andra ord att hålla isär olika ämnen, och skilja mellan att gener påverkar vissa beteenden hos en individ, medan andra är mer plastiska och miljörelaterade.

Däremot påverkas hjärnutvecklingen epigenetiskt, så de individer som äter en god kost, motionerar och gör kognitivt stimulerande saker stimulerar - både i uppväxtfasen och senare i det vuxna livet - optimerar sin hjärnutveckling och självfallet också tillägnar sig alltmer kunskaper. Detta är i sin tur ytterligare ett skäl till att vara kritisk mot etniska/religiösa enklaver - invandrare förvandlas till tredje klassens medborgare utan kunskaper och med nedsatt kognitiv förmåga och det ökar risken för slitningar inom det större svenska makrosamhället.

Robsten sa...

Jag noterar att ingenting av det du skriver här motsäger det jag skrev ovan.

Alltså det är ju tyckande om vi inte lutar oss mot rena vetenskapliga undersökningar. Om någon uttrycker sig annorlunda förändrar ju inget i sak. Förutom rena vetenskapliga undersökningar så kan man ju luta sig mot logik.

Swedish Dissident sa...

Robsten: Fast jag lutar mig mot vetenskapliga undersökningar - däremot inga "rena" sådana. Ingen, eller i alla fall väldigt lite forskning, är helt apolitisk utan är - trots objektiva förhållningssätt - beroende av personlig smak, ekonomiska tillgångar, samhällets överbyggnad (till exempel vilka som har mediemakten), individuella perspektiv, samt urval beträffande vilka studier man väljer att lyfta fram för att stödja sin argumentering. Min poäng var heller inte att argumentera mot dig överlag, på varje punkt, bara att påvisa att det inte rör sig om tyckande, åtminstone inte i mitt fall. Vi är överens om en hel del.

Poängen med inclusive fitness, som är en viktig del inom sociobiologi, är bland annat kopplat till geninvestering och vilka i den förlängda samhällsfamiljen man vill "satsa på" (läs On Genetic Interests av Frank Salter), samt att fenotyp (utseende i det här fallet) påverkar mellanmänskliga relationer på ett väldigt konkret, men också symboliskt, sätt. Ta exempelvis det som hände i kölvattnet av Trayvon Martin-skjutningen, då en del vita amerikanska män blev utsatta för kraftigt våld enkom p.g.a. sin fenotyp. Nej, att undgå sociobiologiska och evolutionspsykologiska perspektiv är att sticka huvudet ner i sanden. Det är så mycket mer än fråga om IQ.

Ps. Apropå adoption så borde du även ta del av Minnesota Transracial Adoption Study. Inte för att adoption är en viktig samhällsfråga, men om man utifrån idén om att adoptioner "brukar funka" extrapolerar till att andra generationens invandrare, oavsett ursprung, kan integreras så kan det hända att man misstar sig.

Swedish Dissident sa...

"Min poäng var heller inte att argumentera mot dig överlag, på varje punkt, bara att påvisa att det inte rör sig om tyckande, åtminstone inte i mitt fall."

Blev ett syftningsfel där. Vi får ha överseende med språkligt slarv.