Innebörden av begreppet demokrati

Lena Sundström har hållit ett seminarium i Växsjö med rubriken ”Att bevaka det odemokratiska”. Journalisten.se har i en artikel skrivit om Sundströms seminarium och tankar kring detta. Hela artikeln är mycket avslöjande och slutsatserna är egentligen förfärande för vår demokrati. Så här står det i Journalisten.se.

Innan riksdagsvalet uppstod en debatt om att journalister måste vara konsekvensneutrala i sin bevakning av Sverigedemokraterna, men när de väl blev invalda frågade sig många redaktioner vad vi journalister gjort för fel.

- Där avslöjar man sig, det visar att vi inte är konsekvensneutrala, säger Lena Sundström.

Nej, och det var väl ingen människa med över 70 i IQ som trodde att journalisterna var ”konsekvensneutrala” heller. Nu går dock Sundström ut och säger offentligt det vi alla visste, att många journalister har en politisk agenda. Detta är egentligen ett oerhört problem i en demokrati, som inte journalisterna själva är medvetna om. Journalister som skall vara partipolitisk neutrala och som dessutom säger att de är partipolitiskt neutrala, arbetar helt tydligt emot ett speciellt parti. Ett parti får tydligen inte tycka annorlunda i en speciell fråga, nämligen immigrationsfrågan.    


Lena Sundström kliar sig i huvudet och konstaterar med ett litet leende på läpparna att hon avslöjat sig. Precis varenda människa vet att Sundström har en partipolitisk agenda och hade hon inte SD att skriva hatartiklar om skulle hennes liv plötsligt bli väldigt tomt. Nu är Sundström själv inte så mycket populärare bland SD:s väljare än vad SD är för Sundström. Det finns helt enkelt inga SD-väljare som tror på vad Sundström skriver. Vidare säger Sundström så här i Journalisten.se

Det är bättre att vara tydlig med att SD inte står för demokratiska värderingar och att jag anser att det ligger i mitt uppdrag att vara demokratisk. Jag är alltså inte konsekvensneutral när det gäller mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och Sverigedemokraterna.

Tydlig är något Sundström inte är, exakt vad är inte demokratiskt hos SD? Sundström har aldrig gett något svar på den frågan, otydligheten på den punkten är monumental. SD anser att Sverige bör föra en restriktivare immigrationspolitik. Ett politiskt parti har all rätt i världen att hysa denna åsikt. Sundström tål helt enkelt inte att någon har en annan åsikt än henne själv. Jag tror inte ens Sundström känner till den egentliga innebörden av begreppet demokrati. 


Plötsligt för Sundström in begreppet ”mänskliga rättigheter” i diskussionen. Det är ett mycket typiskt sätt att resonera hos människor som Sundström. Lika typiskt är att de aldrig någonsin ger något exempel eller ännu mindre en definition på alla begrepp och ord de svänger sig med. En mänsklig rättighet är i alla fall att man inte behöver tycka likadant som Sundström, denna rättighet kommer jag att utnyttja fullt ut. Till slut säger Sundström så här till Journalisten.se.

Vi måste hålla ett öga på vår egen retorik, se till så att den inte förändras. Och vi måste ställa följdfrågor, hela tiden gå på fakta och se till att de inte får ut sitt budskap, så som vi gör med andra partier. Vara bra journalister, helt enkelt.

Ni måste hålla ett öga på retoriken Sundström, precis som i det forna Östtyskland. Jag skulle själv vilja ställa en del följdfrågor till Sundström, om demokrati och journalisters roll i ett öppet demokratisk samhälle. Sundström kommer dock aldrig svara på dessa frågor, hon kan inte ens svara på frågorna. Sundström och hennes gelikar kan inte se till att SD ”inte får ut sitt budskap”. Vi lever i internetåldern och alla journalister är inte lika hjärntvättade och odemokratiska som Sundström. 


I en DN-artikel med rubriken ”SD har marginaliserats” visar Sundström vilken intellektuell nivå hon i själva verket befinner sig på. Sundström säger så här i artikeln angående Reinfeldts avståndstagande mot SD i valrörelsen.

Det stärker naturligtvis Reinfeldt och hans inslagna linje. Han fick mandat för att hålla en tydlig distans till partiet, något som gör att Sverigedemokraterna marginaliseras.

Sahlin höll ett lika stort avstånd till SD och hon fick tydligen inget mandat för sin inslagna linje. Logik är nog inte Sundströms starka sida. Reinfeldt fick inte egen majoritet i riksdagen, något som mycket tydligt irriterat honom. Något av blocken, Reinfeldt eller Sahlin, var ju tvungen att bilda regering. Det blev till slut Reinfeldt som fick bilda regering, utan egen majoritet. Hade det blivit Sahlin som fått bilda regering kunde Sundström skrivit samma sak, hon behövde bara byta ut Reinfeldt mot Sahlin. 


Den som egentligen borde ”marginaliseras” är Sundström själv. Jag har pratat med en del partifolk från SD angående journalister som Sundström. Fler och fler verkar inse det meningslösa med att överhuvud taget prata med journalister som henne. Inför valet 2002 var SD i princip tvungen att pratat med alla journalister som ville ge dem en intervju, det gällde att höras och synas. Nu föreligger en helt annan situation, SD hörs och syns även om partifolket skulle neka Sundström och en del andra liknande journalister intervjuer. Journalister likt Sundström, som helt öppet demonstrerat en odemokratisk syn på sitt journalistiska arbete är egentligen inte att betrakta som journalister, de är mer att betrakta som partiarbetare åt sjuklövern. Varför skall man bevilja intervjuer åt partiarbetare från motståndarlägret?

Länk Journalisten.se

Länk DN