Efter domarna i det s.k. Kungsgatanmålet har åsikter framförts att straff inte skulle hjälpa dessa förövare, samt att fängelse skulle bidra till en fortsatt brottskarriär.
Ja, rent principiellt tycker jag att det ligger något i resonemanget. Jag tycker inte att man skall sätta en 17 årig förstagångsförbrytare i fängelse som gjort sig skyldig till stöld av bil, inbrott, smugglat in ett hekto hashis o.s.v. Har man däremot sparkat ihjäl någon som legat hjälplös på marken har man passerat gränsen, loppet är kört. Är gärningsmannen psykopat kan det kvitta. Är mannen normal så hjälper förmodligen ett fängelsestraff mot de skuldkänslor som måste uppträda hos en normal människa, han sonar i alla fall sitt brott. Det här med att man fortsätter med brott efter fängelsestraff stämmer till stor del, men det är inte hela sanningen. Får de inte fängelsestraff så fortsätter de i alla fall med brott när det gått såpass långt att man har ihjäl människor, det har vi sett otaliga bevis på när en del blivit dömda till vård inom socialtjänsten. En annan aspekt är att även om många fortsätter med brott efter ett fängelsestraff så är min uppfattning, (har ingen statistik men är uppväxt i stockholms södra förorter), att de inte gör sig skyldiga till samma idiotgrejor som de först gjorde. Översatt till Kungsgatan är det troligt att en del av gärningsmännen skulle fortsätta ett asocialt liv men inte sparkat ner människor på öppen gata längre.
Sedan ahr vi den allra viktigaste aspekten, samhället måste visa hur allvarligt vi ser på dessa brott och hur vi värderar människoliv, vi har inte bara gärningsmännen att tänka på utan deras kompisar också, gör ni något liknande är det kört, det är det samhället måste tala om.
Därefter har vi aspekten att lämpa dessa illdådsmän bort från allmänheten, vi har alla rätt att röra oss i det offentliga rummet utan att riskera bli ihjälslagna,vi kan inte ha en massa livsfarliga människor som drar omkring på stan.
Därefter har vi aspekten med den ökande globaliseringen, tyvärr, trodde du att denna inte hade några negativa konsekvenser med sig? Tyvärr, det är ett hårdare samhälle med internationella brottslingar att ta hänsyn till, de söker sig gärna till länder med låga straff.
6 kommentarer:
Jag har ett barn som är medlem i IK Södra som Shawn Alstersund tävlar för (gör fortfarande), och jag vill redogöra för hur man som judoklubb har en stor del i det som hände på Kungsgatan i Maj. Förra veckan var IK Södras lägervecka i Djupån söder om stan. 35 barn 11-14år. (mitt barn en av dom.) Det är förbjudet att ha med sig mobiltelefon för barnen skall lära sig att inte ha någon kontakt med omvärlden.
Vi hämtade barnet i fredags och fick då se att hon och en annan flicka hade stora blåmärken (dels på ryggen, dels ett stort på käken kunde inte öppns munnen) Det som vi fick höra av barnen liknar mer en vad man kan läsa om amerikanska soldaters behandling av iranska krigsfångar än en dagbok från ett judoläger för barn. Jag refererar till några av de händelser som inträffat i veckan. Barnen fick springa gatlopp i skogen mitt i natten iklädda shorts o t-shirt och blev beskjutna med Paintbollgevär (därav blåmärkena), några barn blev ner grävda med bakbundna händer i sanden så bara huvudet stack upp, upp till 2 timmar satt dom fast. Under tiden som ledarna hotade att skjuta dom eller tända eld på dom. (det sköts ovanför deras huvud och hälldes ut bensin som tändes på runt om dom så det fanns ingen anledning för barnen att inte tro att ledarna menade allvar)
Ett barn hetsades att dricka upp fästingar i vattenglas.
Det upprättades ett slagsmål i Judolokalen där två pojkar hetsades mot varandra som pittbullterrier, att med knytnävsslag och sparkar slå varandra blodiga och göra upp en dyspyt. Samtltiga ledare var delaktiga och lägerbarnen dittvingade att bevittna.
En aktivitet gick ut på att skrämma barnen till "pundar tältet" där ledare utklädda till "pundare" tvingade barnen att röka vattenpipa.
Övergreppen var många och det sista har säkert inte kommit fram än.
Den numera hos barnen ökände Shawn Alstersund var för övrigt med och tränade et par gånger denna vecka vilket upprörde många, men natyrligtvis med ledarnas godkännande.
Det skall tilläggas att 5 stycken av 9 IK Södras Styrelsemedlemmar var ledare på detta läger och trots polisanmälan så har ingen av dessa ledare haft den goda smaken att ställa sina platser i Styrelsen till förfogande.
Tala om klubben för inbördes beundran. Dessutom så har man ett nytt barnläger denna vecka med i stort sätt samma ledare och Ann Löf som chefstränare. (För barn mellan 6-11 år)
Klubben genomsyras av ett hierarktiskt mönster av förnedring penalism och utslagning och favorisering.
Kanske inte så kontigt ändå att en och annan mördare kommer ut i pipen av denna behandling.
Det här låter fördjävligt. Även om en del skulle vara överdrifter så låter det inte alls bra. Kan du gå ed på att Alstersund fortfarande tränar i klubben?
jag tycker du skall ta kontakt med DN, det finns en journalist där som verkar intresserad.
Jag har snackat med en journalist på DN, han vill ha kontakt med dig. Kan du maila mig, du får naturligtvis vara anonym men kan du maila mig så får du telenummer till Journalisten!!
Jag är naturligtvis aktsam med saker som kan ledas till mig eller min familj men jag kan säga att Niklas Mattson Ordförande i IK Södra vet varenda detalj utöver det jag skrev och att unge herr Alstersund besökte lägret ett flertal ggr under lägerveckan. Vilket vore märkligt om han inte fortfarande är medlem.
Ja, det förstår jag. Men du är helt anonym, kan du maila mig? jag vill ogärna kommunicera här på bloggen om desa saker.
jag har haft bild på Alstersund i judodräkt. Tog bort den då jag ville banta bloggen i.o.m. att Chydenius hänvisade till mina artiklar om talibanerna, de måste ju kunna hitta artiklarna inom rimlig tid.
Du skrev: "vi har alla rätt att röra oss i det offentliga rummet utan att riskera bli ihjälslagna, vi kan inte ha en massa livsfarliga människor som drar omkring på stan"
Här kommer ett annat exempel på kriminella knäppgökar: En vän kommer till och dig och ber om hjälp eftersom hon under lång tid förtalats, ofredats och kränkts av en av sina grannar. Den som ofredat din vän visar sig vara en politisk gruppledare i Skarpnäcks stadsdelsnämnd med uppdrag i sociala delegationen och dessutom nämndeman i Stockholms tingsrätt. Politikern som terroriserar sin granne har dessutom varit din vän sedan flera år.
Jag tog kontakt med politikern. Jag frågade om jag kunde vara till hjälp att reda ut granntvisten. Politikern undanbad sig all kontakt med den hon förtalat och kränkt. När din vän som ofredats och kränkts av politikern berättat hela sin historia tog jag hennes parti eftersom hon var den svagaste av de två.
Politikern hade som slutkläm på sin långvariga terror tagit kontakt med läraren till grannens dotter och därefter anmält sin granne till socialtjänsten. Hon "informerade" socialtjänsten att grannen sammanbodde med en alkoholmissbrukare och att det kom kända missbrukare till hemmet. Hon "informerade" socialtjänsten att mamman hade missbruksproblem som verkade ha ökat sista tiden.
Det behöver väl inte tilläggas att läraren efteråt var helt förtvivlad när hon insåg att hon låtit sig luras av politikern metoder att inhämta favörer i en privat konflikt.
Vad kunde man göra sedan socialtjänsten inte funnit några brister i grannens levnadsförhållanden och att något missbruk inte förekom? Vad kunde man göra sedan socialtjänsten försökt ordna ett sammanträffande med politikern och hennes granne för att reda ut granntvisten, där politikern dock avstod från att träffa sin granne.
Vad kunde man ha gjort sedan även jag vid två tillfällen försökt samma sak som socialtjänsten: Nämligen att ordna ett sammanträffande för att reda ut förhållandena! Vad kunde vi ha gjort när vi visste att det var politikerns egna sociala närförhållanden hon egentligen borde ha anmält, eftersom där förekom både knark, våld och grov kriminalitet.
Vi gick ut i media. Två dagar efter publiceringen fick den ofredade grannen en sten genom sitt sovrumsfönster mitt i natten. Tre dagar senare sköt man sönder min lägenhet med varghagel mitt i natten för att skrämma oss till tystnad.
Men tyst blir det inte!
Skriker man tillräckligt högt ... så Hööööör alla!
Skicka en kommentar