onsdag, juli 24, 2013

Mediernas politiska opartiskhet och balans


I Åke Ortmarks bok ”Makten och Lögnen” tar han upp och beskriver en lång rad problem med dagens journalistik och även den effekt journalistiken och dagens media har på politiker. Ortmark kommer t.ex. under ett fasansfullt ögonblick i boken underfund med att han aldrig intervjuat en enda politiker under ett 50-årigt yrkesliv som varit ärlig under en intervju. Det är självklart inte samma sak som att alla politiker är lögnare, snarare ett symtom på att dagens politiker med den media vi har måste ikläda sig en roll och spela rollen fullt ut, om inte karriären skall vara över. Ortmark skriver även om journalistikens förfall. Det som verkar uppröra Ortmark mest i hela boken är att Adaktusson inför en ”seriös” programserie skulle pådyvlas en ”punktjej med rött hår” av SVT:s Eva Hamilton. Även om man verkligen kan undra vad som rör sig i huvudet på Hamilton kan jag tänka mig ännu värre tecken på det journalistiska förfallet. 

Mediernas ekonomiska resurser

Ortmarks recept på att förbättra journalistiken är mer resurser och högre löner för journalister. En problematisk ståndpunkt i sig då lönerna i de fria medieföretagen sätts enligt marknadsmässiga principer. Ett tillförande av resurser kan endast ske till Public Service. Dessutom är det tveksamt om en undermålig, okritisk och tendentiös journalistik blir bättre kvalitetsmässigt bara för att mer resurser tillförs. Först måste en uppstramning ske av hela det journalistiska verksamhetsfältet. Låt mig ta ett fortfarande i någon mån hypotetiskt exempel. Det har ryktats ganska ihärdigt om att åtminstone en av våra stora två stora media/tidningskoncerner betalar ut 9 siffriga belopp för information eller datafiler från ett av riksdagens partier (gissa vilket). Oavsett om ryktena går att bekräfta eller inte, hur skulle ett tillförande av resurser som Ortmark föreslår påverka denna typ av journalistik? Skulle journalisterna få högre löner eller skulle mutpengarna bli 6-siffriga i stället? Dessutom verkar det redan finnas pengar inom koncernerna, det är bara det att de inte går till löner utan mutor. 

Som alla förstår så kan man också fråga sig om detta är förenligt med god journalistisk etik. Förmodligen kan det vara det, om lagen följs till punkt och pricka (vilket innebär att en tidning aldrig kan köpa material som tillhör ett parti t.ex.) och om alla partier behandlas och utsätts för detta på exakt samma sätt. Vi väntar med spänning på när en av våra tidningsdrakar köper en film om Miljöpartiets interna julfest.                  

Ortmark vill dock inte bara förbättra journalistiken (det vill vi alla), han vill att journalistkåren och medierna skall få större makt, även politisk sådan. Så här skriver han på sidan 720 i makten och Lögnen.

Somliga anser att journalister redan nu har för mycket att säga till om och att vi spelar en alltför dominerande roll i samhället. Det är inte bara makthavare utan också statsvetare och kommunikationsforskare som är bekymrade. Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, har kritiserat användningen av politiska kommentatorer i nyhetsprogrammen. Han hävdar att utrymmet för tolkningar där journalister intervjuar andra journalister, har blivit mycket större. Kommentatorerna har blivit ”både domare och åklagare”. De har ”en orimligt stor makt”. De har inte makten att bestämma i sakfrågor ”men får paketera och gestalta frågorna”.[…] 
[Ortmark drömmer om, min anm.] Att en handfull begåvade och välskräddade journalister ska nå så långt, högt och djupt att forskare och makthavare lyssnar på dem med växande respekt.

Den första invändningen här är att politikerna redan nu lyssnar på journalisterna med rädsla om inte med respekt. De lyssnar inte för att journalisterna besitter överlägsna kunskaper (snarare tvärtom) utan av rädsla för mediala drev som i värsta fall kan få dem avsatta. Antingen det gäller Billströms tal om ”volymer” eller det omtalade REVA- projektet så har media med all önskvärd tydlighet visat sin makt genom den kraft de kan sätta i rullning genom gemensamma drev. Journalistkåren och media har visat att de inte är uppgiften mogen att kritiskt och sakligt granska faktiska förhållanden, lagar, konsekvenser och rimligheten i alla dessa storheter. Ta bara det faktum att alla stora tidningar och TV-kanaler ger uttryck för exakt samma sak när t.ex. Billström talar om ”volymer”. Redan här borde en varningsklocka ringa hos den normalbegåvade. Vad har vi för garantier att inte mer resurser till medieföretagen bara gör att de t.ex. startar ännu fler onyanserade drev? 

En annan sak som Ortmark missar i sin analys är att han bara rör sig mellan storheterna media – makthavare. Det fattas liksom en storhet i maktpyramiden, nämligen folket, väljarna. Det är inte folket som skall lyssna på de välskräddade journalisterna enligt Ortmark, det är forskare och andra makthavare som skall stå där med gapande munnar och förundras över journalisternas intellektuella briljans. Nu har vi folkstyre i vårt land och den slutgiltiga makten skall ligga i väljarnas händer, oavsett var journalisterna köper sina kostymer.

Mindre beskrivande och mer tolkande journalistik

Det finns beskrivande journalistik och det finns tolkande journalistik. Jag håller med Nord om att den tolkande journalistiken tagit över allt mer och dessutom blivit allt mer tendentiös. T.o.m. den journalistik som skall vara beskrivande, börjar färgas av journalisternas egna tolkningar. Det finns många tecken och tendenser på journalismens politiska partiskhet men ganska få konkreta påvisbara händelser, förutom när det gäller SD då. Det är känt att oproportionerligt står andel av journalisterna sympatiserar med Miljöpartiet (och i viss mån med V). MP har en immigrationspolitik som i det närmaste liknar fri invandring. Samtidigt finns det förslag på medborgarlön och sänkt arbetstid. När skall våra ekonomiska och politiska journalister granska konsekvenserna av Miljöpartiets politik, konsekvenserna för sjuka, gamla, skolan och för statskassan?

27 kommentarer:

Anonym sa...

Hundra miljoner för uppgifter om SD?

Mats sa...

Att angripa media i Sverige ses fortfarande som något andrahandsprojekt bland sverigevänliga människor när det egentligen borde vara hårdprioriterat. Dom har alldeles för hög genomslagskraft i förhållande till journalistisk skicklighet.

Robsten sa...

"Att angripa media i Sverige ses fortfarande som något andrahandsprojekt bland sverigevänliga människor när det egentligen borde vara hårdprioriterat."

Det är inte säkert att det är produktivt. många aspekter att ta hänsyn till. Men frågan är t.ex. kan man påverka och vad kan man påverka om man kritiserar media ännu mer? Alltså vad exakt vinner man.

Robsten sa...

"Hundra miljoner för uppgifter om SD?"

precis, där blev det rejält fel. tack!

Mats sa...

@Robsten:
"Det är inte säkert att det är produktivt. många aspekter att ta hänsyn till."

Ja. Och ibland raseras allt som byggts upp av någon idiot som tycker att anonyma hot är en bra idé.

"Men frågan är t.ex. kan man påverka och vad kan man påverka om man kritiserar media ännu mer? Alltså vad exakt vinner man."

Jag syftar på en strävan att bryta medias makt att peka ut vad som är viktigt. Resten sen, hur dom styr upp nyheterna och bedriver mer propaganda än journalistisk är inget att försöka ändra på, bara upplysa om. Jag anser att det är inte rimligt att till exempel DN på förhand avgör vad en majoritet av folket anser om ett klipp med polisvåld. Artiklarna är skrivna i en anda av att alla tycker likadant och att det skulle vara konstigt och suspekt på något sätt om någon tyckte annorlunda. Eller debattprogram med titeln "hur ska vi stoppa sverigedemokraterna att nå riksdagen", även där förutsätts det att alla tycker likadant och åsikter vid sidan av det stämplas som sjuka.

Ett sånt blogg-inlägg som du gjort här är vad jag skulle vilja se lite mer utav, som inte bara angriper en enskild mediahändelse utan media i stort. Syftet behöver inte i första hand vara att vinna röster till SD utan kan vara att man vill skapa ett sundare åsiktsklimat baserad på mer respekt för andra människor och deras åsikter.

Mats sa...

Ibland när man läser aftonbladet och expressen så ligger ju kritiken av SD ungefär som vissa anonyma alias på nätet. Detta blir sedan opinionsbildande norm skapat på gamla meriter. Förr så var aftonbladet och expressen mycket utskällda av folk också, men då var de av betydelse för demokratin och yttrandefriheten. Så är det inte nu längre. Hade bordell-affären med inblandade politiker inträffat idag så hade det räckt med en inblandad miljöpartist för att den inte skulle blivit känd överhuvudtaget.

På 80-talet tilläts faktiskt BSS att få in insändare. Kravet var att man kritiserade gruppen invandrare (om det gällde invandringen) och inte kränkte enskilda invandrare. Men den perioden försvann snabbt och vid SD's inträde i slutet på 80-talet var den eran definitivt förbi.

Johan sa...

@ Robsten

SD verkar inte vilja lyfta, att den svenska invandringspolitiken AVVIKER från alla andra jämförbara länder eller att svenska journalister AVVIKER från alla jämförbara länders journalistkårer.

Avstår SD medvetet från att lyfta, att svenska media har skapat en (bokstavligen talat) uttalat och medvetet antidemokratisk, med etablissemanget lojal, politiserad roll för den svenska journalistkåren?

Mats sa...

@Johan, du kanske har en del poänger där. Kanske det borde läggas energi på att jämföra med andra länders media.

Det har ju redan gjorts i viss mån men det kan ju göras bättre.

Robsten sa...

"SD verkar inte vilja lyfta, att den svenska invandringspolitiken AVVIKER från alla andra jämförbara länder"

Här håller jag verkligen inte med, SD har tjatat om detta.

"eller att svenska journalister AVVIKER från alla jämförbara länders journalistkårer"

Nä, SD har väl inte påtalat detta så ofta, men väl andra debattörer utanför partiet som Ingrid Karlqvist och andra. Ett parti kan inte angripa journalistkåren hur som helst. Jag själv ligger nog på gränsen. Om SD angriper journalistkåren, ökar det chanserna att bli bättre behandlad i framtiden?

"Avstår SD medvetet från att lyfta, att svenska media har skapat en (bokstavligen talat) uttalat och medvetet antidemokratisk, med etablissemanget lojal, politiserad roll för den svenska journalistkåren?"

Phhuu...ingen kommentar, förutom att det förmodligen är SDare som en gång i tiden gjort dig uppmärksam på sakernas tillstånd. Jag kommenterar inte detta visare då jag inte orkar eller tycker det är värt en diskussion.



Johan sa...

Tack för svar, Robsten.

Jag förstår inte varför du skriver "Phuu"? Och nej, det är verkligen inte SD som gjort mig uppmärksam på hur ecklesiastikminister Ragnar Edenman handplockade Lars Furhoff, vilken - först som utredare för en ny journalistutbildning och sedan som rektor för Journalisthögskolan i Stockholm - formade en ny roll för den svenska journalistkåren.

"Journalisterna måste ta ledningen" enl. Furhoff och "det är ju ren enfald att kräva ’ovinklad’ information”. Journalisterna ska i sin rapportering ha ambitionen att alltid stå på "den lille mannens sida" i mötet med det övriga samhället - vilket motståndslöst har utvecklats till en ensidig, hårdvinklad, politiserad och (därför) vilseledande rapportering.

Har någon inom SDs riksdagsgrupp över huvud taget någon insikt om hur en ny, politiserad roll (i praktiken) medvetet skapades för svenska journalister?

När SD uppmärksammar den aparta svenska invandringspolitiken, så påstår ju andra partier att SD angriper invandrare. Om SD från en principiellt skulle uppmärksamma den aparta svenska journalistiken, så skulle kanske somliga journalister hävda, att SD angriper journalistkåren.

Men, ett parti ska begripliggöra omvärlden för väljarna. Då bör partiet inte diskret dra en slöja över sådant, som ledande svenska journalister inte vill ska uppmärksammas.

Att SD från ett PRINCIPIELLT perspektiv lyfter hur kolossalt avvikande svenska journalister är rel. jämförbara länders journalistkårer är rimligen OK för seriösa journalister. De oseriösa journalisternas gunst - de som inte vill ha detta belyst - vinner inte SD, hur undfallande och fjäskande partiet än blir.

(Obs: jag påstår inte att SD f.n. är undfallande och fjäskande, min poäng är att det spelar ingen roll för de oseriösa journalisterna hur tillmötesgående SD än blir.)

Mats sa...

@Johan, har du funderat över att själv lägga ut information om det? På det sättet kan man hjälpa varandra med att alla bidrar med pusselbitar (kunskap och erfarenhet alltså).

Mats sa...

Gaypride närmar sig men tyvärr har ursprungliga poängen med det försvunnit. I dom första paraderna fanns en känsla av skämmiga homosexuella som försiktigt "kommit ur garderoben", det där finns inte kvar längre. Första maj demonstrationerna har ju också tappat sin poäng jämfört med hur starten var. Även salemmanifestationen har tappat sin poäng i så hög grad att deltagarna nästan öppet visar att det går mer på tvång och plikt.

Till skillnad från gaypride så har salemmanifestationen haft vett att lägga ner engagemanget.

Mats sa...

Anton Abele (M) lämnar den folkvalda församlingen efter valet 2014.

Och det är klart, efter starten han fick med en enorm upphausning i media så blir kontrasten rätt stor mot hur det fungerar i riksdagen. Verkar som han känner det som att han inte har åstadkommit något och det ligger väl en del i det. Han kom ju dit genom sin protest mot gatuvåldet och det har ju knappast förbättrats efter hans tillträde.

Robsten sa...

"Det pågår ett värderingsskifte i folkdjupet som äter sig in i storstädernas medelklassområden."

Read more: http://mitt-i-steget.blogspot.com/2013/07/varderingsskiftet.html#ixzz2aJPOx0t7

Ja, de som följt denna blogg har nog vetat om detta. Det går inte att föra en politik som inte grundar sig på verkligheten utan att det någon gång kommer ett bakslag.

Robsten sa...

"Jag själv återvänder till litteraturen en stund och hämtar styrka ur biografin om Torgny Segerstedt. Han, och Ture Nerman, var de som inte lät sig påverkas under de decennier som bruna vindar blåste med stormstyrka i Europa. De såg detta tidigt och var de enda som kunde kallas för rakryggade under hela det andra världskriget med tillhörande Förintelse."

Sanningen var ju att Segerstedt hade en dragning åt det fascistoida hållet men tyckte nazisterna var för tölpaktiga. Det är dock riktigt att Segerstedt struntade i vad som var påbjudet uppifrån, han gick hela tiden sin egen väg. Men i den betydelsen så är det väl snarast SD som ligger närmast Segerstedt och inte Westerholm eller S.

http://mitt-i-steget.blogspot.se/2013/07/varderingsskiftet.html

Mats sa...

Jag förstår att verkligheten inte spelar någon roll för Westerholm men hur många promille av "extremhögern" i Sverige har attitydproblem mot homosexuella? Däremot om man suddar ut gränsen mellan de som vill misshandla homosexuella och de som är tveksamma till homoadoptioner eller homoäktenskap så öppnar man för verkliga attitydförändringar. Och varför det då? Jo, låt oss säga att det finns föreningar i Sverige som kämpar för att homosexuella ska kunna vara det öppet. Dom möter då ett ganska litet motstånd att fokusera på. Men om dom slår ihop detta motstånd med folk som är emot homoadoptioner så har dom plötsligt en större grupp mot sig. Samtidigt så öppnar dom för "Titta! Det börjar med att de ska kunna visa sig öppet och tillåter man det så kommer homoadoptioner efter ett tag och till slut tar dom över samhället..." (nåt i den stilen). Man skapar motsättningar som inte finns och river vad tidigare generationer har kämpat sig till.

Mats sa...

Westerholm får däremot några poänger om han anser att alla homo-frågor är exakt lika viktiga. I många länder är det bara "extremhögern" som är emot homoäktenskap till exempel och som växer om väljarna anser att det är en viktig fråga.

Men om man ska analysera situationen i Europa så ska man ha klart för sig att media i Europa skriver lika mycket sk-t om partierna som i Sverige och kallar partier som absolut inte är nazister/rasister för nazister eller rasister.

Robsten sa...

Westerholm:
"Hur många med ledarskapserfarenhet från ett normalt arbete eller näringslivet färgar in i den beskrivningen? För att söka måste du engagerat dig redan i Unga Örnar och signalen är tydlig, det socialdemokratiska arbetarepartiet skyr arbetslivserfarenhet som pesten. De som söker, och blir antagna, skall formas i tid och jag har sett tillräckligt många skrämmande exempel på hur tidigare kloka ungdomar åker in i ena änden för att komma ut fullständigt hjärntvättade och världsfrånvända. En man, som jag en gång i tiden högaktade, gick igenom denna akademi för att ett halvår senare uppmana mig – i rollen som länsbänkssekreterare i riksdagen – att inte ventilera min kritik offentligt samt att jag efter min och andras artikel om Håkan Juholts lägenhetsaffär borde hålla tand för tunga då jag ”lät som en Alliansare”.

Read more: http://mitt-i-steget.blogspot.com/2013/07/snacka-skit.html#ixzz2aK5CIRAc"

Robsten sa...

@Mats
"Jag förstår att verkligheten inte spelar någon roll för Westerholm men hur många promille av "extremhögern" i Sverige har attitydproblem mot homosexuella? "

Så få att det i princip är en ickefråga.

Robsten sa...

"Men om man ska analysera situationen i Europa så ska man ha klart för sig att media i Europa skriver lika mycket sk-t om partierna som i Sverige och kallar partier som absolut inte är nazister/rasister för nazister eller rasister."

Därför har vi in gen aning om partierna, om vi inte läser deras partiprogram själva.

Robsten sa...

Westerholm:
"när jag hör Carin Jämtin prata om förnyelse så vet jag numera vad det är. Nya ungdomar som körs genom Bommersviks tvättmaskin,"

Read more: http://mitt-i-steget.blogspot.com/2013/07/snacka-skit.html#ixzz2aK6CLtCa"

Robsten sa...

Westerholm:
"Inalles: Den som säger att socialdemokraterna är ett parti av arbetare och för arbetare samt att det förnyas nu snackar skit."

Read more: http://mitt-i-steget.blogspot.com/2013/07/snacka-skit.html#ixzz2aK6wg6Do

Mats sa...

"De som söker, och blir antagna, skall formas i tid och jag har sett tillräckligt många skrämmande exempel på hur tidigare kloka ungdomar åker in i ena änden för att komma ut fullständigt hjärntvättade och världsfrånvända."

:-)
Mjaa, riktigt så illa är det väl inte?

Robsten sa...

Lite suggestiv musik med Medvind:

http://www.youtube.com/watch?v=RTu0VYQ_2w8

Mats sa...

Nästa år sänks pensionerna.

Se SD's dokumentärfilm om varför.

Robsten sa...

Frågan om 16-åringar skall få rösta handlar är nog död. Risken finns ju att SD tjänar på det.

Dessutom gör sig forskaren sig skyldig till ett klassiskt argumentationsfel. Lite väl grovt för att komma från en forskare.

"Valundersökningar i Niedersachsen har för övrigt visat att 16-åriga väljare inte alls röstar mer populistiskt. I stället har den yngsta åldersgruppen högre valdeltagande än genomsnittet. Påståendet om större politisk ansvarslöshet hos 16-åringar har således ingen grund."

http://www.dn.se/debatt/dagens-16-aringar-har-vad-som-kravs-for-att-fa-rosta/

Robsten sa...

Gissa vem?

"Omstridd forskare får loss 300 000 kronor till rasforskning"

http://www.dagensopinion.se/omstridd-forskare-får-loss-300-000-kronor-till-rasforskning