När gamla revolutionärer blir till skådespelare

Jag läser roat en artikel i DN av den före detta revolutionären Sven-Eric Liedman. Jag läser artikeln lite extra roat för att jag i min ungdom faktiskt läste böcker av Liedman och tror mig veta vad han faktiskt stod för, nämligen proletariatets diktatur där anhängarna av det som då kallades överklass skulle ställas mot en mur och avrättas. Nu talar inte Liedman om det samhälle och de metoder han skrivit böcker om för några decennier sedan. Nu angriper han dagens politiker för ideologisk hemlöshet och SD för rasism.

Nu råkar jag ha läst tillräckligt många böcker om den klassiska marxismen för att veta att denna ideologi förespråkade samma immigrationspolitik som SD, nämligen en restriktiv sådan. Om nu många blir förvånade kan jag berätta att enligt den ideologi som Liedman en gång bekände sig till, så sågs massimmigration som ett sätt för arbetsgivarna att pressa ned lönerna. Det kanske var den enda rätta analysen av den ideologi Liedman med sådan iver bekände sig till. Om detta minns Liedman tydligen ingenting, om vi skall döma av hans artikel i DN.

Liedman skriver så här i sin artikel.

Men socialkonservatismen tjänar som en motivering för rasismen.  

Ett påstående som inte härleds av Liedman och självklart inte bevisas, trots att SD:s partiprogram finns lättillgängligt på nätet. Bakgrunden till Liedman påstående lär vara att SD förespråkar en restriktiv immigrationspolitik, precis som renläriga marxisterna fordom gjorde. En marxism som Liedman bekänt sig till större delen av sitt liv och som aldrig anklagades för rasism. Vidare skriver Liedman så här.

SD gräver fram en ideologi från tiden före första världskriget.  

Nu är det så att samtliga dominerande ideologier härstammar från datum innan första världskriget, även marxismen som Liedman bekänt sig till. Man undrar om inte Liedman uppnått den ålder där minnet blivit hm… väldigt selektivt. Vidare skriver Liedman så här.

Nej, demokrati är ett fungerande sätt att ha olika åsikter och ideal utan att råka i öppen konflikt. Men då måste åsikterna och idealen också få komma till tals. Så är det sällan i dag.

Jag gnuggar mig i ögonen, detta är höjden av parodi. Liedman har större delen av sitt liv propagerat för proletariatets diktatur, inte demokrati. Nu skriver han alltså i DN om hur demokrati skall fungera. Det är inte sannolikt att jag och många andra väljer Liedman som läromästare i detta styrelseskick.

Liedman skriver kritisk om det han kallar ”New Public Management” (NPM) och det är riktigt att SD inom en del områden som skolan varit kritisk till detta. Däremot har SD inte någonstans talat om de ”röda stugor” i sin folkhemsideologi som Liedman lite föraktfullt försöker måla upp som SD:s ideal. Det är inget fel på röda stugor, men de flesta inom SD förstår att ett folkhem i dag måste bli en modern variant av den gamla modellen där de flesta fortfarande kommer att bo i städer och pendla till sina arbeten. En vision om ett modernt folkhem måste självklart vara realistisk och ta vår tid som utgångspunkt. Vi kan inte och vill självklart inte trolla bort datorer och mobiltelefoner. Dessutom fanns det baksidor med det gamla folkhemmet som vi självklart inte vill ha tillbaka. Till sist tar vi med detta av Liedman.

Med ett idylliserande samhällsideal ska fler än bara de renodlade främlingshatarna luras in i fållan. 

Varje parti bestämmer självklart själva vilka visioner och vilken modell av ett framtida samhälle de vill arbeta för. SD har valt att inte ansluta sig till visionen om ett mångkulturellt samhälle, ett samhälle som alltmer börjar visa sina brister och baksidor. Det räcker tydligen för Liedman att man tillbakavisar den mångkulturella visionen för att begrepp som ”idylliserad” skall plockas fram. ”Surt sade räven” ligger väl närmast till hands här. Är det något som "idylliserats" i dagens medier så är det den mångkulturella visionen. Senast var det en rapport från OECD där det uppenbart felaktigt påstods i både DN och andra tidningar att Sverige tjänade ekonomiskt på vår immigration. Ett påstående som vederlagts av både Tino Sanandaji och docent Jan Tullberg. Där både DN och SvD dessutom vägrat ta in en replik från Tullberg. Vad är detta om inte grov "idyllisering"?   

Självklart består SD inte av en samling ”främlingshatare”. Vi i SD reser och tar del av andra kulturer lika mycket som sympatisörer av andra partier. Att vi skulle vara fientliga till ”främlingar” är i det närmaste ett barockt påstående, då många av dessa ”främlingar” dessutom nuförtiden är medlemmar i SD. Däremot påstår vi att det är bättre, mera logiskt att hjälpa 100 människor i närområdet med mat, vatten och säkerhet än att låta en person, som dessutom har resurser att betala en människosmugglare, flytta till ett utanförskapsområde i vårt land. Dessutom väntar ofta ett liv i arbetslöshet och alienation för de som vi tar emot. Är det något ord Liedman borde förstå är det just alienation. Det är ett ord han ofta själv använde på den tiden han öppet erkände sig till proletariatets diktatur.