fredag, december 13, 2013

Öppet brev till Britta Svensson Expressen


Detta är ett öppet brev till Britta Svensson Expressen .

Hej Britta.

Vi hade en diskussion på Facebook, där vi kom fram till den geniala idén att faktiskt kontakta en journalist, i stället för att bara beklaga oss. Det är ju inte så konstruktivt i längden.

Du vill gärna se ansiktena och namnen på de som kommenterar, skriver du i din senaste artikel [Expressen, Det är sorgligt, och får mig att skämmas över Sverige 20131212]. Jag tycker det är en fullt rimlig begäran, om man som många kommentatorer, tar ut svängarna utöver gränsen för det osmakliga, och i undantagsfall, det olagliga. Däremot är jag inte beredd att förbjuda anonymitet, ety det skulle strida mot demokratiska yttrandeprinciper. Däremot skall självklart alla politiska företrädare framträda med namn och till fullo stå för sina åsikter. Jag är den förste att med kraft instämma i detta.
 
Problemet är som bekant uthängningen av ickepolitiska och icke officiella personer. Här har personer hängts ut som i vissa fall använt ett ovårdat språkbruk. Inte nog med det, Expressen samarbetar med den ökända (får man nog säga) Researchgruppen. Denna illustra grupp har lagt ut över 6000 konton offentligt, med synliga användarnamn och illa maskade e-postadresser. Dessa adresser fungerar i Disqus som inlogg. Bland de som är fullt offentligt sökbara finns bland annat mitt disquskonto, som nu är öppet för så kallad rape, av lindrigt databegåvade tonåringar. Om nu någon finnig antirasistisk tonåring kapar mitt konto, p.g.a. att Researchgruppen (som ni samarbetar med) lagt ut kontouppgifterna, så kan denne skriva vad som helst i mitt namn. Det lustiga (för mig rätt olustiga) inträffar då att du kan skriva en ny artikel om hur jag uttrycker mig på nätet. Möjligheterna till nya artiklar synes oändlig, enbart kreativiteten sätter gränser. Tyvärr får detta mig att skämmas över det publicistiska Sverige.

Jag har ett antal lästa böcker i min bokhylla som enligt uppgift används i journalistutbildningar. Enligt samtliga dessa böcker om journalistik så bryter Expressen nu mot all journalistisk etik. Vill du inte bara se namn och bild, utan även pratat med en som relativt sparsamt ändå skrivit en och annan kommentar, finns jag tillgänglig på tele 070 825 15 49 till kl 16 i eftermiddag. Därefter stänger jag av telefonen och tar en välförtjänt helg.

Ha en trevlig helg Britta, den är säkert välförtjänt även för dig.      


Tillägg utanför brevet, eftersom Svensson inte ringde upp. (Och har undanbett sig alla samtal enligt Expressens växel samt har hemligt telefonnummer).

Jag tar oerhört starkt avstånd från ett par av de fall av rent vidriga kommentarer som uppdagats. Jag/vi skall inte bara ta avstånd, vi måste också vara självkritiska här. Fundamentala grunder i partiets politik verkar också ha gått vissa medlemmar fullständigt förbi. Här får vi alla ta ansvar och försöka utbilda människor i vissa grundläggande principer. Det här är inte bara retorik, utan vi har missat en viktig del i vårt ansvar för att utbilda/sålla i vår medlemskader. Det är vårt ansvar och ingen annans. Här har vi fallerat och förtjänar berättigad kritik.

Dock så framstår det i Svenssons artikel och bl.a. i SVT:s nyhetsrapportering att det skulle vara många företrädare för SD som gjort väldigt grova övertramp. Det har vi faktiskt inte sett i den faktiska konkreta rapporteringen. Många är inte medlemmar bakom kontona och i de fall de varit det, är övertrampen inte av den grova art som lyfts fram som exempel i media.

Likaså framstår det i medierapporteringen som att det bara kommer hatfyllda kommentarer från den nationella rörelsen. Det är också helt fel. Jag har mest följt kommentarerna på SVT-Debatt. Där är språkbruket och kommentarerna på samma nivå från vänsterhåll (och den mångkulturella rörelsen) som de lägsta från den nationella rörelsen. Detta har påtalats oändligt många gånger, men media verkar inte ta till sig denna uppgift. En annan bortglömd aspekt på detta är att t.ex. artiklar från Åsa Linderborg och Katarina Mazetti som väl ligger på samma låga och hatiska nivå som de flesta av de så kallade ”hatkommentarerna”. Om det nu är förkastligt att ge uttryck för sitt hat i kommentarsfälten, borde det vara minst lika illa att ge utlopp för liknande känsloläge i artiklar publicerade i gammelmedia.

Till sist. Vi när också en ständigt molande misstanke om att nivån och mängden på hatkommentarerna är överdriven. Som jag tidigare skrev, så har undertecknad mest följt kommentarerna på SVT Debatt. Hatfyllda kommentarer är faktiskt relativt ovanliga, och när de uppträder kommer de lika ofta från vänsterhåll. Jag läste en 300 kommentarer under Mazettis berömda ICA-artikel. De allra flesta kommentarer höll en hövligare ton än vad Mazetti själv gjorde i sin artikel. Rena hot lyste med sin frånvaro och en del kommentarer höll väl samma otrevliga ton som Mazetti själv höll i sin artikel. Hur dessa kommentarer framställdes i media vet vi. Det lät från medialt håll som om kommentarsfälten var rena orkestern i hot och hat.

Hanne Kjöller skrev en bok med titeln ”En halv sanning är också en lögn”. Britta Svenssons artikel innehåller säkert en fjärdedels sanning, men eftersom tre fjärdedelar av verkligheten saknas så är det långt ifrån en korrekt beskrivning av denna verklighet. Framförallt så kan samarbetet med researchgruppen och vad de sysslar med inte på något sätt försvaras. Som en indikation på detta är det faktiskt ytterst få av de som normalt stämmer in i den offentliga vuvuzela-orkestern mot SD och andra nationella, som i dag försvarar Expressens agerande.    

 

5 kommentarer:

Utlandssvensk sa...

Robsten,

Du är en väldigt sansad och rimlig person som strävar efter att nå resultat med sakargument. Detta är ytterst berömvärt och representerar möjligen någon form av det perfekta demokratiskt samtalet.

Tyvärr tror jag att du befinner dig i otakt med utvecklingen i Sverige, som väldigt snabbt förefaller gå i riktning mot radikal polarisering.

Som vanligt hoppas jag att jag har fel,men min uppfattning är att det sannolikt inte finns mycket tid kvar för de som önskar ett balanserat samtal. De som väljer att stanna i Sverige kommer snart, inom några få år, tvingas att välja sida och inga alternativ kommer att vara trevliga.

Nisse sa...

Det skriver jag utan vidare under på, Utlandssvensk. Varför inte det balanserade samtalet existerar i Sverige är en intressant fråga, eller kanske t.o.m själva nyckelfrågan.

En anledning är förstås, som alltid, att alla parter, ur ett strikt egenintresse, för stunden ser att de har mer att vinna på en konfrontationslinje. Inte minst det parti som Robsten representerar. På kort sikt kanske det var, och är, rätt strategi, men på längre sikt leder det ingen vart förutom till den polarisering du skissar på.

En annan anledning, kanske än viktigare, är att vi nu skördar mer än ett halvsekels draksådd av ohälsosam konsensus och locket-på när det gäller vissa samhällsfrågor. Invandringsfrågan är vare sig den första, största eller enda där sakernas tillstånd har varit omöjliga att få upp på agendan, även om invandringen ur ett SD-perspektiv naturligtvis överskuggar allt annat.

Mats sa...

@Nisse, om man jämför med det perversa skattesystem vi hade under 80-talet, det var ju inte heller precis lätt att föra upp och ändra på.

Angående konfrontationslinje så anser jag att den går just nu mellan de som anser att det är ok med en åsiktspolis med godtyckliga bestraffningar (vissa kan förlora jobbet, andra inte). Staten har ju valt att vara generös när det gäller lagen om hets mot folkgrupp eftersom det handlar om begränsning av yttrandefriheten, en del tycker ju fortfarande att yttrandefriheten är viktig.

Swedish Dissident sa...

Nisse: Fast polarisering kommer att ske ändå. Visst är det tjatigt men invandringsfrågan kommer att vara helt avgörande för en nära förestående - och intensifierad - polariseringslinje som skär genom landet, och då är det liksom inte SD:s fel att så sker. Jag skulle säga att det är den progressiva demokrati-rörelsen som är felet, som alltid ska pusha sina ideal i fortsatt utopisk riktning i stället för att nöja sig med partiell progression. Eftersom massimmigrationen omöjligen kan fortskrida med samma karaktär och omfattning särskilt många år till kommer det förstås att bli mer fokus på andra, parallella frågor, till exempel Sveriges förhållande till Nato, EU och därmed ekonomisk-politiska, militära samt övervakningsfrågor. Även värdefrågor kommer att vara viktiga, och överlappar till exempel skolpolitik och drogpolitik. Tror jag.

Robsten sa...

Tack Utlandssvensk. ja jag tror SD vinner på konfrontation, men jag tror Sverige förlorar på det, i alla fall på sikt.