Det börjar bli en följetong, detta att försvaret skall bantas och försvarets budget skall krympas. Vi har hört det förut och försvaret har tvingats minska sin kostym gång på gång. Redan innan denna sista aviserade bantning så undras det ute bland den svenska befolkningen om vi har något försvar kvar att tala om. Det står i DN.Försvarsmakten presenterade vid dagens möte med förbandscheferna och andra chefer ett underlag för nedläggningar av olika förband, skolor och staber.
Det är alltså vår alliansregering som fattat beslut som gör vårt försvar ännu tunnare än det redan är i dag. De flesta bantningar av vårt försvar har förövrigt varit överenskommelser över blockgränserna. Det har alltså varit omöjligt att med röstsedeln påverka försvarspolitiken. I SvD står det.
Eksjö, Luleå, Karlsborg och Uppsala blir utan militär verksamhet, enligt ett underlag som Försvarsmakten presenterade efter ett möte i dag. Man tittar också på besparingar på Högkvarteret.
Det är sannolikt inte mycket kvar av det invasionsförsvar vi än gång hade och som vi med rätta var stolta över. Hotet mot vårt land var ett annat för några decennier sedan men nu har ingen främmande makt någon respekt för vårt försvar. Bantar vi vårt försvar så påverkar det också bilden av vår försvarsvilja mot främmande makt. Det är troligt att svenska folkets försvarsvilja är väsentligt högre än den försvarsvilja våra politiker lägger i dagen.
Det finns ett ordspråk som säger att varje nation har en armé, sin egen eller någon annans. Detta ordspråk skall man väl ta med en nypa salt men det är förbluffande hur lite vi lärt av historien. Innan tyskarna invaderade Norge under andra världskriget så hade norrmännen mest ägnat sig åt att skära ner i försvaret och spara pengar, ty något hot fanns ju inte. Den norske överbefälhavaren vid denna tidpunkt, Kristian Laake, var inte ens tillsatt på militära kvalifikationer utan för hans förmåga att spara pengar och skära ned i försvaret. När det så blev allvar och kriget ett faktum var Norges överbefälhavare fullständigt olämplig för alla militära operationer och det hela bidrog starkt till den katastrof och det svaga försvar Norge kunde sätta upp. Dessutom hade norrmännen mest ägnat sig åt att spara pengar i sina försvarsbudgetar. Det pratas mycket från politiskt håll om att lära av historien, men det visar sig mest vara den vanliga politiska svadan som folket matas med. Politikerna själva verkar helt oförmögna att lära sig av denna historia.
Länk DN
Länk SvD
8 kommentarer:
Jag gillar dina tankar.
Det finns helt enkelt inget parti i Sveriges riksdag som längre vill ha något försvar. Att försvaret spelade en viktig roll efter ex. stormen Gudrun i Småland och att vpl räddade folk från Estonia skiter man i. Jag tror knappast Ryssland kommer invadera inom 10 år, men till naturkatastrofer och eventuella terroristattacker som inom 10 år inte är orimliga, behövs ett försvar. Jag har inga alternativ kvar att rösta på nu. Det får bli Sverigedemokraterna i nästa val. De vill iaf ha ett försvar.
Regeringen börjar bli en säkerhetsrisk för sverige,
va fan är det för politik , att säga att det är viktigare att ha en insatsstyrka för operationer som inte ens hotar sverige.
Må Ryssland invadera konungariket Sverige på en kafferast och Lars Qvohly till statsminister, så det bli någon dj-a ordning i landet till slut
Kul att du tar upp exemplet med Norge under andra världskriget. De hade knappast kunna göra särskilt mycket mot tysklands armé även om de låtit bli att nedrusta. Och vad hände? Färre människor dog och Norges historia efter kriget vet vi ju alla... knappast någon större fara. Rätt många människoliv räddades genom att de inte kämpade emot. För ett såpass litet land var det lixom inte lönt. Inte bättre vi inser att vi är en värld och börjar skapa vänskapsband istället för fiender?
Helt åt helvete fel resonerat, fullkomligt tvärt emot alla mina värderingar och all moral, förnuft jag någonsin besuttit. Det sätt du resonerar på representerar det värsta av det värsta hos mänskligheten, det avskyvärdaste man kan tänka sig.
Hade fler länder gjort som Norge hade vi alla levat under det tusenåriga riket, då hade det inte blivit något "Forum för levande historia" utan det hade varit VERKLIGHET i dag. Betänk detta jävligt noga min herre. Ja, det sparade ett antal norska liv, men eftersom kriget fortskred till Tyskland förlorade så är det mycket lätt att räkna ut att ANDRA nationer fick betala för det med SINA människoliv. Är norska liv mer värda än engelska, ryska eller amerikanska?
Dessutom hade det gjort skillnad om Norge inte nedrustat, motståndet hade varit bättre organiserat framförallt, ett + ett blir inte två här utan tre eller fyra.
Ditt sätt att resonera är bland det farligaste som finns och bör bekämpas med kraft varhelst det dyker upp.
Håller helt med Robsten här. Dessutom, resonerade inte Sverige likadant under mellankrigstidens nedrustning som man gör nu? Dvs, det fanns/finns inte längre några militära hot. Man kan också ta det finska exemplet som kontrast till det norska; de lyckades hålla ryssen ifrån sig.
April 1940 var Hitler i full gång med att förbereda anfallet mot Frankrike som skulle börja 10 maj. Tyskarna kunde alltså endast avdela en mindre styrka mot Norge men man tog chansen eftersom man visste att det norska försvaret var svagt och illa organiserat. I dag skulle man sagt att det saknade krigsavhållande effekt.
Ändå höll det på att gå åt h-e för Adolf i Norge men det är en annan historia.
Skicka en kommentar