Mångkultur i den svenska skolan

Det går ut ett nyhetsbrev till alla Sveriges lärare, Skolporten heter det. Dagens tema var mångkultur i den svenska skolan. Första ämnet var att alla i skolan vinner på att ha lärare med utländsk bakgrund. Det menar Pirjo Lahdenperä, professor i interkulturell pedagogik, i en artikel i lärarnas tidning. Lahdenperä säger i artikeln.

Om lärarna har flerkulturell bakgrund har de goda förutsättningar att nå en god interkulturell kommunikativ kompetens. Man kan förstå olika perspektiv. Med en interkulturell skola menas kortfattat att olika kulturer eller tänkesätt samverkar och berikar varandra. En mångkulturell skola behöver däremot inte vara interkulturell om man inte arbetar aktivt med att ta tillvara olikheter.

Ja, det är nog bra med en interkulturell kommunikativ kompetens. Först och främst skall eleverna hålla ordning, bete sig som folk, komma i tid, göra sina läxor, lära sig hur man uppför sig samt lära sig det som läroplanen föreskriver. När vi uppnått det kan vi möjligtvis gå vidare med en interkulturell kommunikativ kompetens. Lahdenperä låter så finsk det kan låta och det är ingen avancerad gissning att kvinnan kommer från Finland. Vårt östra grannland visar upp skolresultat som Sverige inte är i närheten av men jag tror inte de sysslar med interkulturell kommunikativ kompetens där. Lahdenperä kanske skulle börja predika i sitt forna hemland först, men något säger mig att de inte är så mottagliga där.

Nästa artikel från Skolporten handlar om att regeringen (alltså vår nuvarande alliansregering märk väl) beslutat om att starta en forskarskola i Språk och lärande i ett mångfaldsperspektiv. Forskarskolan skall startas på Göteborgs universitet och så här står det på deras hemsida.

Ett mål med forskarskolan är att lyfta upp och diskutera de nya krav som ett samhälle som präglas av allt större mångfald ställer på skolor, lärare och undervisning. Tanken är också att fokusera på frågor som varför och i vilka situationer flerspråkiga elever möter svårigheter i skolan.

Ja, det kan nog vara bra att forska kring de problem som uppstår p.g.a. en vanvettig politik. Vi anar också vad regeringen siktar på i framtiden när de skriver "präglas av allt större mångfald", bara så ni vet vad ni eventuellt kommer att rösta på i framtiden.

Regeringen har också varit väldigt aktiv och ändrat i grundskoleförordningen så att rätten att läsa minoritetsspråk stärkts ytterligare. Så här står det på skolverkets hemsida.

Idag krävs minst fem elever i en kommun för att bedriva modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken finska eller jiddisch. Ändringen i grundskoleförordningen (SFS 1994:1194) innebär att från den 1 juli slopas detta krav liksom kravet på att modersmålet ska vara "dagligt umgängesspråk i hemmet". För övriga minoritetsspråk (samiska, meänkieli och romani chib) gäller redan detta.

Jag kan för mitt liv inte förstå varför skattebetalare skall betala modersmålsundervisning i t.ex. meänkieli eller chib, språken behöver som det står inte ens talas i hemmet. Vad är syftet med denna undervisning? Vill föräldrarna lära sina barn sitt modersmål så gör de väl det mycket bättre än en modersmålslärare. Bara modersmålsundervisningen utgör ungefär en krona på kommunalskatten, nu blir väl den ännu dyrare. Dessa beslut är alltså tagna av vår nuvarande alliansregering och inte av den förra vänsterregeringen, jag påtalar detta faktum ännu en gång.