Gör om hela asylsystemet från grunden

Ett antal debattörer går i dag ut på DN-debatt och kräver att föräldrar som fått asyl (eller i alla fall befinner sig i Sverige som flyktingar) skall få ta hit sina minderåriga barn. Kravet är väl rimligt sett ur ett perspektiv där man ser varje enskild fråga för sig. Det är bara det att hela Sveriges asylpolitik är ett enda moras där de som får avslag känner det som om de dragit en av få nitlotter i ett lotteri. De som får denna nitlott överklagar för att sedan bli kvar i landet oavsett vad det slutgiltiga avslaget blir. När dessa (ö)kända debattörer kräver att föräldrar skall få ta hit sina barn till Sverige kräver jag och många andra att Sverige gör om hela sin asylpolitik från grunden. Många av de föräldrar som undertecknarna kräver skall få ta hit sina barn skall enligt övriga europeiska länders bedömning inte ens betraktas som flyktingar. Själva kravet på försörjning har smugit fram sedan bedömning av vad som är en flykting urholkats. Hade vi en stringent bedömning av vad som är asylskäl skulle detta inte vara något problem. De som hjälpt till att skapa ett sådant klimat i den samhälliga debatten att själva flyktingbegreppet urholkats och numera snarast är ett skämt är just de som undertecknat denna artikel, främst K.G. Hammar.

K.G. Hammar är inte känd för att ha tagit någon kristet eller religiöst ställningstagande, eller för att ha försvarat kristendomen, utan för sitt agerande i flyktingfrågor, som nog får anses som en sekulär fråga i första hand. Dessutom är Hammar känd för att ha tillåt Ecce Homo-utställningen i svenska kyrkor. Ingen av svenska kyrkans anställda har väl gjort så mycket som Hammar för att erodera kyrkans anseende och populäritet. Hammar ensam har sannolikt bidragit till att tiotusentals människor lämnat kyrkan, dock har han lyckats med att flitigt synas i press och TV. Så här står det i debattartikeln.

Den Nationella temagruppen Asyl & integration har konstaterat att det är relativt ovanligt med försörjningskrav för kärnfamiljen i OECD-länderna, men desto vanligare med krav på inkomst och ordnat boende för den som vill invandra för att gifta sig. Och Röda korset säger att i minst tio av EU:s medlemsländer är både flyktingar och andra skyddsbehövande undantagna från alla krav på försörjning. Det är en betydligt vidare krets än Billström föreslår för Sverige.

Det stämmer säkert att många europeiska länder inte har försörjningskrav för själva kärnfamiljen för flyktingar, det verkar som en rimlig ståndpunkt rentav. Det är bara det att i övriga OECD-länder så är bedömningen av vad som är en flykting mycket stringentare än i vårt land. Hälften av alla irakier som flydde till väst tog sig till Sverige. Vårt land gav uppehållstillstånd till långt fler irakier än något annat land. Sverige har en oerhört mycket generösare praxis än övriga länder för bedömningen "flykting" och asyl. I detta läge försöker regeringen köra en "arbetslinje" i stället för att strama upp hela flyktingbegreppet. Det är därför vi hamnar i sådana här lägen där vissa grupper råkar illa ut. Det finns bara en lösning i långa loppet, gör om hela Sveriges flyktingpolitik från grunden. Till slut skriver undertecknarna så här.

Vi som har undertecknat denna artikel är inte överens om alla delar i invandringspolitiken. Men vi är ense om att utgångspunkten måste vara att om vi i Sverige ger uppehållstillstånd till en person som är gift och har fyra barn, så måste vi förstå att det är en familj vi ger tillstånd till. För att det är det enda humana förhållningssättet, för att familjeåterförening är en bevisat positiv faktor för integration och för att Sverige ska vara en förebild och inte ett sänke när EU formulerar sin gemensamma invandringspolitik.

Den slutsats man kan dra är återigen att Sverige måste göra om sin flyktingpolitik från grunden. Det är ohållbart att lappa på denna politik och praxis som alltmer liknar ett bedrövligt och godtyckligt moras. Konstigheter uppträder hela tiden när regeringen försöker strama åt de regler och den praxis som redan havererat fullständigt. Det är nästan skrattretande när undertecknarna av denna artikel talar om Sverige som "föredöme" i flyktingpolitiken, har de inte fattat att Sverige just nu tjänar som ett skräckexempel i övriga Europa?

Länk DN