måndag, september 29, 2008

Det måste bli ett slut på detta

Om jag räknat rätt så är det fem personer under förra artikeln som säger att de inte vågar träda fram och berätta om vad de tycker och tänker. Detta är alltså i Sverige anno 2008. Vi har stora brister i vår demokrati, folk vågar inte säga vad de tänker och tycker p.g.a. rädsla för repressalier från det etablerade samhället. Detta är ju förfärligt och det måste få ett slut. I dagens tidningar står det om brister i demokratin i Vitryssland. Vår demokrati är väl något vitalare än den i Vitryssland men det är dags att titta på bristerna i vår egen demokrati. Vi har sju riksdagspartier som i viktiga frågor tycker likadant. Det är t.ex. EU-frågor, pensionsöverenskommelsen och asylpolitiken. Dessa frågor är bland de viktigaste vi har och där har röstberättigade människor i vårt land alltså ingen demokratisk möjlighet att göra sin röst hörd. Dessa sju riksdagspartier kunde lika gärna göras om till ett parti. Då skulle vi plötsligt ha ett parti som lika gärna kunde styras av Lukasjenko. Som om inte allt detta vore nog så är det så att de sju systrarna närmar sig varandra i alla andra frågor också. Är det en genomtänkt plan att vi väljare inte skall ha några verkliga val alls på valnatten? Om alla ställde sig upp och sade vad de tycker och tänker på en gång så vore hela denna fars över en gång för alla.

Länk DN

Länk SvD

8 kommentarer:

Norbergssonen sa...

Svensken är väldigt självreflekterande och därför oerhört känslig för vad andra tycker om honom. Man luras av våra PK-medier att tro att t.ex. SD:s åsikter är "extrema". Och därför vågar man heller inte säga sin mening. Tyvärr gäller nog talesättet att det bara är av barn och idioter som man får höra sanningen.

z999 sa...

Det är ju dom ljusa och demokratiska krafterna som tycker att detta är en bra ordning. Jag tänkte på en sak, är det beroende av vem som säger vad som gör att en del saker inte låter direkt löjligt? Hur skulle folk tycka att det lät om jag som tillhör extremhögern fick för mig att skriva folk på näsan att jag har en fin människosyn och dom säger emot mig har en ful människosyn? Själv skulle jag känna att det bryter mot min uppfostran att diskutera på det sättet. Är det någon som egentligen bryr sig vad jag anser om min människosyn? Jag skulle känna mig minst sagt självgod och uppblåst och egot skulle hamna på en nivå som skulle göra mig till en direkt otrevlig person generellt sett. Men antirasisterna har inte några såna problem.

Robin Shadowes sa...

Det är knappt två år kvar till valet. Vilka medel har dom att på laglig väg stoppa Sd? Ett regelrätt förbud vore väl brott mot grundlagen antar jag. Ändå känns det som om det är det dom vill, då kan man fängsla alla i partiet. Detta skulle sannolikt leda till att deras anhängare tappade sugen och skulle blankrösta eller ligga hemma på soffan, vilket ju givetvis bara skulle gagna syrrorna. Med dom resurser dom har till sitt förfogande borde det inte vara särskilt svårt att sätta dit dom för något grovt brott. FRA-debaclet visar att dom har kopplingar till USA, så nån högt uppsatt person blir mördad, vi får en "Lee Harvey Oswald" som givetvis kommer visa sig ha kopplingar både till nazister och SD, en person som likt sin berömde föregångare med fördel kan tystas efteråt. Dock tror jag inte att ett sådant scenario kommer utspelas på minst 1½ år, då man ej vill kunna ge motståndarna tid att omgruppera sig. Sker det däremot i nära anslutning med valet utlyser man förmodligen undantagstillstånd och sätter på så vis grundlagarna ur spel. Osannolikt? Låter jag som en "foliehatt"? I detta fallet hoppas jag verkligen att jag har fel hellre än rätt.

Cap sa...

Om SD skulle presentera delar ur sitt partiprogram på helsides-annonser i alla Sveriges dagstidningar så att folk skulle få veta vad de egentligen står för och inte vad media talar om vad SD tycker så skulle förmodligen SDs stöd rusa i höjden. Tror att många skulle tänka något i stil med "jaha är det de här de tycker det var inte så farligt, det är ju ungefär vad jag också tycker"

Mogura sa...

Robin Shadowes. Du glömmer Anna Lind. Hon mördades av en "ensam galning" mitt i slutspurten till EMU-folkomröstningen, när hennes leende ansikte syntes överallt på varenda reklampelare i Sverige. Dessutom hade hon kritiserat Israel skarpt, trots att "ordförande" Persson gick på helt motsatt linje. Tillfälligheter? Det tror åtminståne inte jag. Sedan tror jag man ska ta det lite lugnt med att utmåla SD som De Stora Martyrerna, de kommer med största säkerhet in i riksdagen vid nästa val.

Robsten. Jämförelsen med Lukasjenko är helt klockren. Det är klart att vi har ett en(två)partisystem i Sverige. Skillnaden är bara att här skjuter man inte folk inför öppen ridå, det behöves inte. Vi är mer sofistikerat kontrollerade, med andra metoder än bajonetter, men som kan vara lika (eller ofta mer) effektiva.

Därför tror jag att invandringsfrågan på många sätt är den styrande elitens akilleshäl, för den synliggör den nya världsordningens visioner av framtiden på ett sätt som EU, pensionsystemet och "kriget mot terrorismen" inte gör i lika hög grad.

Karimatsan sa...

Tips till Robsten: Googla efter forskaren Timor Kuran som har skrivit om "private truths and public lies"

Berör exakt om vad det berömda valstugereportage handlade om.

"Hur gagnar det MIG om jag skulle säga sanningen offentligt."

Karimatsan sa...

Ber om ursäkt, han heter Timur Kuran, och inget annat.

Hemsida: http://www-rcf.usc.edu/~kuran/

Boken i fråga:
http://www.amazon.com/Private-Truths-Public-Lies-Falsification/dp/0674707583

LP sa...

Då det gäller männsikors offentliga åsikter och deras privata åsikter, måste man nog även "kameleontbeteendet" i beräkningen.

Olika människor har i olika stor grad en kameleontisk "förmåga" då det gäller att anpassa både åsikter, klädsel, språk, frisyr mm, till den grupp man för tillfället befinner sig i. Självklart är detta inget man gärna erkänner eftersom det ofta tolkas som att man är svag och falsk.

Jag är själv inget annat än en vanlig människa, och har förstås upplevt hur jag i normal(?) grad tillämpat detta beteende. Starkast minns jag min utbildningstid på högskolan, där jag befann mig i en miljö som starkt genomsyrades av politiskt korrekta åsikter som var riggade på ett alldeles särskilt försåtligt och lömskt sätt, så att de falskt ofta framställdes som varande progressiva och utmanande istället för att följa PK-standard modell 1A. Jag tänker inte avslöja exakt inom vilket område jag studerade, men kan nämna att var inom humaniora.

Jag vet inte vad som skulle hända om jag klev ur garderoben inför mina gamla studiekamrater. Ganska säkert skulle jag frysas ut och behandlas som en paria inom det område jag utbildade mig för att verka. Det kanske inte skulle spela så stor roll rent professionellt eftersom jag knappast alls befinner mig där längre, men det känns ändå fruktansvärt olustigt.