onsdag, september 07, 2011

Den kommunala skolan måste bli bättre


Laura Hartman har publicerat sig på DN-debatt med en artikel som tar upp de omvälvande reformer svenska skolan genomgick på 90-talet. Vår statliga skola blev först och främst kommunaliserad, det var den mest omvälvande reformen. Det var Göran Persson som drev igenom kommunaliseringen med list, svek, hot och fagra löften. Det var en prestation i sig att lyckats driva igenom denna kommunalisering trots ett massivt motstånd från fackföreningar och en nära nog enlig lärarkår. Tyvärr har kommunerna inte visat sig mogna att axla ansvaret för vår skola. 


De reformer Laura Hartman och många andra pratade om i dag var friskolereformen och i viss mån det fria skolvalet. Som Hartman konstaterar genom att ha plöjt igenom i princip samtliga undersökningar på området, så blev det inte de stora vinster eller den högeffektiva skola en del trodde att friskolorna skulle bli. I själva verket är skillnaderna ganska små mellan den kommunala skolan och friskolor. De uppenbara skillnader som kan noteras till friskolornas fördel beror på ett selektivt elevunderlag. De bästa, skötsammaste och mest motiverade eleverna går till friskolorna, möjligen för att slippa buset i den kommunala skolan. Kvar i den kommunala skolan blir de elever vars föräldrar inte orkar eller bryr sig om att välja skola för sina barn. 


Jag var under förmiddagen på det seminarium där Laura Hartman och övriga forskare presenterade sin publikation "Konkurrensens konsekvenser". Olika företrädare för skilda intressen fick lägga fram sina synpunkter. Det var också intressanta och stundom heta debatter om friskolor och kommunala skolor mellan olika företrädare. Det var dock inga direkta företrädare som försvarade den kommunala skolan, trots att företrädarna för friskolorna försvarade sin nisch med näbbar och klor. Trots allt så försvarade Anne-Marie Lindgren, utredningschef Arbetarrörelsens Tankesmedja, den kommunala skolan mycket skickligt. Lindgren såg mycket gammal och mycket trött ut, ända tills hon började prata, då visade hon avsevärd tankeskärpa.  


Laura Hartman företrädde skrået "oberoende forskare", men eftersom hon inte tillräckligt hyllade friskolorna så fick hon sina fiskar varma, främst av den något koleriske Peje Emilsson styrelseordförande Kunskapsskolan. Emilsson raljerade med hur bra hans egna frisklor var, samtidigt som han uttryckte att dåliga kommunala skolor borde läggas ned eller tvångsförvaltas. Det var här mitt eget blodtryck steg till farliga nivåer. 


Som redan sagts så sker ett selektivt urval av elevunderlaget när elever söker sig till friskolor. Kvar i de kommunala skolorna blir de elever med problem och stökiga hemförhållandena. Detta gör att ändå fler elever flyr till de förhållandevis lugna friskolorna. Våra politiker har genom att fokusera på föräldramakt och kundperspektivet urholkat lärarnas auktoritet, vilket gör att lärarna för ändå svårare att kontrollera stökiga elever i den kommunala skolan LÄNK SvD. Dessutom har politikerna initierat en massa flumpedagogik som förvärrat dessa problem ytterligare. Friskolorna har alltså en fördel här för att politikerna inte har möjlighet att förstöra undervisningen. Kommunaliseringen gjorde också att enskilda kommunalpampar utan någon pedagogisk utbildning skulle röra till den kommunala skolan ytterligare med en massa verklighetsfrämmande trams. 


Det mångkulturella samhället har ytterligare försvårat situationen för den kommunala skolan i vissa områden. Jag känner lärarvikarier som blivit både misshandlade och hotade under pågående lektion, detta av elever vars framtidsutsikter stavas Black Cobra eller något liknande gäng. Hur skulle Emilssons friskolor klarat av detta elevklientel? Då skulle sannolikt kommunen få gå in och tvångsförvalta hans friskolor. 


Friskolorna är här för att stanna, men den kommunala skolan måste bli bättre. Politiker och andra företrädare måste ställa sig upp och försvara den (om den nu inte skall förstatligas, vilket nog är det bästa). Lärarkåren måste få tillbaka sin auktoritet i skolan. Det är lärarna som sköter ruljansen i skolan, inte föräldrar eller politiker. Föräldrarna måste börja ta ansvar för sina telningar i skolan. Föräldrarna har faktiskt huvudansvaret för sina barns uppfostran, de skall stötta och hjälpa lärarna. Elever som brukar våld mot kamrater måste sättas i någon form av jourklass för kortare eller längre tid. Märkliga pedagogiska teorier och andra modeflugor kan inte få invadera skolorna hur som helst. I skolan är det lärarnas ord som gäller och eleverna är där för att lära sig skolämnen samt ett försvarligt kvantum hyfs och umgängesvett.    

Länk DN debatt

Länk SvD

Länk SNS

12 kommentarer:

Anonym sa...

Det är för det mesta inget fel på ungarna utan föräldrarna är det stora problemet.
Allemand

Robsten sa...

Jepp, ofta så.

z999 sa...

Off topic, men jag tycker att detta ska uppmärksammas. Islamofilerna vill ju alltid tona ner den muslimska terrorn...
http://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-har-sapos-terrorarbete-forandrats


Enligt Säpo utgör den islamistiskt motiverade terrorismen det största hotet mot Europa i dag. Detta trots att majoriteten av alla terrordåd inom EU utförs av etno-nationalistiska och separatistiska grupper. Enligt Malena Rembe är statistiken missvisande eftersom det i praktiken bara är ett par enskilda länder i Sydeuropa som har problem med dessa grupperingar.

– Det faktiska hotet har varit allvarligare från de islamistiska grupperna. Det de eftersträvar i termer av effekt innebär oftast fler döda, säger hon.


Det spelar kanske ingen roll vad hon säger eftersom islamofilerna använder argumentationstekniken att den som gapar högst har rätt och om en lögn upprepas tillräckligt ofta så blir den sann. Så det kommer inte att räcka med ett sånt här uttalande.

z999 sa...

Eftersom jag inte vill peka ut alla muslimer så vill jag tillägga att när jag skriver något negativt(?) om islam att jag bara syftar på de c:a 1,5 miljarder muslimer som bor utanför Sverige samt samtliga offentliga imamer i och utanför Sverige. Samt samtliga muslimer i Sverige som anser att de måste ha en moske i Sverige och som inte kan kompromissa med halalslaktad mat. Eller måste alla namnges för att inte peka ut någon grupp?

Robsten sa...

Skönt Z, ett tag trodde jag att du verkligen skulle peka ut alla muslimer, phuuu....

Förövrigt har någon trott något annat än vad SÄPO tror? På allvar?

z999 sa...

@Robsten:
"Förövrigt har någon trott något annat än vad SÄPO tror? På allvar?"

Ja, antirasisterna har hävdat annat i en rad inlägg och krönikor.

Normalt sett brukar det rycka ut en drös med terrorexperter och säga att terrordåden beror på utanförskap, fattigdom och dålig utbildning. Religiös övertygelse nämns aldrig som någon orsak eller att religionen kan innefatta en del filosofi och tankesätt hur utövarna ska bete sig om religionen och dess värderingar är hotade.

När Breivik drog igång den meningslösa massakern i Norge nämndes aldrig fattigdom eller dålig utbildning. Orsaken var plötsligt övertygelsen hos terroristen och det så kallade näthatet. Om det nu var näthatet som triggade igång honom, varför är det då så omöjligt att tänka tanken att koranen kan innehålla passager som leder till att utövarna uppmuntras till våld?

Experternas information om Breivik avfärdar jag som inkonsekvent sagoberättande. Tydligen har han inte ens haft kontakt med EDL i England vilket gör hans stora manifest totalt meningslöst att läsa.

Anonym sa...

Jag har inget att säga om skolan och om politiken kring den.
Men jag vill flagga för en synnerligen läsvärd artikel av Krister Renard som jag alldeles nyss läst. http://www.gluefox.com/komment/multikulti.shtm
Rune

Robsten sa...

"Ja, antirasisterna har hävdat annat i en rad inlägg och krönikor."

Ja, precis, just därför skrev jag "på allvar".

Johan sa...

Robsten, kan du vara hygglig och svara på en fråga (nåja två..), som jag, trots mycket googlande inte har lyckats hitta ett svar på.

Skolan kommunaliserades 1991 och

friskolereformen infördes 1992 - har jag fattat rätt?

Kom beslutet om fritt skolval i samband med friskolereformen? - eller kom rätten att välja bort den närbelägna kommunala skolan tidigare?

Robsten sa...

Nä, jag har inte årtalen i huvudet, men jag har läst propositionerna som genomförde dessa reformer. Det skedde liksom stegvis. Tror t.o.m. första proppen om ett friare skolval kom i slutet på 80-talet. I övrigt har du fattat rätt.

Anonym sa...

Krister Renard artikel är inte så märkvärdig. Den pekar på "alla andra". Det finns betydligt fler aspekter på vår världshistoria och både kristendomen, islam och judendomen än vad Krister Renard vill peka på.
Alla "kutlurer", inklusive judendomen, har i sig både positiva och negativa sidor. När "kultur-konsensus" skapas, så uppstår alltid "vi-dom". Detta förekommer inte minst inom judendom, men också kristendom och islam, liksom också hindusim, shinotoism m.fl, kulturella skapelser, med olika "lagar", för gott och ont, tillåtet och förbjudet.

"Fiender", eller potentiella sådana, har överallt tendenser att beskrivas i negativa termer.

Svensson sa...

Alla ska ju få ha sina egna åsikter utan att bli kallad rasist.
http://svenssonsfunderingar.wordpress.com/